Från kod till text

Posted on

Det här läsåret fokuserar vi extra på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i kommunen då vi har en sådan kompetensutveckling tillsammans med Nationellt centrum för svenska som andraspråk som löper över hela läsåret. Jag går dessutom en utbildning via SKL, Skriva sig till lärande (STL) som också bygger på ett språkutvecklande arbetssätt. Jag har även tidigare jobbat språkutvecklande men har nu fått ännu fler redskap med hjälp av utbildningen i STL.
Det som framförallt är en skillnad är att jag jobbar mer med ämnesövergripande teman då processen tar längre tid med all respons och bearbetning.

Skriva sig till lärande (STL) är en modell/arbetssätt som bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där man använder digitala verktyg. Eleverna publicerar sitt jobb digitalt och även all respons elever och lärare emellan ges digitalt. Genom att man använder den digitala tekniken kan alla elever arbeta på samma sätt genom att man kan använda kompensatoriska hjälpmedel. En forskningsstudie visar också på att likvärdigheten mellan pojkar och flickors resultat ökar samt att skillnaden mellan elevernas resultat i allmänhet minskar.

I klassen jobbar vi mycket med kooperativt lärande så eleverna sitter i grupper med fyra elever i varje grupp där de även har par som de är vana att jobba med.

Ett ämnesövergripande jobb som vi haft den här terminen är ”Från tal till skrift – Från kod till text”. Det är ett ämnesövergripande jobb i svenskan och matematiken.
Uppgiften var att gå från att skriva kod till att skriva en förklarande text utifrån STL-cirkeln.

Första steget i STL-cirkeln är att förankra till Lgr 11. Detta jobb utgår från:

 

Nästa steg i cirkeln är inspiration och förförståelse. Vi började med att i code.orgs projekt – konstnären rita en kvadrat, en triangel samt ett hus (en kvadrat med en triangel som tak). Eleverna jobbade i par och de skulle då programmera pennan att rita dessa former.

Därefter fick ett av paren berätta för det andra paret i gruppen hur de gått tillväga. Paret som lyssnade hade som uppgift att lyssna efter alla ”matteord” de hörde och skriva ner dem. När första paret berättat klart bytte paren roller.

För att fortsätta att bygga upp förförståelsen inför att de skulle skriva sin text gick vi vidare med att prata om vad algoritmer är. Vi tittade på avsnittet ”Vad är en algoritm?” från UR Skolas serie Programmera mera och utifrån det diskuterade vi vad en algoritm kan vara. Eleverna gav förslag på olika sätt att beskriva med hjälp av en algoritm. Vi pratade också om att det är skillnad att ge en instruktion muntligt till en person då man kan hoppa över flera saker som personen förstår av egen erfarenhet och hur viktigt det är att vara exakt och skriva kod i rätt ordning när man programmerar.

Nästa steg var att vi samlade alla ”matteord” som eleverna antecknat när de lyssnade i paren. Vi gick därefter igenom vad alla ord och begrepp betyder för att skapa en bra förförståelse och begreppsordlista att ha med när de själva sedan skulle skriva. Vi benämnde också alla matematikbegrepp på rätt sätt då det i vissa fall var så att eleverna inte använt helt rätt ord när de beskrev. Nu var steget med inspiration och förförståelse avklarat.

Det tredje steget i cirkeln är texttyp och skrivstrategier. Eftersom eleverna skulle skriva en förklarade text repeterade vi hur en förklarande text är uppbyggd och vad den har för struktur. Vi gjorde ett stort jobb i höstas då eleverna skrev en förklarande text om Endogena och Exogena krafter så i detta fall behövde vi inte göra ett lika stort jobb som om vi inte behandlat texttypen tidigare detta läsår. Eleverna fick repetera genom att berätta för varandra i sin hemgrupp om hur en förklarande text är uppbyggd och därefter tittade vi på presentationen som vi använde i höstas för att ytterligare repetera strukturen.

