Vår klass – höstens elevaktiva samtal

Posted on

Nu har vi precis gått tre veckor i skolan. Höstens utvecklingssamtal var genomförda och klara redan förra veckan. Vi körde samma koncept på skolan som vi hade vid både höstens och vårens samtal förra läsåret – två heldagar med samtal. Dessa två dagar var vi mentorer frilagda för samtalen och andra pedagoger hade våra elever. Alla föräldrar hade fått samtalstiderna redan före sommarlovet så det har inte varit några problem att de inte kunde komma. Under den ena av de två dagarna ansvarade åk 5-6 för lekstationer. De hade planerat för en lek/aktivitet som de genomförde med varje faddergrupp. De fick alltså instruera och genomföra leken/aktiviteten 8 gånger. De hade skolgårdslekar av olika slag samt gick igenom regler för olika aktiviteter som eleverna håller på med på rasterna. Det var t.ex. bandy, line/king, land och rike, långhopprep, Hang over m.fl.

Eftersom den första heldagen för samtalen var torsdagen första skolveckan ägnade vi måndag – onsdag till att förbereda samtalen. Innan eleverna gjorde sina presentationer jobbade vi med hur vi vill ha det i klassen och lärandet (olika mindset). Mycket av detta jobb gjordes med olika kooperativa strukturer.

Vi inledde med att jobba enligt strukturen karusellen där eleverna på de sex stationerna fick fundera över olika frågeställningar. Vi gjorde denna struktur digitalt genom att använda oss av Exam.net provfunktion och elevernas Chromebooks. De fick då en ren skrivyta och kunde inte heller gå ur programmet för att göra annat. Vi fick även alla deras anteckningar på Google Drive så det var lätt att ta fram via projektorn för att se vad alla skrev. De hade begränsad tid vid varje station. För att synliggöra hur mycket tid de hade kvar använde vi oss av Classroomscreen.  När de kom till en ny frågeställning började de med att läsa igenom vad grupperna innan skrivit och fortsatte sedan att fylla på med sin grupps tankar. När alla grupper var klara sammanställde vi deras tankar. Många punkter handlade om samma saker så att de skrev vi ihop till en punkt. Eleverna fick sedan välja ut 10 punkter som de tyckte att vi skulle ha som förhållningssätt (regler) i klassrummet. Dessa 10 punkter skrev de in i en Padlet. Dessa har vi sedan sammanställt i Canva och satt upp i klassrummet.


Vi jobbade sedan med lärandet genom att prata om olika mindset. Vi såg filmen om Mojo från ClassDojo men även Motgångar och mindset och Stärk din hjärna. Vi pratade också om att klassrummet är en lärandezon och den lärande gropen som man måste ta sig ner i och upp ur när man lära sig nya saker.

Därefter var det dags för eleverna att jobba med sina egna presentationer till utvecklingssamtalet. Vi använde oss av presentationer vid båda samtalen förra läsåret och såg att de blev ett väldigt bra stöd för eleverna vid samtalen. Du hittar dem här


När de hade gjort klart sin presentation fick träna på att hålla sin presentation för en eller flera kompisar.

Om du klickar här kommer du till presentationen. Nu är den skrivskyddad så vill du använda den och skriva så går du på Arkiv – ladda ner som och väljer till exempel PowerPoint. Då får du en egen kopia som du kan redigera i. Vill du använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att du väljer – lägg till på min enhet. När du har fått den på din enhet kan du bara högerklicka på filen och välja kopiera så får du ditt eget dokument.


Klassrumskalender 18/19

Posted on

Inför förra läsåret gjorde jag en kalender för att ha i klassrummet. Det var många som laddade ner den för att använda sig av den i sitt klassrum. Eftersom vi nu i veckan utvärderar och planerar inför kommande läsår har jag uppdaterat den så att den stämmer för kommande läsår. 

Om man inte bara vill sätta upp den blad för blad på en vägg eller dörr, kan man istället spiralbinda den eller så hålar du och använder en ringmekanism från en gammal ringpärm som du sätter upp på väggen.

Precis som förra året har jag gjort två olika varianter när det gäller färger.

Här finns även annan variant där färgerna på veckodagarna är enligt det färgsystem som finns om man är i behov av kognitivt stöd.


Min hjälte

Posted on

Under hösten jobbade vi med temat ”Min Hjälte” men inspiration från Kodcentrums upplägg ”Vem är en hjälte”. Då jobbade vi med själva berättelserna. Nu håller elever på att programmera sina berättelser i Scratch och Scratch jr. Jag har gjort samma jobb med vissa skillnader med eleverna i åk 1-2 som jag har gjort i åk 5-6. Åk 1-2 har använt sig av iPads medan åk 5-6 har jobbat på Chromebooks. Gången i vårt arbete är lika både med åk 1-2 och åk 5-6 och ser ut enligt följande:

  1. Eleverna ska först göra en storyboard.
  2. Sedan ska de få spela in sig i Recap när de berättar sin berättelse muntligt utifrån sin Storyboard.
  3. Nästa steg är att göra storyboarden interaktiv i Book Creator (åk 1-2) eller Twine (åk 5-6).
  4. Därefter ska de programmera sin berättelse i Scratch jr (åk 1-2) eller Scratch (åk 5-6).

Båda grupperna startade med att planera sina berättelse i en storyboard. Åk 1-2 gjorde det genom att skriva på papper och då kunna rita om de behövde det stödet, medans åk 5-6 planerade sin storyboard i ett Google Dokument via Google Classroom. 

      

Storyboarden var en grund för hela berättelsen. Innan eleverna gjorde sina storyboard började jag med att berättade en interaktiv berättelse för eleverna om den Superstarka superkatten Tiger som gillar muffins. Storyboarden skulle sedan vara ett stöd i den muntliga presentationen, i den skriftliga interaktiva berättelsen och när de ska programmera sin berättelse.

Eftersom åk 1-2 skulle programmera sina berättelse i Scratch jr fick de i uppgift att titta i Scratch jr när de planerade sin berättelse. De skulle där välja vem som skulle vara hjälten, vilken som skulle vara motståndare eller ställa till problem samt i vilken/vilka miljöer berättelsen skulle utspela sig. Åk 5-6 fantiserade fritt efter sina stödfrågor på storyboarden.

Nästa steg var att berätta sin berättelse muntligt utifrån sin storyboard. Detta gjorde båda grupperna i ReCap. Jag hade då lagt upp det så att de berättade en bit i taget där varje ruta på storyboarden var en inspelning. Fördelen i Recap är att allt sedan kommer efter varandra. För åk 5-6 hade vi innan detta jobb skapat en tydlig förförståelse om muntliga berättande då detta var ett sätt att göra en muntlig presentation som också skulle bedömas.

 

Steg 3 var att göra en interaktiv berättelse. Åk 1-2 har här använt Book Creator och gjort interaktiva länkar i sin berättelse till sitt berättande i ReCap medans åk 5-6 har använt sig av Twine. I Twine kan man göra textbaserade interaktiva berättelser. Vi valde att göra en ”envägsberättelse” men det går att göra hur många val som helst så att berättelsen kan förändras beroende på vilket val man gör. Det blir som en interaktiv storyboard med klickbara länkar. Med hjälp av html-kod kan man lägga till bilder eller ändra design. Då åk 5-6 arbetar med STL (Skriva sig till lärande) har de gett kamratrespons på varandras berättelser genom att vi lagt länkar till Twine i vår Google Sites. De har därefter bearbetat sina berättelser.


  

Sista steget är att eleverna ska programmera sina berättelser i Scratch jr eller Scratch och det är där vi befinner oss just nu. Det blir väldigt avancerat om man ska med exakt hela berättelsen så när eleverna ska programmera sin berättelse ska de ha med sin hjälte, motståndaren, rätt miljö, problemet samt hur hjälten löser problemet. Det är spännande att se hur kreativa eleverna är för att hitta lösningar hur de ska göra med sin kod för att det ska funka som de tänkt, men också hur bra de delar med sig av sina tankar till kompisar som har kört fast.