Kunskapsvägg åk 4-6

Posted on

För nästan 3,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag fick sedan förfrågan från fler att även göra en för åk 4-6 vilket jag gjorde under hösten 2014. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt.

Nu har jag under de två senaste läsåren jobbat på mellanstadiet och använt mig av den för åk 4-6 med mina elever för att synliggöra lärandet för dem. Från början gjorde jag en pdf för varje ämne som innehöll centralt innehåll, förmågor och kunskapskrav. Jag har själv delat upp den och haft kunskapskraven för sig då jag inte har haft de uppsatta utan visat de via projektorn i samband med att vi jobbat med vissa kunskapskrav. Det är flera som hört av sig och vill ha det uppdelat i pdf så nu ligger centralt innehåll och förmågor i en pdf och översikter med kunskapskrav i en annan till varje ämne. Jag har också uppdaterat översikterna med kunskapskraven så att de ska bli mer överskådliga för eleverna samt rättat till lite fel som jag hittat i dem. Kunskapskraven är skrivna med du istället för eleven, annars så är det samma text som kunskapskraven i Lgr 11.

Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns. Om du vill läsa mer om det jag lagt ut tidigare om hur jag jobbar med kunskapsväggen finns det under Kunskapsväggen i menyn eller via taggen kunskapsvägg.

bild bi eng fy  GeHkkhiidrott ke ma modersmål mure sh sl svenska SVA tek


Vi lär på olika sätt

Posted on

I höstas när vi började var alla elever nya på skolan liksom jag. De kom dessutom från flera olika skolor både i kommunen eller inflyttande från andra kommuner. Under hösten har därför mycket tid gått åt att forma och svetsa samman gruppen. Det har gått både upp och ner under resans gång. Vissa saker har vi snabbt hittat vägar för och andra letar vi fortfarande efter det bästa sättet att jobba på. Det som ändå har varit en framgångsfaktor har varit att förstärka det som är positivt, lyfta de elever som inte tror på sig själv samt jobba väldigt strukturerat.

Något som också fungerat väldigt bra är jobbet med Blixtjakten. Upplägget har varit detsamma som jag gjort tidigare. Det jobbet motiverar verkligen eleverna på flera olika sätt.

Vid vårterminsstarten funderade jag på hur vi skulle kunna jobba vidare under terminen. I samband med det läste ett blogginlägg som Therese gjort om hur hon startat terminen med sin Lärandezon grönklass. Det inlägget visade jag min basgrupp och utifrån det resonerade vi om vad någon kan se som kommer in i vårt basgruppsrum när vi har matte, no/tk och engelska (andra ämnen har gruppen i andra rum med andra lärare). Eleverna själva fokuserade helt på det som fungerar bra på lektionerna när de gjorde sin lista och det är också det jag vill förstärka för att det ska bli ännu bättre och att vi sedan ska kunna överföra det till när de har andra ämnen där det idag fungerar mindre bra. Vi har sammanställt vad vi kom överens om. Mycket utgår från det som gäller i vår lärandezon.

Det här är den bild som eleverna kom fram till. Den som de tycker att de kan visa många gånger när de jobbar i vårt basgruppsrum och som vi kan påminna om när det inte alltid fungerar lika bra.

Bild1

När vi pratade om det här kom vi ju också in på det som inte alltid fungerar. Vi kom fram till vad det kan vara som gör att det ibland inte går så bra. Detta kan vara olika för varje elev i olika situationer. När vi diskuterade utgick vi från ”Lärandegropen”. Eleverna kände igen sig i olika situationer och kunde också sätta ord för när det var svårt att komma vidare.

Det gäller för mig som lärare att hitta vilken nivå varje elev ska utmanas på så att jag ger dem möjligheter till att ta sig upp ur sin lärandegrop. Det är viktigt att de känner att de kan och förstår och genom det kan ta ett steg vidare i sitt lärande.

 

Lärandegrop

Vi diskuterar och jobbar med detta varje vecka i någon form. Vi har bland annat använt oss av några filmer från ClassDojo som tar upp detta. De är på engelska men har funkat bra att visa i åk 4. Många förstår vad de handlar om och det blir även bra engelskaträning när vi tillsammans diskuterar innehållet.

Denna film tar upp hur det kan vara att ta sig vidare, att man ofta måste träna, kämpa och jobba på för att göra det.

Vi pratar mycket om att det är ok att göra fel och att vi lär oss av de misstag vi gör.

Om vi inte har lärt oss ÄN så kan vi faktiskt behöva ta hjälp och det är helt ok. Vi lär av varandra och genom att samarbeta.

Den senaste som kommit handlar om hur hjärnan fungerar och till den ska det komma en fortsättning nästa helg.

 


Handledning och coachning

Posted on

Fredagen den 8 januari var det min tur att skriva på Skola 365. Det är en blogg om skola där 366 olika personer som har med skolan att göra hjälps åt att skriva ett inlägg under årets alla dagar. Vill du vara med och skriva så hittar du information här

Här är mitt inlägg som handlar om hur jag jobbar med handledning och coachning av mina elever i åk 4.

 

Efter att ha jobba över 25 år i den kommunala skolan i några olika kommuner började jag i augusti 2015 på en friskola i en för mig när det gäller jobb helt ny kommun. Där undervisar jag främst i matematik, no och teknik i åk 4.

Skolan är en 4-9 skola där vi i åk 4 och 5 är lite mellan den ”vanliga” kommunala skolan och hur man jobbar i åk 6-9 på skolan. I åk 4 och 5 så jobbar vi utifrån många grundtankar som skolan har men på ett enklare sätt så att eleverna ska vara vana arbetssättet när de kommer till åk 6.

Mycket är egentligen lika som inom den kommunala skolan men en sak som verkligen skiljer sig åt är att vi varje vecka har personliga handledarsamtal med alla elever. Eftersom vi har ca 20 elever i våra klasser så har jag 4-5 elever varje dag som stannar kvar en timme och har personlig handledning. Detta är också schemalagt på elevernas schema. Jag träffar även ”mina” elever, förutom vid de vanliga lektionerna, varje morgon då vi har en halvtimmes samling där vi går igenom hur dagens schema ser ut för hela klassen, ser på nyheter som vi diskuterar samt går igenom annat som behövs. Jag träffar dem också varje eftermiddag innan skoldagens slut då vi utvärderar och reflekterar samt stämmer av inför morgondagen.

Det personliga handledarsamtalet är ett strukturerat samtal som skFullSizeRendera hjälpa eleverna att utvecklas framåt efter sina förutsättningar. Det är viktigt att jag har positiva förväntningar på mina elever för att de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Vi tittar igenom vilka lärandemål har eleven haft sedan förra samtalet och vilka lärandemål ska eleven jobba vidare med under kommande vecka. Vi går igenom vad eleven ska jobba med för arbetsuppgifter för att nå sina mål. Vi diskuterar hur eleven lär sig bäst och vilka strategier som behövs för att det ska fungera för henne/honom. Under höstterminen, som är elevernas första termin på skolan, har vi ofta haft samma lärandemål för många elever i klassen men arbetsmålen det vill säga hur eleverna ska nå dit kan ha sett olika ut. I vissa ämnen börjar nu eleverna även att ha olika lärandemål då eleverna behöver olika utmaningar. För att eleverna ska kunna se vad de har för lärandemål samt veta vad de ska arbeta med skriver eleverna in det i sin loggbok. För att synliggöra lärandet ännu mera så utgår vi ofta från kunskapsväggen som jag har gjort och har uppsatt i klassrummet.

Jag har läst och tagit till mig en hel del av vad James Nottingham, Dylan Wiliam och John Hattie har skrivit om och försöker ha de tankarna med mig i min planering och undervisning. Bland annat så pekar forskning på att om elever har tydliga mål som är rimliga och utmanande till en viss del så blir eleverna mer motiverade vilket jag också kan se när jag diskuterar målen med eleverna på samtalen.

Jag hinner i lugn och ro prata igenom hur det går för eleven utifrån mål, arbetsuppgifter och lärande vilket är guld värt för mig. Jag har också mycket goda möjligheter att skapa bra relationer med mina elever där de kan känna förtroende och tillit, vilket är för mig väldigt viktigt för att vi ska få det att fungera bra i klassrummet.
Vi hinner även diskutera vad han/hon behöver extra stöd och hjälp med, vad är lätt/svårt, hur fungerar det med kamrater, har hon/han fokuserat på ”rätt” saker med mera. Det kan också vara så att jag behöver göra en extra genomgång om något i matte med en viss elev och det kan jag också få in på den tiden. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt.

IMG_2156

När vi har våra samtal ska vi lärare ha ett coachande förhållningssätt. Det är viktigt att jag möter eleven där den är. Genom att lyssna aktivt och ställa öppna frågor ger jag eleven möjlighet att reflektera och tänka till istället för att ge den tips och svar direkt. Vi har därför bland annat läst Coachning ett verktyg i skolan. Vi personal har också haft träffar då vi diskuterat samt provat olika metoder från boken.

Efter att ha lyssnat och inspirerats av James Nottingham ser vi klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.

Lärandezon grön

 

 


Synliggöra lärandet i matematikundervisningen

Posted on

Med James Nottinghams tankar från boken Utmanande undervisningen snurrande i huvudet började jag detta läsår med ny tjänst, ny skola och ny kommun. Som jag skrivit tidigare så har jag ju jobbat mycket med matriser i åk 1-3 och hade också funderingar hur jag skulle fortsätta det jobbet i åk 4 som jag undervisar i nu.

Nu har halva höstterminen gått och var har jag landat? Vi har ju Lgr 11 med alla förmågor, det centrala innehållet och kunskapskraven. Vi har även lärandemål som vi jobbar mot varje vecka. Hur skulle jag då göra detta begripligt för eleverna?

En självklar del blev att utgå från Kunskapsväggen som jag gjorde för några år sedan. 

kunskapsvägg ma eng

För att synliggöra vad det är vi jobbar med just nu har jag valt ut de förmågor och det centrala innehållet från kunskapsväggen och lagt på bloggen jag har med mina elever – kunskapsgänget.se

kunskapsvägg blogg

Det rödmarkerade i molnen är det centrala innehållet vi jobbar med just i detta område.

För att synliggöra varje lärandemål mer har jag valt att göra som jag gjorde förra läsåret, nämligen matriser. Jag har valt att inte ha betygsnivåer utan att synliggöra nästa nivå i lärandet så eleverna vet progressionen. Jag kan också lättare se vilken nivå är gruppen/eleverna på och sedan lägga upp mina genomgångar efter vad som behövs. Jag använder då dem som formativ bedömning. För att det ska bli ännu tydligare så väljer jag att ha exempel med. De flesta exempel är hämtade direkt från det läromedel vi använder (Alfa, från Liber)

 multiplikation huvudräkning

Jag har också funderat runt hur jag skulle göra med de pedagogiska planeringarna. Tidigare har eleverna fått i stort sett samma som den jag gör för min egen del. Jag har dock tagit bort syftet, centrala innehållet och kunskapskravet och bara haft vad de förväntas kunna, hur vi ska jobba med det, hur de ska bli bedömda samt en matris. Efter en hel del läsande och inspiration på nätet om planeringar och tankar runt hur man skriver en planering som är för att eleverna ska förstå har jag valt att göra en annan modell till eleverna denna termin. Jag har valt att att utgå från förmågorna samt en matris som eleverna fyller i när de jobbat klart med steget/kapitlet. Eftersom vi har GAFE så fyller de i matriserna i Google Classroom.

steg 2 förmågor steg 2 matris

Mer exempel hittar ni också på elevernas blogg – kunskapsgänget.se

Jag ska nu fundera vidare på hur lärandematriser i de andra ämnena jag undervisar i ska se ut, men innan jag börjar med dem ska jag läsa denna bok.

image

 

 


Att använda blogg i undervisningen för att synliggöra lärandet

Posted on

I tisdags var jag på Kunskapsskolans teachmeet och berättade om hur jag använder bloggen för att synliggöra lärandet. Många av de tankarna finns i inlägget som handlar om att synliggöra lärandet i matematiken. Här är min Prezipresentation som jag använde vid presentationen.

 


Skylt till kunskapsväggen

Posted on

Har fått förfrågan om skylten som det står Vår Kunskapsvägg på samt trädet med ugglan i som sitter mitt i på denna bild. Hittar skylten i datorn men tyvärr inte trädet. Den som vill ha skylten kan klicka på den här nedan och sedan spara ner den eller skriva ut direkt.

kunskapsväggKunskapsvägg


Handledning, coachning och lärande

Posted on

Har sedan det blev klart i våras att jag skulle byta arbetsplats sett fram emot att se hur skolans arbetssätt med bland annat personlig handledning varje vecka skulle funka. Detta är något jag tror mycket på.

Jag har haft en hel del funderingar hur det kommer att fungera med eleverna i åk 4, och hur det kommer att bli för mig som pedagog att ha detta då jag inte har mindre undervisningstid än tidigare. Efter att ha haft välkomstsamtal i två veckor så är vi nu igång med PH-samtal (personlig handledningssamtal). Jag känner redan, efter bara fyra dagar, att det är något jag gillar skarpt. Det ska bli intressant att se vad jag tycker om en månad, ett halvår och till sommaren…….

Att få möjlighet att sitta med en elev i taget, 15 minuter varje vecka, i lugn och ro och bara få gå igenom vad han/hon har för lärandemål och vilka arbetsuppgifter som ska göras är en dröm. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt. Här har jag ett utvecklingsområde att ta att ta tag i så att jag blir ännu bättre på att coacha eleverna på bästa sätt. Vi nyanställda har därför precis börjat att läsa denna bok och det ska bli intressant att diskutera den med andra kollegor sedan.

IMG_2156

 

Det finns mer att läsa på Skolcoacherna och det är också därifrån boken kommer.

Jag kommer också att behöva prioritera min planeringstid mycket bättre så att jag använder den till rätt saker då jag inte har lika mycket tid till det som tidigare. För åk 6 – 9 finns mycket av arbetsmaterialet att hämta färdigt från nätet, men det ser inte riktigt likadant ut för åk 4-5. Alla lärandemål till alla arbetsområden finns och även en del arbetsmaterial i vissa ämnen men vi har också vanliga läromedel. Ser saker som jag kommer att behöva utveckla och jobba med speciellt i matten för att kunna synliggöra lärandet på ett tydligare sätt för eleverna men också förbättra arbetsmaterial som ligger på nätet så att det passar åk 4 ännu bättre. Jag känner att detta kommer att fungera eftersom vi hjälps åt på ett mycket bra sätt i arbetslaget. Vi drar lasset tillsammans. 

Vi har en hel del gemensamt som bland annat lärandemål och förhållningssätt. En sak vi gjorde före skolstart för att ha i klassrummet var vår skylt Lärandezonen som bland annat utgår från det James Nottingham pratade om när vi lyssnade på hans föreläsning. Vi ser klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.

Lärandezon grön

 

Eftersom vi har lite olika färgsättningar i klassrummen har jag gjort skyltar i lite olika färger. Om du vill använda någon av dem kan du klicka på bilderna så kommer de upp i ny flik och då kan du laddar ner dem.

Detta är en lärandezon turkosDetta är en lärandezon orangeDetta är en lärandezon gul 2


Återkoppling, utmaning och reflektion

Posted on

Ledigheten närmar sig sitt slut och jag ser faktiskt fram att börja igen nästa vecka. Det blir mycket nytt och många nya utmaningar och det är något jag tror att man behöver med jämna mellanrum för att fortsätta att utvecklas. Det blir ny skola, ny kommun, ny skolform och annat arbetssätt. 

Jobbtankarna har börjat lite smått att dra igång och tankar och reflektioner från läsningen av James Nottinghams bok Utmanande undervisning snurrar och försöker landa tillsammans med erfarenheter jag gjort tidigare och utmaningar som komma skall. Att det blev just den boken var för att jag hängde på ett stort gäng pedagoger i Facebookgruppen Det pedagogiska läslyftet #pedaläslyft. Många bra diskussioner som gör att man börjar tänka ännu mer.

Just nu funderar jag mycket kring matriser. En del tycker de är toppen och andra inte. Det råder väldigt delade meningar om det. För min egen del i undervisningen så har jag bara positiva erfarenheter men det beror kanske på hur man använder dem och i vilket syfte.

Jag har jobbat med matriser under många år i åk 1-3, då i samband med pedagogiska planeringar. Att presentera kunskapskraven – vad eleven ska lära i t.ex. matematik i åk 1 kan vara väldigt klurigt. 

När vi jobbade med geometri i matten på våren i åk 1 så jobbade vi med följande kunskapskrav: 

  • Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska med viss anpassning till sammanhanget.

Vad är det eleverna ska kunna och på vilken nivå ska de kunna visa sina kunskaper i åk 1? Detta vet inte eleverna av sig själv så det är ju jag som måste hjälpa dem att tolka och också visa på olika nivåer. 

Vad var det då som jag ville att eleverna skulle kunna när vi jobbat med arbetsområdet?
Följande beskrivning är ur den aktuella pedagogiska planeringen som vi hade till detta område.
När vi är klara med området så förväntas du kunna beskriva likheter och skillnader på trianglar, kvadrater, rektanglar och cirklar, kunna bygga olika figurer med tangram, kunna bygga olika fyrhörningar med hjälp av tangrambitar, kunna bygga rektanglar och kvadrater på ett geobräde samt kunna dra slutsatser när du arbetar med problemlösning.

Den här beskrivningen gör det enklare för mig tillsammans med eleverna. Sedan för att göra det ännu mer konkret med olika nivåer så väljer jag att ha matriser. Dessa matriser ska eleverna förstå och själva kunna göra självbedömningar i och utifrån dem så kan jag väldigt lätt ge återkoppling till eleverna. Lärandemålen blir tydliga och jag kan lättare diskutera med eleven vad och hur ska vi göra för att du ska nå nästa steg. Återkoppling och ska skapa förståelse genom att förtydliga och ha konkreta mål är en av delarna som Nottingham också lyfter i sin bok.

Så här såg elevernas matris ut till området om geometri. Jag har inte sett någon som helst problem i att eleverna jämför sig med varandra. Tvärtom så diskuterar de sina kunskaper med varandra och även ger varandra feedback. Vi går igenom matrisen innan vi börjar jobba med arbetsområdet tillsammans med vad vi ska lära oss sedan fyller de i matrisen när vi jobbat klart. Vi tar då en rad i taget och jag kan visa exempel på olika jobb där de tränat momenten och de kan tänka till hur de tycker att de kan. De går tillbaka och tittar på arbetsblad och annan dokumentation som foton/filmer.

matris ma

När eleverna har fyllt i hur de tycker så fyller jag i hur jag tycker i samma matris. Sedan sätter jag mig med eleven och ger återkoppling. Vi brukar inte lägga så mycket tid på det vi har bedömt på samma sätt utan det intressanta är de rutor där vi tycker olika. Jag kan också lätt se om jag har elever som jag behöver hjälpa ännu mer eller ge ännu mer utmanande uppgifter.

När jag under förra läsåret jobbade i en liten undervisningsgrupp och hade matematik med eleverna i åk 5 fungerade det inte alls att göra på samma sätt som jag jobbat tidigare med mina elever i åk 1-3. De eleverna behövde mycket tätare återkoppling för att bygga deras självkänsla men också för att göra det väldigt tydligt vid varje lektion. Vad var det vi skulle jobba med och vad var det de förväntade sig att få träna på och lära sig? Jag fick istället för att ha matriser som sträckte sig över ett arbetsområde införa ”Lektionens kunskapskrav”. Många lektioner var det nog utmanande att presentera endast en nivå för att de skulle känna att det här kan vi lyckas med.

medelvärde decimaltal medelhastighet

Det blev återkoppling direkt efter att vi jobbat med arbetsuppgiften. Kunde de det som var tänkt eller behövde de träna mera?  Självkänslan ökade för det var tydliga lärandemål och det blev tydligt för dem. Jag kunde också utmana dem på rätt nivå till kommande lektion. En del behövde träna mera på samma nivå och andra behövde svårare utmaningar. Gnistan till lärande tändes och flera av dem som istället brukade ge upp innan de ens börjat för de tyckte att de inte kunde någonting var ivriga och ville lära. De kämpade och gav inte upp!

Sedan gick det att bygga på flera nivåer och även där ha tre nivåer så att de lättare kunde se vad de skulle träna på för att komma upp till nästa nivå.algebra Bild3

En annan del som också var betydande för deras utveckling och lärande var att vi ofta hade gemensamma genomgångar där vi diskuterade begreppen och räknade uppgifter tillsammans. Att alla fick beskriva hur de tänkte och framför allt att de vågade tro på att deras sätt att räkna var ok.

Att jobba med betygsliknande matriser där betyget är i fokus har jag bara gjort ett fåtal gånger och det är också något som Nottigham tar upp att just poäng eller betyg som återkoppling påverkar inlärningen negativ. Jag ser också att matriser liknande de ovan ger så mycket mer. Det är kommentarerna som är de viktiga och de tycker jag man får på ett bra sätt när man har tid att sätta sig med varje elev och återkoppla muntligt. 

Detta är ju något man inte alltid hinner i den utsträckning som man vill så där tycker jag att det ska bli spännande att se hur det kommer att fungera med schemalagda handledarsamtal med varje elev varje vecka som jag kommer att ha med mina elever i åk 4 till hösten. Att vara handledare på det sättet är något som jag känner att jag behöver utveckla ännu mer för att kunna coacha mina elever på ett ännu bättre sätt.

Jag har också funderingar på hur jag ska tydliggöra lärandemålen och även kunna få eleverna att se vilket steg de är på i sin lärandetrappa och vad som behövs för att de ska ta kliv uppåt utifrån det arbetssätt skolan har. Blir det månne matriser här också eller så fortsätter jag jobbet med trappor istället som jag också tycker är ett bra sätt att synliggöra lärandet på. 

Många tankar att ta tag i men det känns som om det blir ett spännande och utvecklande år där jag tror att jag kommer att kliva många steg uppåt på min lärandetrappa.

Alla matriser som jag använt i matte för åk 1-3 hittar du här


Synliggöra och möjliggöra lärandet för alla elever

Posted on

I måndags berättade jag för mina kollegor på skolan hur vi jobbat i vår lilla undervisningsgrupp samt hur jag tidigare jobbat med elever i åk 1-3 för att synliggöra och möjliggöra lärandet för eleverna. Delar presentationen här. Det finns med bitar både från det jag pratade om på Teachmeet tidigare i våras samt från presentationen Lära på olika sätt som jag hade för ca en månad sedan.


Grej of the day på vårt sätt

Posted on

Jag jobbar detta läsår i en liten undervisningsgrupp. Något som dessa elever tycker är det jobbigaste med skoldagarna är att skriva. De har svårt att komma igång, svårt komma på vad de ska skriva om, få struktur på det de skriver och ha uthålligheten att avsluta det de skriver.

Jag funderade mycket på hur skulle vi kunna motivera dem till att skriva. Jag har haft blogg tillsammans med eleverna i flera år så det var bland det första jag skaffade även till denna grupp. Det visade sig inte alls så lätt som jag trodde att det skulle vara. Att få eleverna att vilja publicera det de gör på bloggen var inte att tänka på. Många har dålig självkänsla och att skriva är bland det jobbigaste de vet. Det spelar ingen roll om det är för hand, på datorn eller på iPad. De kunde inte heller se den motivationen som mina elever tidigare alltid sett att få skriva så andra kan ta del av vad vi skriver.

Jag började då fundera vidare på hur vi skulle få dem att komma igång. Sedan flera år tillbaka följer jag många grupper på Facebook och hittade under hösten även gruppen Grej of the day där jag läste om Micke Hermanssons sätt att jobba med kunskap med mikrolektioner. Det lät väldigt spännande tyckte jag men skulle eleverna köpa denna idé? Jag gick och funderade över en månad innan jag vågade köra igång.
image

Detta blev en hit direkt. Alla elever var helt med och skrev så pennan glödde. Helt plötsligt var det inga problem att då få dem motiverade och att skriva. De kan med lätthet skriva två hela A4-sidor för hand. 

Det jag kan se som positiva effekter förutom att skrivglädjen har ökat rejält är att de tycker att det är så intressant och spännande att lära sig saker. De vill ofta veta mer så det slutar nästan alltid med att de söker vidare på internet om mer fakta eller bilder. De tycker verkligen som Micke säger att ”Kunskap är coolt”.

Eftersom jag tidigare har jobbat mycket med min kunskapsvägg och The Big Five så har vi kopplat även arbetet med Grej of the day till det. Vi har ofta en förmåga eller ett kunskapskrav som är det vi ska fokusera lite extra på.

förm

Vi har gjort mikrolektionerna lite längre då vi får in så mycket mer i det vi gör. Vårt fokus har främst legat på att få eleverna att vilja SKRIVA och tycka det är kul. Ofta så har vi stödord eller väldigt korta meningar i presentationerna. Detta för att eleverna ska träna på att välja ut fakta och formulera egna meningar. Annars har de en förmåga att bara skriva av texten i presentationen. De väljer fritt om de skriver för hand, på dator eller iPad och det varierar från gång till gång.

Vi har blandade teman. Eftersom vårt mål är att eleverna ska bli sugna på att skriva så försöker jag välja ämnen som lätt kan fånga dem. Det kan i princip handla om vad som helst. Ibland väljer vi att koppla det till undervisningen och det kan vara i olika ämnen, som so, no eller matten.

ul

Om det dyker upp nya ord eller begrepp som t.ex. inselberg så kollar jag av om någon vet vad det är och i så fall får eleven berätta, annars så förklarar jag för att de ska få en bra förståelse. Vi förstärker med olika bilder. 

Eftersom det är bara stödord eller korta meningar är vårt berättande mycket viktigt. Då ligger det även med en faktatext med mer fakta vid presentationen.Om jag hittar någon bra och kort film så kopplar jag gärna det till. Ofta är de på engelska utan svensk text så då får eleverna även träna att lyssna och förstå det. Eftersom filmen ligger efter all fakta de fått så brukar det gå riktigt bra för de har en rejäl förförståelse.

Vi avslutar med källorna som jag använt i presentationen, dels för att eleverna lätt ska hitta vidare till bra sidor med fakta när de vill veta mera men också för att vi delar presentationen på bloggen så att andra vet varifrån vi hämtat vår fakta. Alla bilder som är med är helt ok att använda.

Många presentationer har jag gjort själv för att det ska passa min grupp och de hittar du här (fyller på vart efter). Annars finns det många bra i Grej of the day gruppen på Facebook som vi också använt oss av.

Jag har sedan detta skrevs bytt arbetsplats och fortsätter på samma sätt även på min nya skola. Även där har jag en blogg där vi lägger ut våra presentationer. Den hittar du här.