Det fjärde steget i STL-cirkeln är skrivande och formativ återkoppling. Nu var det dags för eleverna att skriva en förklarande text hur man går tillväga när man ska förklara hur man ritar en kvadrat, triangel och ett ”hus” när man programmerar. Innan de började tittade vi på den checklista som skulle användas vid kamratresponsen så att de skulle veta vad kompisarna skulle titta på. När de skrev sin text skulle de använda så många matematiska begrepp som möjligt. Texten skrevs på klassens Google Sites och eleverna jobbade i samma par som de var i när de programmerade. Eftersom jag kan följa elevernas skrivande hela vägen såg jag ganska omgående att det var svårt för dem att få med alla steg när de förklarade och att det lätt blev en text som man gör den när man muntligt instruerar någon. För att ge eleverna bättre förståelse för textens uppbyggnad tittade vi på filmen ”Exact drawing instructions” som finns på YouTube. Det är två barn som ger sin pappa instruktioner hur han ska rita. Efter det diskuterade vi om hur de skulle kunna förbättra sina redan påbörjade texter utifrån de svårigheter som det var för pappan att förstå sina barns beskrivningar.


STL-cirkelns femte steg är publicering. Eftersom eleverna skrivit sina texter på vår Google Sites kom kompisarna lätt åt dem när de skulle läsa och ge respons. Inför responsen gick vi återigen igenom checklistan som de skulle ha som stöd. Eleverna gav sedan respons på två olika texter direkt på Google Sites. De jobbade i samma par som tidigare även när de gav respons. När paren fått respons från två olika par bearbetade de sin text. När de bearbetat texten gav jag respons till dem och paren bearbetade sin text ytterligare.

STL-cirkelns sista steg är bedömning och analys. Jag ger formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. När texten är klar får de återkoppling/bedömning av mig antingen skriftligt eller muntligt. I detta fall gav jag paren muntlig återkoppling. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg.

I den analysen kunde jag se följande:
DET HÄR FUNGERADE BRA:
Eleverna fick bra förförståelse inför att de skulle skriva då vi hade många olika steg. Eleverna fick även en bra förförståelse genom att de först fick laborera och experimentera. Genom att jobba kollaborativt fick de bra stöttning av varandra samt av klassen när vi tillsammans diskuterade ord och begrepp. Genom att diskutera tillsammans i olika konstellationer fick de berätta med sitt språk hur de gjort. De började med att muntlig berätta och övergick sedan till skrift, och på så sätt hade de hunnit byggt upp ord och begreppsförståelsen.
UTMANINGAR:
Utmaningen för eleverna var att gå från koden till text. Det var svårt att omvandla koden till rätt ord och begrepp. 

 


Bornholmsmodellen – app

Posted on

I vår kommun har vi i vår läs- och skrivplan att vi ska jobba med språklekar enligt Bornholmsmodellen i förskoleklass och under början av höstterminen av åk 1.

Det finns alltid elever som behöver träna lite extra och att hitta appar som kan passa ihop med det jobbet kan vara lite klurigt med tanke på att utbudet är enormt. Därför blev jag extra glad när jag på Dysleximässan i slutet av oktober fick se att det var en app på gång som passade ihop med detta – Bornholmslek. Nu finns den att ladda ner i App Store.

bornholmslek flyer

Den bygger på Bornholmsmodellen och det är tre av de sex språkleksgrupperna som finns i appen.

Det är Rimlek där man ska para ihop en bild med annan bild. I första delen är det enstaviga rim och sedan finns det en andra del där man tränar tvåstaviga rim. Det är en röst som talar om vad det är på bilden till exempel en mus i ett … Man ska då flytta musen till huset.

image image

 

I Hur låter orden? kommer det ett tåg med vagnar. På dessa vagnar finns tavlor med bilder. Dessa tavlor ska man ställa på rätt hylla utifrån vilket som är första ljudet i ordet på bilden. För att veta vilket ordet är kan man klicka på bilden så säger en röst vad det är. Man kan välja på om bokstäverna ska visas som versaler eller gemener. Det finns två svårighetsgrader. Den gröna där orden börjar på ”hållkonsonanter” som till exempel f, l, m, n, r och s och de gula där orden börjar på ”stötkonsonanter” som till exempel k, d, f, g, l och b.

image2013-11-23 20.56.19

I den tredje delen ska man Bygga ord. Man får en bild och ska sedan skriva ordet genom att dra bokstäverna till rutorna på den gröna listen. När bilden kommer fram säger en röst vad det är på bilden. Man kan också klicka på den flera gånger för att höra ordet. Om man klickar på en bokstav så säger rösten bokstavsljudet tydligt. När man har byggt ihop ordet säger rösten det färdigbyggda ordet. Även här finns det två olika svårighetsgrader. Den gröna som har 2-3 bokstäver i ordet och den gula där det är 3-6 bokstäver i orden. Det förekommer ingen dubbelteckning. I både den gröna och gula kan man välja på om man vill ha versaler eller gemener.

image image

Jag tycker att det är en väldigt bra app som vi kommer att få användning av i förskoleklassen för att kunna träna mera på de moment vi jobbar med i Bornholmsmodellen med hela gruppen, men även både i klass 1 och 2. Vi har elever där som inte är säkra på rim och inte heller kommit igång med läsningen ordentligt och behöver förstärka detta.

Det som jag också tycker är bra med appen är att rösten som berättar saker är mycket tydligt samt att det är bokstävernas ljud man får och inte namnen för bokstäverna. Bilderna är tilltalande och tydliga. Att det inte är ord med dubbelteckning med där de ska lägga orden tycker jag också är ett plus.


Redigera jobb från Skolstil i Pages

Posted on

skolstil pages

Vi använder appen Skolstil väldigt ofta när vi skriver med de yngre eleverna. Detta för att få med talsyntesen. I Skolstil kan man inte ändra teckensnitt, storlek eller lägga till bilder så då brukar vi flytta över det vi skrivit i Pages.

Börja med att skriva din text som du ska ha i Skolstil.

f3afdb9f-3f0a-4b64-af89-d72055216670

När du är klar klickar du på rektangeln med pilen uppe till höger. Då får du fram en ruta där du har två alternativ. Välj Dela textfil.

62c74032-acee-4f25-acea-4389c401748e

När du klickar på den kommer du att få olika val av appar som du kan välja mellan beroende på vilka du har installerat på din iPad. Det kan också vara flera sidor som du kan bläddra mellan genom att dra rutan i sidled. Hur många sidor du har kan du se på antalet prickar under apparna. I mitt fall är det två sidor. Här väljer jag Öppna i Pages.

d35e5d9c-bba4-454a-b346-4809c5c467bf

Ditt dokument skickas då till Pages.

515f36d3-2c85-4936-8e60-a8992babf145

När det har laddat klart kommer du fram till denna sida. Välj det dokument som du vill arbeta vidare med.

5b04c6dd-e2e6-4483-9d60-3b2bc5de33ec

När jag öppnar mitt dokument ser det ut så här. Det är nu ett annat teckensnitt och texten har fått en mindre storlek än vad det var i Skolstil.

c4ba1648-071c-4338-961f-44078210e16a

Nu kan jag göra olika val. Börja med att sätta markören vid det du vill ändra. I mitt fall börjar jag med att centrera rubriken. Det gör jag genom att klicka på knappen där en röda pilen pekar. Här kan jag göra valet om jag vill vänsterjustera, högerjustera eller centrera.

 cde68b48-896e-436a-a054-3672991f56fb

Nästa steg i min redigering är att välja ett annat teckensnitt. Börja med att markera din text som du vill ändra teckensnittet på. Klicka i rutan vid pilen så får du upp många olika val av teckensnitt. Välj det som du vill ha. Om teckensnittet som du har valt har en pil bakom sig kan du göra ytterligare val.

bc112fb5-3908-4672-a692-4061bcb4ab03

När du har valt teckensnitt är det dags att välja storlek på din text. Du behöver fortfarande ha texten markerad. Sedan kan du göra på två olika sätt. Antingen kan du förminska texten genom att klicka på A till vänster om siffran som talar om vilken storlek du har just nu och förstora genom att trycka på A till höger om siffran. Du kan annars klicka på siffran så får du fram olika storlekar att välja på.

021650a9-1410-4f06-bb64-393ffc752cce

Nu vill jag ha en bild som avslutning. Jag kan då välja bilder som jag har på iPaden. Det gör jag genom att klicka på + uppe i verktygsfältet. Jag kan då välja på lite olika saker. Jag vill ha en bild från min kamerarulle. Det hittar jag under Medier. Välj den bild du vill ha genom att klicka på den.

511b2eca-4942-4688-b8bb-f310de7b52f2

När jag får in bilden är det lätt att flytta runt bilden och jag kan också ändra storlek på bilden genom att dra i någon av de små blå prickarna vid pilarna.

 

132774a0-72a4-45d8-8001-6cea4593c939

Om du vill göra ytterligare val klickar du på penseln när bilden är markerad. 

2faf1a0c-1524-41fb-ab1b-2aa6e08fca15

Så här blev min text när det var klart.

e291c01e-8fc4-4343-a029-b040d8b844d3

 

Vill du sedan skriva ut din text så har du en guide här.