Google Classroom

Posted on

Jag har haft förmånen att jobba med Google Classroom i kombination med Chromebooks, med elever i snart 5 år och hunnit prova mig fram vilken struktur som fungerar bäst för min undervisning och kan då enklare anpassa det efter den elevgrupp jag har just nu. Jag får ganska ofta frågor både av kollegor i kommunen och via sociala medier hur jag har strukturerat mina klassrum i Google. Därför tänkte jag här göra en kort sammanfattning. 

Under dessa år med Google Classroom har jag jobbat med elever i åk 4-6, men det går ju att ha liknande struktur oavsett ålder. Det jag sett under dessa år, som hjälper mina elever mest är att ha en tydlig struktur och hålla det så rent som möjligt, för att det inte ska vara för rörigt och svårt för eleverna att hitta de uppgifter som de ska jobba med. Jag har därför valt att ha ett klassrum för varje ämne och sedan lagt ämnen därunder. Vi gör nya klassrum varje nytt läsår och arkiverar de som vi inte använder. Det som är bra med arkiverade klassrum är ju att jag ändå kan gå tillbaka och se vad vi gjort tidigare. Jag har också färgkodat klassrummen så att det är samma färger på dem som det är på våra schemabilder. Vi har även ett klassrum som heter klassen som vi använder när vi gör veckans utvärdering, förbereder utvecklingssamtal eller jobbar med lärande/mindset för övrigt.

Vi har valt att även ha flödet så ”rent” som möjligt och att det bara är viktiga länkar som ska synas och inte alla klassuppgifter som vi har publicerat.

 

Om man vill göra den inställningen går man in under kugghjulet uppe till höger. Under ”Allmänt” hittar man den funktionen under klassuppgifter i flödet. Där har vi valt ”Dölj aviseringar”. Nytt sedan några dagar tillbaka är också att man kan koppla ett Meet klassrum till varje Google Classroom. Det gör man genom att aktivera ”Synligt för alla elever” vid Meet. Denna funktion fanns inte innan vi gick på påsklov så vi löste det tidigare genom att lägga en länk högst upp i flödet i klassrummet.

Länken till Meet kommer nu att lägga sig precis under kurskoden och man använder den enkelt genom att bara klicka på den och kommer då till ett vanligt Meet. Denna länk är densamma hela tiden och ändras inte.


Eftersom vi har ett klassrum för varje ämne är det viktigt för oss att tydligt lägga alla uppgifter under olika rubriker/ämnen. Vi numrerar också alla uppgifter för att det ska bli smidigare för eleverna att hitta rätt uppgift, speciellt om de har flera på gång samtidigt. Det går lätt att lägga till ämnen i efterhand eller byta namn på ett ämne om man kommer på att man vill att det ska vara en annan rubrik/ämnen efter ett tag. Om man vill byta namn på ett befintligt ämne går man bara in under de tre prickarna efter namnet på ämnet. Det är även lätt att byta plats på uppgifterna under varje ämnen eller platsen på ämnen genom att dra dem dit man vill ha dem eller gå på de tre prickarna direkt efter ämnets/uppgiftens namn och välja flytta uppåt eller nedåt. Det ämne som är det aktuella lägger vi alltid högst upp. 

 

Att lägga uppgifterna under klassuppgifter och inte bara dela ut dem via flödet gör det ju tydligare och smidigare för både eleverna och oss pedagoger. De hittar enkelt sina uppgifter och vi pedagoger ser ju tydligt hur många som lämnat in, hur många som fått tillbaka sin uppgift och hur många som inte är klara med sin uppgift. Jag kan då även välja att skapa en egen kopia av varje dokument som eleven ska ha utan att behöva göra ett dokument åt varje elev innan.

En annan fördel är också då elever ska skapa ett eget dokument som de ska lämna in att de gör det direkt från Google Classroom så att de inte behöver dela med mig och jag får hela min ”Delas med mig” på Driven full med dokument. (Bild hur det ser ut för eleven)

Jag kan ju även lätt se alla dokument i mappen som tillhör klassrummet på min Drive.

Våra elever är vana att de får tillbaka sina uppgifter med kommentarer i sina egna dokument så att de kan jobba vidare/rätta i sin uppgift och skicka in uppgiften igen. Vill man bara kommentera en elevs jobb utan att lägga kommentarer i dokumentet kan man göra det som en privat kommentar till eleven. Det gör man genom att gå på elevens arbete uppe i menyn, klicka på namnet på eleven till vänster i menyn och sedan kan man skriva en privat kommentar till eleven i rutan längst ner på sidan, under aktuellt jobb.

När vi skapar uppgifter gör vi på lite olika sätt beroende på hur många länkar uppgiften innehåller. Just i dessa tider när vi har många elever som ska jobba hemifrån eller som förra veckan när hela klassen jobbade via distans-/fjärrundervisning så blir det ju många flera länkar än i vanliga fall när vi ser filmer tillsammans i klassrummet och sedan jobbar med en uppgift.

För det mesta lägger vi en instruktion med gör det här i 1, 2 osv. och sedan jobbar eleverna efter det. Vi har avtal med SLI via Av-Media så alla våra elever har egna konton så att de kan logga in och se på de strömmande filmer som vi ser i klassrummet, även i efterhand. Det kan ju vara om de varit borta eller att de har glömt och behöver repetera.

Eftersom vi vissa lektioner använder många korta filmer, bland annat från Inläsningstjänst Begreppa, men också korta utbildningsklipp på SLI, så har vi då valt att lägga länkarna direkt i instruktionen så att de tar dem i den ordning vi vill att de ska titta på filmerna. Det blir då lätt att hitta dokumentet som eleverna ska jobba med. Att kunna länka till den litteratur vi använder är också toppen. Vill man på ett smidigt sätt dela en länk till en specifik uppgift så klickar man på de tre prickarna till höger om uppgiftens namn och väljer ”Kopiera länken”.

Detta var en kort sammanfattning hur jag strukturerar Google Classroom för mina elever. Har du några frågor får du gärna höra av dig.

Please follow and like us:

Vår struktur för att undervisa alla elever, både de som är hemma och i skolan

Posted on

Det är märkliga tider vi har just nu … Vi vet inte från dag till dag hur många elever vi har i klassrummet och hur många pedagoger som är på plats på skolan. Vi har försökt att jobba fram en struktur för hur vi ska ha det för oss och våra elever under dessa veckor. Jag har löpande skrivit om hur vi jobbar på mitt Instagram och flera har frågat efter mallar och liknande så därför gör jag här en sammanställning.

Den första tiden mejlade vi varje morgon till de som var hemma med vad vi skulle göra i skolan så de hade möjlighet att jobba hemma, men vi såg att det blev ganska mycket jobb då vi behövde skriva en hel del instruktioner och vi har sedan försökt att hitta en bättre struktur som blir tydligare och mer lättarbetad.

Sedan några veckor tillbaka skickar vi dagens schema via mejl till alla varje morgon. Då skickar vi det via Google Classroom så går det fort och lätt. Oftast skickar vi mejlet redan eftermiddagen innan och schemalägger det så att det kommer fram ca 7.40 så slipper vi stressa med det då och de elever som är hemma och orkar jobba kan förbereda sig i lugn och ro.
Vi har en Google Presentation med en sida för varje dag, med ett schema. Detta gör vi klart när vi planerar för veckan, så kan vi bara göra de finjusteringar som ska göras innan vi skickar det.
Alla dagar har samma färgmärkning som det är på dagens schema i klassrummet. På dagens schema som vi mejlar ut finns länkar till det klassrum vi har i Meet, uppgifter i Google samt filmer. Det finns även en länk till ett dokument där vi lägger saker de har att göra klart, när de är klara med lektionens uppgift.

När vi har genomgångar eller annat där vi gör saker tillsammans, deltar de som är hemma via Google Meet så det funkar jättebra. För att kompisarna som är på plats i klassrummet ska veta när de hemma också är med så har vi Meet bilder på vårt schema i klassrummet.

Veckan innan påsk blev det helt annorlunda då alla våra elever i klassen hade distans-/fjärrundervisning, då en hel del personal på skolan var frånvarande. Vi valde dessa dagar att ha mer fjärrundervisning än distansundervisning då vi ville ha den strukturen för att stötta alla elever i klassen. Det innebar att alla lektioner som vi har ansvar för startade vi med att träffa alla elever via Google Meet. Eftersom vi hade haft alla elever som varit hemma tidigare med via Meet vid alla genomgångar, så var eleverna vana med det verktyget. För oss pedagoger blev det ändå lite skillnad då alla elever var med via Meet och att vi inte hade några elever i klassrummet, men det gick bra det också 😊 Lite teknikstrul till en början med några småsaker men det fixade sig bra det med. Nytt för eleverna var sedan att använda Google Hangout för den enskilda hjälpen.

