Klassrumskalender 18/19

Posted on

Inför förra läsåret gjorde jag en kalender för att ha i klassrummet. Det var många som laddade ner den för att använda sig av den i sitt klassrum. Eftersom vi nu i veckan utvärderar och planerar inför kommande läsår har jag uppdaterat den så att den stämmer för kommande läsår. 

Om man inte bara vill sätta upp den blad för blad på en vägg eller dörr, kan man istället spiralbinda den eller så hålar du och använder en ringmekanism från en gammal ringpärm som du sätter upp på väggen.

Precis som förra året har jag gjort två olika varianter när det gäller färger.

Här finns även annan variant där färgerna på veckodagarna är enligt det färgsystem som finns om man är i behov av kognitivt stöd.


Min hjälte

Posted on

Under hösten jobbade vi med temat ”Min Hjälte” men inspiration från Kodcentrums upplägg ”Vem är en hjälte”. Då jobbade vi med själva berättelserna. Nu håller elever på att programmera sina berättelser i Scratch och Scratch jr. Jag har gjort samma jobb med vissa skillnader med eleverna i åk 1-2 som jag har gjort i åk 5-6. Åk 1-2 har använt sig av iPads medan åk 5-6 har jobbat på Chromebooks. Gången i vårt arbete är lika både med åk 1-2 och åk 5-6 och ser ut enligt följande:

  1. Eleverna ska först göra en storyboard.
  2. Sedan ska de få spela in sig i Recap när de berättar sin berättelse muntligt utifrån sin Storyboard.
  3. Nästa steg är att göra storyboarden interaktiv i Book Creator (åk 1-2) eller Twine (åk 5-6).
  4. Därefter ska de programmera sin berättelse i Scratch jr (åk 1-2) eller Scratch (åk 5-6).

Båda grupperna startade med att planera sina berättelse i en storyboard. Åk 1-2 gjorde det genom att skriva på papper och då kunna rita om de behövde det stödet, medans åk 5-6 planerade sin storyboard i ett Google Dokument via Google Classroom. 

      

Storyboarden var en grund för hela berättelsen. Innan eleverna gjorde sina storyboard började jag med att berättade en interaktiv berättelse för eleverna om den Superstarka superkatten Tiger som gillar muffins. Storyboarden skulle sedan vara ett stöd i den muntliga presentationen, i den skriftliga interaktiva berättelsen och när de ska programmera sin berättelse.

Eftersom åk 1-2 skulle programmera sina berättelse i Scratch jr fick de i uppgift att titta i Scratch jr när de planerade sin berättelse. De skulle där välja vem som skulle vara hjälten, vilken som skulle vara motståndare eller ställa till problem samt i vilken/vilka miljöer berättelsen skulle utspela sig. Åk 5-6 fantiserade fritt efter sina stödfrågor på storyboarden.

Nästa steg var att berätta sin berättelse muntligt utifrån sin storyboard. Detta gjorde båda grupperna i ReCap. Jag hade då lagt upp det så att de berättade en bit i taget där varje ruta på storyboarden var en inspelning. Fördelen i Recap är att allt sedan kommer efter varandra. För åk 5-6 hade vi innan detta jobb skapat en tydlig förförståelse om muntliga berättande då detta var ett sätt att göra en muntlig presentation som också skulle bedömas.

 

Steg 3 var att göra en interaktiv berättelse. Åk 1-2 har här använt Book Creator och gjort interaktiva länkar i sin berättelse till sitt berättande i ReCap medans åk 5-6 har använt sig av Twine. I Twine kan man göra textbaserade interaktiva berättelser. Vi valde att göra en ”envägsberättelse” men det går att göra hur många val som helst så att berättelsen kan förändras beroende på vilket val man gör. Det blir som en interaktiv storyboard med klickbara länkar. Med hjälp av html-kod kan man lägga till bilder eller ändra design. Då åk 5-6 arbetar med STL (Skriva sig till lärande) har de gett kamratrespons på varandras berättelser genom att vi lagt länkar till Twine i vår Google Sites. De har därefter bearbetat sina berättelser.


  

Sista steget är att eleverna ska programmera sina berättelser i Scratch jr eller Scratch och det är där vi befinner oss just nu. Det blir väldigt avancerat om man ska med exakt hela berättelsen så när eleverna ska programmera sin berättelse ska de ha med sin hjälte, motståndaren, rätt miljö, problemet samt hur hjälten löser problemet. Det är spännande att se hur kreativa eleverna är för att hitta lösningar hur de ska göra med sin kod för att det ska funka som de tänkt, men också hur bra de delar med sig av sina tankar till kompisar som har kört fast.

      


Jämförande texter om världsreligionerna

Posted on

Ännu ett av läsårets ämnesövergripande arbeten börjar bli färdigt. Även detta är uppbyggt utifrån ett språkutvecklande arbetssätt och STL precis som det jag skrev om i tidigare inlägg. Vi har i detta område arbetat med religion där vi fördjupat oss om världsreligionerna och i svenskan har vi byggt upp kunskap om hur man skriver jämförande beskrivande texter för att avsluta med att skriva en jämförande beskrivande text där minst två religioner jämförs. Jag har under arbetets gång delat med mig av det vi gjort på mitt Instagram. Flera har frågat efter planeringen så jag skriver ihop hur vi jobbat utifrån STL-cirkeln här. 

Inspiration och förförståelse är en mycket viktigt del i detta jobb och jag har sett vid flera tillfällen att lägger man inte ner det jobb som behövs här så märks det sedan i elevernas texter. 

För att ta reda på vilken förkunskaper klassen hade använde vi oss av den kooperativa strukturen karusellen men i digital form. Vid varje bord skulle eleverna i gruppen skriva så mycket de visste om den aktuella religionen. De hade en begränsad tid vid varje station. När de kom till en ny religion började de att tillsammans läsa igenom det grupperna innan skrivit och sedan fyllde de på med sådant de visste som inte redan stod. Istället för att skriva på ett stort papper hade vi en Chromebook i varje grupp för att skriva på. För att eleverna inte skulle söka information på internet så använde vi oss av Exam.net och dess provfunktion. På så sätt fick de en bara en tom skrivyta. När de var klara kunde jag spara ner alla dokument direkt på driven så att det är lätt att ta fram vid olika tillfällen för att både titta på vad de skrivit men även att fylla på vart efter vi jobbar på med religionerna. Varje dokument var döpt till religionens namn. Som tidsstöd använde vi Classroomscreen för att eleverna också tydligt skulle se hur mycket tid de hade kvar innan det var dags att byta.

För att alla elever skulle få en bra förförståelse för alla de fem världsreligionerna tittade vi på flera olika filmer. På detta sätt fick vi även med det visuella och det var en bra grund att utgå från i de gemensamma diskussionerna vi hade runt varje film. Vi jämförde även muntligt genom att diskutera likheter och skillnader vid flera olika tillfällen.

När alla eleverna hade en bra grund om religionerna och byggt upp sin förståelse med ord och begrepp jobbade eleverna i expertgrupper där varje expertgrupp fördjupade sig i en av de fem världsreligionerna. Alla grupper hade samma stödstruktur att utgå från så att den fakta de fick gick att jämföra mellan religionerna. Därefter fick experterna dela med sig till de andra elever i hemgruppen och samtidigt fick de lära sig om de andra religionerna genom att lyssna på varandra. Kunskapen som de fick genom detta jobb skulle de använda sig av när de sedan skulle skriva sina jämförande beskrivande texter.

Som slutjobb på detta område skulle eleverna skriva jämförande beskrivande faktatexter om minst två religioner. För att träna på denna typ av texter använde vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en jämförande beskrivande text är uppbyggd. När vi läst texten tillsammans tittade vi på jämförelseburgaren, som är en stödstruktur som finns med i Klara Svenskan åk 6, och jämförde med texten. Vad passade in var? Vi tittade på inledningen, likheter, skillnader och hur man sammanfattar avslutningen. Alla olika delar färgmarkerades i samma färger som det var på burgaren. Nästa steg var att eleverna fick en annan färdig jämförande text och skulle då med hjälp av samma färger som i övningen innan markera inledning, likheter, skillnader och avslutning. Därefter skulle de skriva i stödord i en egen jämförelseburgare.

Det sista steget i denna fas var att eleverna fick jämföra uttern och bävern utifrån två faktatexter. För att hitta likheter strök de under med grönt och för att hitta skillnader använde de orange. Sedan fick de skriva i likheterna och skillnaderna på en tom jämförelseburgare. Eftersom det var två texter fick de tänka till angående vilken inledning respektive sammanfattande avslutning det skulle ha om de skulle skriva en jämförande beskrivande text.

 

Nu var det dags för eleverna att skriva egna jämförande texter om religionerna. För att eleverna skulle veta vad som skulle vara med gick vi igenom checklistan som sedan skulle användas vid kamratresponsen. Först fick eleverna välja ut vilka religioner som de skulle jämföra och vad för delar inom dessa religioner. De utgick från rubrikerna i stödstrukturerna de hade när de jobbade i expertgrupper. Därefter fick de börja med att fylla i en tom jämförelseburgare. För att kunna fylla i burgaren fick de ta hjälp och fylla på med mer info från bland annat religionsböckerna och en sammanställning över alla religioner som vi hade gjort. I burgaren planerades även inledningen och den sammanfattande avslutningen med hjälp av stödord. Den blev sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 
När eleverna tyckte att deras texter var klara använde de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnade in den.

Nu var det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. När det var gjort så gav eleverna varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen gavs utifrån vår checklista. Efter att eleverna fått respons bearbetade de sina texter igen. Sista steget var att jag gav dem respons och de bearbetade sina texter ytterligare.


Jag ger eleverna formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg. Den tycker jag är väldigt bra att använda sig av i planeringen i arbetet men också att jag verkligen kommer ihåg att reflektera och analysera när arbetet är klart.