I steg 1 kommer vi att jobba med addition och subtraktion.
Lärandemål
Du ska kunna…
Jag har i många år haft elevledda utvecklingssamtal redan från åk 1. Jag har sett stora vinster med att eleverna själva är mycket mer medvetna om sitt lärande men också att de tränat på att berätta om hur de själva tycker och tänker inför andra. De har då innan förberett sig i skolan genom att fylla i en ”checklista”. Om hur jag jobbat tidigare kan du läsa här.
Hälften av de elever jag har denna höst i åk 5-6 hade jag även i åk 1-2. Jag har sedan arbetat på andra skolor i tre år. När de gick i åk 1-2 höll de i sina egna samtal utifrån checklistor av den typ som ligger i det inlägg jag skrivit tidigare och länkade till nyss. Jag funderade över sommaren hur jag skulle kunna ta utvecklingssamtalen till en ny nivå för dessa elever då de nu är mycket äldre.
Jag väljer nu att kalla samtalen elevaktiva och det är ju egentligen det de varit hela tiden. En del menar på att det är jag som lärare som är ledare och självklart är det jag som är ansvarig. Det har jag alltid varit även om jag kallat samtalen för elevledda. Att jag väljer att kalla dem elevaktiva är för att jag tycker att det stämmer bättre som det är nu. På samtalen som vi precis avslutat är det eleverna som har presenterat hur de tycker och tänker runt en rad punkter och jag och deras vårdnadshavare har ställt frågor om det vi undrat. Eftersom det är eleverna som är de som pratar mest så är jag sekreterare och skriver in deras IUP i Infomentor under samtalet.
Inför dessa samtal hade eleverna gjort en egen film där de fotat från några skoldagar samt att de hade i uppgift att berätta om lite olika saker. De har sedan gjort filmer i iMovie där de pratat in till sina bilder. Det har varit väldigt varierade vad eleverna valt att fota från dessa dagar.
Här är några av de bilder som varit med i elevernas filmer.
Det alla skulle ha med var att de allra först skulle ha med en bild på sig själva och att det även fanns med en bild på deras stege de har gjort.
I skolan har vi förberett samtalen genom att eleverna gjort filmerna, de har skrivit om ämnena och lite olika saker samt gjort en stege.
Innan de gjorde filmerna och hade samtalen har de förberett sig genom att fylla i detta dokument.
Eleverna har också förberett sig genom att göra en stege. De skulle göra sin stege efter följande:
Tänk att du ska klättra uppför en stege.
Rita en stege och färglägg det.
Hur långt upp på stegen tycker du att du har kommit i de olika ämnena (ma, sv, no/tk, so, eng, mu, bild, slöjd, idh). Gör lappar och klistra fast på din stege.
Skriv svar på följande på baksidan av din stege.
Titta på de ämnen du har satt längst ner av dina ämnen. Vad behöver du tänka på eller göra för att komma högre i dessa ämnen? Vad behöver du ha hjälp med?
Alla ska innan vårens utvecklingssamtal få göra en ny stege så att vi då kan jämföra den som är gjord nu mot den som de gör då för att se vilka likheter och skillnader man kan se.
Eleverna har vid samtalen haft en dagordning som de har berättat utifrån.
För nästan 3,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag fick sedan förfrågan från fler att även göra en för åk 4-6 vilket jag gjorde under hösten 2014. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt.
Nu har jag under de två senaste läsåren jobbat på mellanstadiet och använt mig av den för åk 4-6 med mina elever för att synliggöra lärandet för dem. Från början gjorde jag en pdf för varje ämne som innehöll centralt innehåll, förmågor och kunskapskrav. Jag har själv delat upp den och haft kunskapskraven för sig då jag inte har haft de uppsatta utan visat de via projektorn i samband med att vi jobbat med vissa kunskapskrav. Det är flera som hört av sig och vill ha det uppdelat i pdf så nu ligger centralt innehåll och förmågor i en pdf och översikter med kunskapskrav i en annan till varje ämne. Jag har också uppdaterat översikterna med kunskapskraven så att de ska bli mer överskådliga för eleverna samt rättat till lite fel som jag hittat i dem. Kunskapskraven är skrivna med du istället för eleven, annars så är det samma text som kunskapskraven i Lgr 11.
Överikterna av kunskapskraven är gjorda utifrån Johan Alms kunskapsöversikter. Du kan läsa mer om hans tankar och upplägg om lärandematriser här.
Om du vill läsa mer om det jag lagt ut tidigare om hur jag jobbar med kunskapsväggen finns det under Kunskapsväggen i menyn eller via taggen kunskapsvägg.
Om du vill ladda ner materialet så hittar du det på Skolmagi.
I höstas när vi började var alla elever nya på skolan liksom jag. De kom dessutom från flera olika skolor både i kommunen eller inflyttande från andra kommuner. Under hösten har därför mycket tid gått åt att forma och svetsa samman gruppen. Det har gått både upp och ner under resans gång. Vissa saker har vi snabbt hittat vägar för och andra letar vi fortfarande efter det bästa sättet att jobba på. Det som ändå har varit en framgångsfaktor har varit att förstärka det som är positivt, lyfta de elever som inte tror på sig själv samt jobba väldigt strukturerat.
Något som också fungerat väldigt bra är jobbet med Blixtjakten. Upplägget har varit detsamma som jag gjort tidigare. Det jobbet motiverar verkligen eleverna på flera olika sätt.
Vid vårterminsstarten funderade jag på hur vi skulle kunna jobba vidare under 
terminen. I samband med det läste ett blogginlägg som Therese gjort om hur hon startat terminen med sin klass. Det inlägget visade jag min basgrupp och utifrån det resonerade vi om vad någon kan se som kommer in i vårt basgruppsrum när vi har matte, no/tk och engelska (andra ämnen har gruppen i andra rum med andra lärare). Eleverna själva fokuserade helt på det som fungerar bra på lektionerna när de gjorde sin lista och det är också det jag vill förstärka för att det ska bli ännu bättre och att vi sedan ska kunna överföra det till när de har andra ämnen där det idag fungerar mindre bra. Vi har sammanställt vad vi kom överens om. Mycket utgår från det som gäller i vår lärandezon.
Det här är den bild som eleverna kom fram till. Den som de tycker att de kan visa många gånger när de jobbar i vårt basgruppsrum och som vi kan påminna om när det inte alltid fungerar lika bra.
När vi pratade om det här kom vi ju också in på det som inte alltid fungerar. Vi kom fram till vad det kan vara som gör att det ibland inte går så bra. Detta kan vara olika för varje elev i olika situationer. När vi diskuterade utgick vi från ”Lärandegropen”. Eleverna kände igen sig i olika situationer och kunde också sätta ord för när det var svårt att komma vidare. Lärandegropen är gjord efter James Nottinghams tankar. Han berättar om den i denna film.
Det gäller för mig som lärare att hitta vilken nivå varje elev ska utmanas på så att jag ger dem möjligheter till att ta sig upp ur sin lärandegrop. Det är viktigt att de känner att de kan och förstår och genom det kan ta ett steg vidare i sitt lärande.
Vill du ta del av den ”Lärandegrop” som jag skapat – hittar du den här.
Vi diskuterar och jobbar med detta varje vecka i någon form. Vi har bland annat använt oss av några filmer från ClassDojo som tar upp detta. De är på engelska men har funkat bra att visa i åk 4. Många förstår vad de handlar om och det blir även bra engelskaträning när vi tillsammans diskuterar innehållet.
Denna film tar upp hur det kan vara att ta sig vidare, att man ofta måste träna, kämpa och jobba på för att göra det.
Vi pratar mycket om att det är ok att göra fel och att vi lär oss av de misstag vi gör.
Om vi inte har lärt oss ÄN så kan vi faktiskt behöva ta hjälp och det är helt ok. Vi lär av varandra och genom att samarbeta.
Den senaste som kommit handlar om hur hjärnan fungerar och till den ska det komma en fortsättning nästa helg.
Fredagen den 8 januari var det min tur att skriva på Skola 365. Det är en blogg om skola där 366 olika personer som har med skolan att göra hjälps åt att skriva ett inlägg under årets alla dagar. Vill du vara med och skriva så hittar du information här.
Här är mitt inlägg som handlar om hur jag jobbar med handledning och coachning av mina elever i åk 4.
Efter att ha jobba över 25 år i den kommunala skolan i några olika kommuner började jag i augusti 2015 på en friskola i en för mig när det gäller jobb helt ny kommun. Där undervisar jag främst i matematik, no och teknik i åk 4.
Skolan är en 4-9 skola där vi i åk 4 och 5 är lite mellan den ”vanliga” kommunala skolan och hur man jobbar i åk 6-9 på skolan. I åk 4 och 5 så jobbar vi utifrån många grundtankar som skolan har men på ett enklare sätt så att eleverna ska vara vana arbetssättet när de kommer till åk 6.
Mycket är egentligen lika som inom den kommunala skolan men en sak som verkligen skiljer sig åt är att vi varje vecka har personliga handledarsamtal med alla elever. Eftersom vi har ca 20 elever i våra klasser så har jag 4-5 elever varje dag som stannar kvar en timme och har personlig handledning. Detta är också schemalagt på elevernas schema. Jag träffar även ”mina” elever, förutom vid de vanliga lektionerna, varje morgon då vi har en halvtimmes samling där vi går igenom hur dagens schema ser ut för hela klassen, ser på nyheter som vi diskuterar samt går igenom annat som behövs. Jag träffar dem också varje eftermiddag innan skoldagens slut då vi utvärderar och reflekterar samt stämmer av inför morgondagen.
Det personliga handledarsamtalet är ett strukturerat samtal som sk
a hjälpa eleverna att utvecklas framåt efter sina förutsättningar. Det är viktigt att jag har positiva förväntningar på mina elever för att de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Vi tittar igenom vilka lärandemål har eleven haft sedan förra samtalet och vilka lärandemål ska eleven jobba vidare med under kommande vecka. Vi går igenom vad eleven ska jobba med för arbetsuppgifter för att nå sina mål. Vi diskuterar hur eleven lär sig bäst och vilka strategier som behövs för att det ska fungera för henne/honom. Under höstterminen, som är elevernas första termin på skolan, har vi ofta haft samma lärandemål för många elever i klassen men arbetsmålen det vill säga hur eleverna ska nå dit kan ha sett olika ut. I vissa ämnen börjar nu eleverna även att ha olika lärandemål då eleverna behöver olika utmaningar. För att eleverna ska kunna se vad de har för lärandemål samt veta vad de ska arbeta med skriver eleverna in det i sin loggbok. För att synliggöra lärandet ännu mera så utgår vi ofta från kunskapsväggen som jag har gjort och har uppsatt i klassrummet.
Jag har läst och tagit till mig en hel del av vad James Nottingham, Dylan Wiliam och John Hattie har skrivit om och försöker ha de tankarna med mig i min planering och undervisning. Bland annat så pekar forskning på att om elever har tydliga mål som är rimliga och utmanande till en viss del så blir eleverna mer motiverade vilket jag också kan se när jag diskuterar målen med eleverna på samtalen.
Jag hinner i lugn och ro prata igenom hur det går för eleven utifrån mål, arbetsuppgifter och lärande vilket är guld värt för mig. Jag har också mycket goda möjligheter att skapa bra relationer med mina elever där de kan känna förtroende och tillit, vilket är för mig väldigt viktigt för att vi ska få det att fungera bra i klassrummet.
Vi hinner även diskutera vad han/hon behöver extra stöd och hjälp med, vad är lätt/svårt, hur fungerar det med kamrater, har hon/han fokuserat på ”rätt” saker med mera. Det kan också vara så att jag behöver göra en extra genomgång om något i matte med en viss elev och det kan jag också få in på den tiden. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt.
När vi har våra samtal ska vi lärare ha ett coachande förhållningssätt. Det är viktigt att jag möter eleven där den är. Genom att lyssna aktivt och ställa öppna frågor ger jag eleven möjlighet att reflektera och tänka till istället för att ge den tips och svar direkt. Vi har därför bland annat läst Coachning ett verktyg i skolan. Vi personal har också haft träffar då vi diskuterat samt provat olika metoder från boken.
Efter att ha lyssnat och inspirerats av James Nottingham ser vi klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.