Eleverna fick precis som i vanliga fall dagens schema mejlat varje morgon där alla länkar och uppgifter fanns med så det blev heller ingen skillnad för varken elever eller oss.

Efter lovet räknar vi med att ha eleverna i klassrummet igen, men eftersom vi just nu tar en dag i taget passade det bra med att vi i torsdags hade studiedag. Denna studiedag var inplanerad redan från terminsstart, men skulle ha haft ett lite annat innehåll.

Vi ägnade dagen till att planera klart mycket av den tid vi har kvar av terminen efter påsk. Terminsplaneringen har vi ju haft klar sedan tidigare att utgå ifrån, men nu har vi även detaljplanerat flera lektioner i de ämnesområden som vi är mitt i samt strukturerat upp de områden som vi har kvar i sv, so och no så att det går att detaljplanera även dem lätt.

Klicka på bilden för att ta del av mallen

 

Vi har även gjort klart de detaljplanerade scheman som vi använder och skickar hem varje morgon för två veckor, så de elever som är frånvarande kan hänga med och jobba. Dessa scheman är även en god hjälp till ev. vikarier om någon av oss skulle bli sjuka. Det som ska in i dem är bara de ämnen som andra pedagoger har i klassen.

Klicka på bilden för att ta del av mallen

Please follow and like us:

Webbtillämpningar för lärande

Posted on

Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck.

Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv.

Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. Jag har i alla tider varit ganska snabb på att testa nya digitala verktyg när jag har hittat dem men kanske egentligen inte reflekterat över vad det egentligen gör för lärandet. Om vi ska ska öka den digitala kompetensen samt få en bättre digital lärmiljö tror jag att det är en förutsättning att vi börjar reflektera mer över varför vi använder olika webbtillämpningar men även appar och program utifrån ett lärandeperspektiv.

En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Dessa är inte metoder utan verktyg för reflektion utifrån lärandeperspektivet.

Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre.

Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.

Minnas
Kunna hämta relevant fakta och kunskap från minnet.
Kan du minns …?
Var finns …? Vem är …?
Kan du lista fyra …?
Hur skulle du beskriva …?
Hur kan du förklara …?
Vilken av dessa är sann …? falsk …?

Förstå
Kunna förklara, sammanfatta och återberätta med egna ord.
Hitta ett exempel på …
Hur skulle du sammanfatta …?
Vad skulle hända härnäst …?
Hur förklarar du …?
Vilka idéer eller fakta visar …?

Tillämpa
Kunna använda kunskap i nya sammanhang.
Vad skulle hända om …?
Hur kan du förtydliga …?
Varför tror du …?
Vilken strategi skulle du …?
Hur skulle du använda …?

Analysera
Kunna undersöka och bryta ner fakta och information i delar genom att dra slutsatser.
Varför tror du …?
Vilken funktion har….?
Vad skulle hända om…?
Hur kommer det sig att…?
Kan du jämföra …? skillnader …?

Värdera
Kunna presentera och försvara sin åsikt genom att värdera och bedöma fakta.
Vilket är viktigast …?
Finns det en bättre lösning för att …?
Hur kan du försvara …?
Vilka är fördelarna av …? konsekvenser…?
Varför är … av värde?
Vad skulle du välja?
Vad tycker du?

Skapa
Kunna sätta samman delar eller idéer till en ny helhet.
Vad är ett alternativ till … ?
Uppfinn …
Komponera en …
Vad är din teori om …?
Hur kan ni tänka om … ?
Vad kan du designa en … ?

Här är några sidor där du kan hitta olika exempel vad det kan vara för webbtillämpningar, program och appar som passar under de olika nivåerna.

Bloom’s Digital Taxonomy 
Bloom’s quicksheets.pdf
Blooms taxonomi på Pinterest
Blooms taxonomywheel för iPad apps
The modern taxonomy wheel

Vi skulle också matcha mot SAMR-modellen. Det är fyra nivåer.

S och A nivån innebär att man fortsätter att använda samma arbetssätt och gör uppdragen på samma sätt. Skillnaden är att man tar hjälp av den digitala tekniken.

S – Man använder t.ex. datorn att skriva på istället för att skriva med penna eller på skrivmaskin.

A – Man använder  t.ex. kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes och eleverna kan skicka sina texter till varandra eller läraren.

När man är på M och R nivån så ändrar man arbetssätt, uppdrag och innehåll med hjälp av den digitala tekniken.

M – Man använder t.ex. datorn för att samarbeta med varandra i gemensamma dokument.

R – Man använder t.ex. olika verktyg som blogg och Skype för att bli en del av världen utanför klassrummet.

Detta är två bra verktyg att titta på och jämföra det man gör. Sedan finns det självklart det som passar in på flera nivåer. Jag har hittat flera program som kan passa in på alla nivåer. Det beror ju så mycket på hur man använder dem. Man kan också använda dessa verktyg för att fundera på hur man kan utveckla det man redan gör så att man kommer till nästa lärandenivå.

Här är några sidor som beskriver SAMR-modellen på ett bra sätt.

SAMR-modellen, Sollentuna
SAMR-modellen, Pedagog Malmö
Digitala verktyg, SAMR och det saknade steget, Skollyftet
SAMR och Blooms Taxonomy på samma hjul

Please follow and like us:

Reflector och AirServer

Posted on

Att kunna visa saker från iPaden via projektorn är jättebra eftersom det är fler som ser vad som är på skärmen än om många ska tränga ihop sig och titta på samma. Vill man kunna vara mer flexibel, som att kunna ha iPaden i ringen och skicka runt för att visa så att alla ser eller gå runt och ha iPaden med sig och fortfarande kunna visa via projektorn kan man välja att spegla den via datorn med till exempel Reflector eller AirServer

För att kunna använda någon av dem laddar man ner något av programmen till sin dator. Det finns gratisversioner att testa med och det kan vara bra för det kan krångla lite med nätverk och brandväggar. När man har laddat ner programmet och installerat det på sin dator är det bara att testa. Man behöver inte ladda ner någon app till iPaden utan använder skärmdelning. Starta programmet på datorn, sedan går du till iPaden och drar upp listen som finns längst ner.

s1

Om allt funkar som det ska kommer du att få upp AirPlay på iPaden. Om det inte funkar kan det vara så att din iPad och datorn inte ligger i samma nätverk, vilket är ett måste. Det får inte heller vara så att nätverket är låst så att inte olika enheter kan kommunicera med varandra. 

 

s

Om du har fått AirPlay på iPaden så klickar du på den och väljer din dator (min heter Ullis). Sedan drar du reglaget åt höger så det gröna fältet kommer fram.

Nu ska du se din iPad på datorn. Det kan se ut så här (detta är Reflector som funkar bäst hos mig). 

s3

 

Nu är det bara att börja använda apparna på iPaden som vanligt men det ska hända precis samma sak på datorskärmen. Bara koppla till projektorn sedan som vanligt med datorn och allt visas där.

Vill du spela in det du gör på iPaden så att andra ser vad du gör på skärmen precis som du kan göra på datorn med till exempel program som Screencast-o-maticCamtasia Studio eller Jing? Då kan du lösa det genom att skärmdela iPaden på det sätt jag beskrev ovan och spela in via datorns skärm.

 

Please follow and like us:

Flipsnack

Posted on

Har du pdf som du vill lägga upp på en blogg kan man göra dem lättare att läsa genom att göra det i bokform. Det finns flera olika tjänster för att göra det. En är Flipsnack. Den går att få både som betalversion och gratisversion. Jag använder mig av gratisversionen och får därför en ruta längst ner där det står Flipsnack.

Det går lika bra att ladda upp en pdf med bara text för att kanske skapa lite trevligare läsning.

I vissa WordPressbloggar går det inte att bädda in den direkt men då har vi löst det på vår ena klassblogg att vi lägger en bild på bloggen som vi länkar till boken där den ligger på Flipsnack.

Klicka på bilden för att kunna läsa boken.

Klicka på bilden för att kunna läsa boken.

Please follow and like us: