Argumenterande texter

Posted on

Även det ämnesövergripande område som vi hade i slutet av höstterminen och i början av vårterminen var i svenska och no. Precis som med våra andra jobb så jobbar vi med ett språkutvecklande arbetssätt och STL. I detta område fokuserade vi på argumenterande texter om miljö eller hälsa. 

För att bygga upp förförståelsen innan eleverna skulle skriva sina egna texter och för att de skulle förstå hur argumenterande texter är uppbyggda använde vi mycket från Klara Svenskan. Då jobbade vi gemensamt med att gå igenom små bitar i taget för att eleverna skulle få förståelse för strukturen.

 Vi jobbade också med kroppen och miljön i no för att skapa förståelse för hur kroppen fungerar och vad som gör att det är bra att röra på sig. Även miljön diskuterade vi runt för att också där skapa förförståelse.

När det var dags för eleverna att skriva sina egna texter fick de välja från en lista med olika rubriker. 

Eleverna började med att skriva en planering/stödstruktur som de sedan skulle ha som stöd när de skulle skriva sin text. 

När alla hade planerat sin text enligt den givna mallen så skrev de sitt första utkast. Även här hade eleverna hjälp med en struktur hur texten skulle vara uppbyggd. Eleverna skrev sina texter i Google Classroom.

Innan någon annan läste texterna så gick eleverna igenom sin egen text enligt den checklista som vi hade. Det var samma checklista som skulle användas vid den kommande kamratresponsen. Allas texter ligger på vår Google Site så det är också där som kamratresponsen sker när eleverna skriver olika texter.

Därefter väntade respons från kamrater och vidare arbete med texterna innan det var dags för oss pedagoger att ge respons. Även efter det bearbetade eleverna texterna. Mycket intressant att läsa elevernas tankar. Många olika ämnen hade också kommit med från listan.

Du hittar listan med rubriker samt checklistan här. Det ligger under Svenska och sedan Argumenterande text.

Please follow and like us:

Beskrivande texter

Posted on

Vi jobbar just nu ämnesövergripande med svenska och no i vår åk 5-6. Alla våra ämnesövergripande jobb utgår från ett språkutvecklande arbetssätt och STL (Skriva sig till lärande). I detta område har vi fördjupat oss om djur och i svenskan har vi jobbat med hur man skriver beskrivande texter utifrån ett no-perspektiv. 

 En del av de kunskapskrav vi jobbar mot.

För att starta igång ett område så börjar vi med att inspirera och skapa förförståelse. Vi började bland annat med denna övning från Klara Svenskan där eleverna skulle sortera meningarna i rätt ordning för att beskriva vattnets kretslopp.

   

Som slutjobb på detta område ska eleverna skriva en beskrivande text om ett okänt djur (fantasidjur). För att träna på denna typ av texter använder vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en beskrivande text är uppbyggd. Vi använder de exempeltexter som finns med i lärarhandledningen och jobbar gemensamt med dem. 

Som förförståelse till den egna skrivuppgiften har eleverna fått titta på den stödstruktur jag har gjort och sedan exempeltexter utifrån den. De har i sina lärpar letat likheter och skillnader mellan de två texter som handlar om samma påhittade djur och vi har även tittat på texternas uppbyggnad. 

 

Elevernas egen text ska ju vara om ett okänt djur. Vi har valt detta som skrivuppgift istället för att skriva om ett djur som finns. Vi har flera elever som är nya för oss detta läsår som behöver mycket träning i att formulera och skriva egna meningar och inte skriva av sådan fakta som de hittar. Däremot så skriver ju de flesta av eleverna om påhittade djur som är en kombination av två eller flera existerande djur så då läser de om dessa djur för att få inspiration på vad som kan passa till deras djur. För att planera sin text så använder de en stödstruktur som är en lite mer utbyggd variant av den sexfältare som många använder. Den blir sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 

När eleverna tycker att deras texter är klara använder de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnar in den. Därefter är det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. Nu ska eleverna ge varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen ges utifrån vår checklista. Efter att eleverna får respons bearbetar de sina texter igen. Sista steget är att vi lärare ger dem respons och de bearbetar sina texter ytterligare.

Om du vill ta del av stödstrukturen, exempeltexterna samt checklistan, klickar du här.

Please follow and like us:

Jämförande texter om världsreligionerna

Posted on

Ännu ett av läsårets ämnesövergripande arbeten börjar bli färdigt. Även detta är uppbyggt utifrån ett språkutvecklande arbetssätt och STL precis som det jag skrev om i tidigare inlägg. Vi har i detta område arbetat med religion där vi fördjupat oss om världsreligionerna och i svenskan har vi byggt upp kunskap om hur man skriver jämförande beskrivande texter för att avsluta med att skriva en jämförande beskrivande text där minst två religioner jämförs. Jag har under arbetets gång delat med mig av det vi gjort på mitt Instagram. Flera har frågat efter planeringen så jag skriver ihop hur vi jobbat utifrån STL-cirkeln här. 

Inspiration och förförståelse är en mycket viktigt del i detta jobb och jag har sett vid flera tillfällen att lägger man inte ner det jobb som behövs här så märks det sedan i elevernas texter. 

För att ta reda på vilken förkunskaper klassen hade använde vi oss av den kooperativa strukturen karusellen men i digital form. Vid varje bord skulle eleverna i gruppen skriva så mycket de visste om den aktuella religionen. De hade en begränsad tid vid varje station. När de kom till en ny religion började de att tillsammans läsa igenom det grupperna innan skrivit och sedan fyllde de på med sådant de visste som inte redan stod. Istället för att skriva på ett stort papper hade vi en Chromebook i varje grupp för att skriva på. För att eleverna inte skulle söka information på internet så använde vi oss av Exam.net och dess provfunktion. På så sätt fick de en bara en tom skrivyta. När de var klara kunde jag spara ner alla dokument direkt på driven så att det är lätt att ta fram vid olika tillfällen för att både titta på vad de skrivit men även att fylla på vart efter vi jobbar på med religionerna. Varje dokument var döpt till religionens namn. Som tidsstöd använde vi Classroomscreen för att eleverna också tydligt skulle se hur mycket tid de hade kvar innan det var dags att byta.

För att alla elever skulle få en bra förförståelse för alla de fem världsreligionerna tittade vi på flera olika filmer. På detta sätt fick vi även med det visuella och det var en bra grund att utgå från i de gemensamma diskussionerna vi hade runt varje film. Vi jämförde även muntligt genom att diskutera likheter och skillnader vid flera olika tillfällen.

När alla eleverna hade en bra grund om religionerna och byggt upp sin förståelse med ord och begrepp jobbade eleverna i expertgrupper där varje expertgrupp fördjupade sig i en av de fem världsreligionerna. Alla grupper hade samma stödstruktur att utgå från så att den fakta de fick gick att jämföra mellan religionerna. Därefter fick experterna dela med sig till de andra elever i hemgruppen och samtidigt fick de lära sig om de andra religionerna genom att lyssna på varandra. Kunskapen som de fick genom detta jobb skulle de använda sig av när de sedan skulle skriva sina jämförande beskrivande texter.

Som slutjobb på detta område skulle eleverna skriva jämförande beskrivande faktatexter om minst två religioner. För att träna på denna typ av texter använde vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en jämförande beskrivande text är uppbyggd. När vi läst texten tillsammans tittade vi på jämförelseburgaren, som är en stödstruktur som finns med i Klara Svenskan åk 6, och jämförde med texten. Vad passade in var? Vi tittade på inledningen, likheter, skillnader och hur man sammanfattar avslutningen. Alla olika delar färgmarkerades i samma färger som det var på burgaren. Nästa steg var att eleverna fick en annan färdig jämförande text och skulle då med hjälp av samma färger som i övningen innan markera inledning, likheter, skillnader och avslutning. Därefter skulle de skriva i stödord i en egen jämförelseburgare.

Det sista steget i denna fas var att eleverna fick jämföra uttern och bävern utifrån två faktatexter. För att hitta likheter strök de under med grönt och för att hitta skillnader använde de orange. Sedan fick de skriva i likheterna och skillnaderna på en tom jämförelseburgare. Eftersom det var två texter fick de tänka till angående vilken inledning respektive sammanfattande avslutning det skulle ha om de skulle skriva en jämförande beskrivande text.

 

Nu var det dags för eleverna att skriva egna jämförande texter om religionerna. För att eleverna skulle veta vad som skulle vara med gick vi igenom checklistan som sedan skulle användas vid kamratresponsen. Först fick eleverna välja ut vilka religioner som de skulle jämföra och vad för delar inom dessa religioner. De utgick från rubrikerna i stödstrukturerna de hade när de jobbade i expertgrupper. Därefter fick de börja med att fylla i en tom jämförelseburgare. För att kunna fylla i burgaren fick de ta hjälp och fylla på med mer info från bland annat religionsböckerna och en sammanställning över alla religioner som vi hade gjort. I burgaren planerades även inledningen och den sammanfattande avslutningen med hjälp av stödord. Den blev sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 
När eleverna tyckte att deras texter var klara använde de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnade in den.

Nu var det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. När det var gjort så gav eleverna varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen gavs utifrån vår checklista. Efter att eleverna fått respons bearbetade de sina texter igen. Sista steget var att jag gav dem respons och de bearbetade sina texter ytterligare.


Jag ger eleverna formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg. Den tycker jag är väldigt bra att använda sig av i planeringen i arbetet men också att jag verkligen kommer ihåg att reflektera och analysera när arbetet är klart. 

Please follow and like us: