feb 12 2018

Vårens elevaktiva utvecklingssamtal

Posted on by

Vårens utvecklingssamtal är redan klara för alla elever på skolan. Precis som i höstas valde vi att ha två heldagar, där den första dagen låg första skolveckan efter jullovet och den andra dagen låg veckan därpå. Vi har bara fått positiv respons från föräldrarna med detta upplägg. Alla fick sina tider redan i början av december och det är bara några få som vi fått lägga andra dagar och i de flesta fall så beror det på sjukdom. Vi hade också lagt så att de som hade syskon gick från ett samtal direkt till ett annat. Det gällde då för oss att vara väldigt noggranna med att hålla tiderna. Om det var så att vi behövde mer tid för att prata om mer saker bokade vi in ett nytt samtal för det.

I höstas valde jag att eleverna gjorde en Google presentation till samtalet då vi hade så kort tid på oss att förbereda samtalen. Jag tyckte att det var ett mycket bra sätt för eleverna att ha som stöd när de berättade om olika saker, dessutom blev det tydligt för föräldrarna. Jag valde därför även denna gång en Google presentation som grund till samtalet.

Eftersom jag nu har hunnit skaffa mig en djupare kunskap om alla elever mot vad jag hade i höstas när det gäller t.ex. hur de lär sig bäst valde jag att göra om presentationen en del.

Första dagen efter jullovet hade vi en heldag med planering inför utvecklingssamtalen där vi startade med att ha gemensamt jobb utifrån dessa fyra frågeställningar:

  • Vad menas med att ha ett  växande tankesätt (growth mindset)?
  • Vilka är dina styrkor?
  • Hur kan man göra för att bli mer motiverad när något inte är så kul?
  • Vilka mål och delmål ska du ha? Hur ska de nås?

Som utgångspunkt för vårt jobb hade vi tre filmer från UR Skola och deras serie Orka plugga, Växande tankesätt, Hjärnans plasticitet, Styrkefokus 

För att jobba vidare med filmerna använde vi oss av kooperativt lärande och strukturen ”Mötas på mitten”. Alla fick först enskilt svara på frågor som berörde sådant som filmerna tog upp och sedan skulle de enas om ett svar på varje fråga som de skrev in i en Padlet.

För att synliggöra elevernas styrkor fick de sedan jobba i par där de skulle skriva upp den andre kompisens styrkor och när de var klara fick de läsa upp dem för varandra. Detta var sedan en bra grund för eleverna att ha med när de skulle skriva om sina styrkor i presentationen.

Först därefter jobbade de med presentationen till samtalet och på så sätt var det många som hade ganska lätt att veta vad de skulle skriva.

När de var klara fick de köra sin presentation för en eller flera kompisar som genrep till utvecklingssamtalet.

Om du klickar här kommer du till presentationen. Nu är den skrivskyddad så vill du använda den och skriva så går du på Arkiv – ladda ner som och väljer till exempel PowerPoint. Då får du en egen kopia som du kan redigera i. Vill man använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att man väljer – lägg till på min enhet. När man har fått den på sin enhet kan man bara högerklicka på filen och välja kopiera så får man sitt eget dokument.

jan 28 2018

Problemlösning del 1 – Peer Instructions

Posted on by

Hemkommen efter två intensiva dagar på Matematikbiennalen i Karlstad. Mitt fokus dessa två dagar har framförallt varit digitala lärmiljöer i matematiken. Jag försökte att blanda mitt val av föreläsningar så att det skulle bli en bra mix av programmering, digitala verktyg och hur man kan jobba i matematiken utifrån den forskning som finns.

Dessa föreläsningar har gett en hel del nya idéer hur jag kan utveckla undervisningen men inser också många gånger när jag lyssnar, att det är ju så jag till stor del jobbar. Detta gäller både för digitaliseringen i matematiken men också i den vanliga matematikundervisningen. Det har även blivit många väldigt givande samtal och jag har fått nya kontakter.

Ord som nämndes på nästan alla föreläsningar var orkestrering, tinkering och kommunikation. Det får mig att tänka på, hur gör jag i min egen undervisning.

Utifrån det har jag försökt att tydliggöra för mig själv hur jag jobbar med problemlösning med mina elever i åk 5-6. Antingen så inleder vi mattelektionen med en problemlösningsuppgift eller så ägnar vi en hel lektion åt problemlösning. Vi använder ofta problemlösningsuppgifter från vår mattebok Favorit Matematik från Studentlitteratur, Bebras eller så skriver vi egna problem efter STL struktur. Eftersom det är tre olika upplägg väljer jag att dela upp det i tre olika inlägg. Det första kommer att handla om hur jag jobbar med Peer Instructions.

Peer Instructions – ”kamratpåverkan”
Denna metod härstammar från  Harvardprofessorn Eric Mazur och hans undervisning i fysik vid Harvard i början 1990-talet. Mazur funderade över varför så många elever tappar förståelsen när de ska går från det teoretiska till att använda sina kunskaper i verkligheten. Han kämpade med detta och sin egen förmåga som lärare och vid ett tillfälle när eleverna fortfarande inte förstod gjorde han något som han aldrig tidigare gjort i sin lärarkarriär. Han uppmanade sina studenter: ” Why don’t you discuss it with each other?”. På mindre än tre minuter hade studenterna kommit fram till det han hade försökt att förklara i tio minuter och ingen förstod.

Metoden utgår från det flippade klassrummet men jag använder den inte riktigt på det sättet. När vi jobbar med Peer Instructions använder vi oss av Mentimeter, men det finns även andra bra responsverktyg som t.ex. Socrative, Google formulär, Quizlet, Voto, Plickers och Kahoot. Jag använder även Peer Instructions i andra ämnen som svenska och so men då blir det i lite annan form.

Jag använder mig av Peer Instructions på så sätt att jag ställer en fråga antingen utifrån det vi jobbar med och väljer då ett problem ur Favorit matematik eller så blir det ett fristående problem från t.ex. hemsidan Bebras. Det är alltid fyra svarsalternativ som eleverna får. Vi använder oss av EPA-metoden (Enskilt – Par – Alla). Detta blir då som inledning av en mattelektion.

Steg 1 är att eleverna tänker själva först och svarar i Mentimeter. Jag visar inte hur eleverna svarat eller vad som är rätt svar. Det är viktigt att eleverna tänker själva först och inte diskuterar med någon annan. Alla elever svarar anonymt. De som vill använder sig av mini-whiteboards för att rita på när de tänker.

Problem hämtat från Bebras

När alla har svarat sätter sig eleverna i par. De löser då problemet tillsammans. Har de svarat lika i Mentimeter så jämför de om de tänkt på samma sätt när de löst uppgiften. Om de svarat olika så gäller det att övertyga kompisen att det sätt man själv tänkt på är det rätta. När de jobbar med detta steg använder de sig av mini-whiteboards för att rita och skriva på.

Eleverna använder mini-whiteboards både när de svarar enskilt och när de löser uppgiften tillsammans

När alla par är klara svarar alla enskilt en gång till på samma problem i Mentimeter utifrån hur de tänker nu. Även denna gång svarar de anonymt.

Så här svarade eleverna i steg 1 när de hade tänkt själva

Därefter så visar jag hur de svarat i andra omgången och sedan jämför vi med svaren från första omgången. Är det någon skillnad hur de har svarat?

Det här är svaret från omgång 2

Fallgropen kan vara om två som båda svarat fel hamnar i samma par och inte hittar det rätta svaret när de löser uppgiften tillsammans. Då kan det se ut som i exemplet ovan.

Vi kommer sedan till sista steget i EPA – alla. Då jobbar vi efter metoden no-hands genom att jag drar ett namn eller slumpar fram det på datorn. Flera elever får berätta och förklara hur de har tänkt. De berättar då också om det är någon skillnad hur de tänkte första gången då de svarade i Mentimeter och hur de är efter att de löst uppgiften tillsammans med en kompis. Ibland gör vi också så att jag sätter ihop två par till en grupp så att alla par får förklara för någon annan.

Här är exempel med uppgifter hämtade från Favorit Matematik. När jag använder uppgifter därifrån är det nästan uteslutande från pröva-sidorna i Meraboken. Även om flera kanske inte kan lösa den i första skedet på egen hand kan de nästan alltid förstå hur man tänker och göra det när de fått lösa den tillsammans med en kompis. Det är också viktigt för mig vilka par jag sätter ihop så det blir bra diskussioner. 

Uppgiften är från Mera Favorit Matematik 5A

Uppgift från Mera Favorit Matematik 6A

 

 

okt 31 2017

Lärande i en digital lärmiljö

Posted on by

Idag har jag haft förmånen att vara i grannkommunen Gagnef och förläsa hela eftermiddagen om hur jag integrerar IKT i undervisningen, om vad som är nytt i den reviderade versionen i Lgr 11 och programmering. Eftersom eleverna där har iPads är tipsen fokus på verktyg/appar som passar på dem. Här är den presentation jag använde. Apparna/webbverktygen är klickbara och länkade vidare för mer information.

sep 16 2017

I vår klass

Posted on by

Då var en ny hösttermin igång och vi har redan hunnit gå en månad. Klasskonstellationen är ny för mig (åk 5-6) där jag hade eleverna i åk 6 som femmor förra året i den dåvarande åk 5-6. För att vi ska få de bästa förutsättningarna för att få ett bra år tillsammans startade vi faktiskt redan innan sommarlovet. Då hade vi en förmiddag tillsammans och alla fick i par skriva och berätta om de tycker skolan är viktig och i så fall varför/varför inte. De fick också bland annat berätta om hur de vill att bra lektion ska vara för att de ska kunna lära sig det som förväntas och vad de såg fram emot med klassen till hösten i en Padlet.

Första skoldagen gick vi igenom det de skrev innan sommarlovet och så fick de igen fundera över hur de vill att vi ska ha det tillsammans under läsåret. Vi pratade även om lärandezonen som vårt klassrum är. Denna gjorde jag med inspiration utifrån James Nottinghams föreläsning som jag hade förmånen att lyssna på ht 15.

Eleverna fick sedan i uppgift att de skulle skriva typ vilka trivselregler de vill att klassen ska ha, men när vi sammanställer och i det dagliga arbetet pratar vi mer utifrån vilket förhållningssätt vi ska ha tillsammans i klassen. När vi gjorde den uppgiften använde vi oss av strukturen Karusellen från Kooperativ lärande. Eleverna fick fyra och fyra skriva ner hur de tyckte att vi skulle ha det på ett blädderblockspapper. Alla i gruppen hade samma färg på sina pennor. De roterade sedan runt och fick besöka två andra gruppers papper och fylla på med sina tankar om de redan inte stod där. Det var två sådana här grupper som roterade i klassrummet så sammanlagt fick vi sedan 6 st blädderblockspapper att sammanställa. 

Veckan efter när sammanställningen var klar så tittade vi på det tillsammans. Det här är hur eleverna vill ha det.

Under denna lektion tittade vi också vidare på frågeställningarna Hur gör en elev som lär sig mycket och hur syns det i klassrummet/ Vad gör vi? Även denna gång använde vi oss av Padlet och skrivpar. 

 

Detta sammanställde vi och då såg vi att det var några saker som kom tillbaka flera gånger och även kom upp när vi diskuterade efteråt.

Utifrån detta fortsätter vi arbetet under läsåret. Vi har fått en väldigt bra start tillsammans i klassen. Förhållningssättet har landat och satt sig i de flesta ämnen (jag har dem i ma, sv och so) men det är lite kvar att jobba på i något ämne. En annan nyckelfaktor till den bra starten vi fått tror jag är att jag har höga förväntningar på eleverna och de vet alltid vad som förväntas av dem. Vi jobbar mycket med stöttning och olika typer av stödstrukturer för att synliggöra så att de förstår och ser vad som förväntas men också för att få bra exempel att arbeta efter när de själva sedan ska göra sina jobb.
aug 19 2017

Höstens elevaktiva utvecklingssamtal

Posted on by

I torsdags började vi höstterminen och redan på måndag är de första utvecklingssamtalen. Vi väljer denna termin att pröva att ha ett annat upplägg än tidigare för våra samtal. Tidigare har vi gått minst en vecka och haft samtalen utspridda under alla dagar den veckan. Denna termin kommer vi ha samtalen under två heldagar. Då har vi mentorer blivit frilagda för att kunna ha samtal under hela dagarna och andra pedagoger har våra klasser. Första veckan har vi mycket värdegrundsarbete både klassvis och i faddergrupper så det kommer att vara en del sådant arbete för klasserna.

Tidigare har jag alltid sagt att vi har haft elevledda samtal men nu väljer nu att kalla samtalen elevaktiva och det är ju egentligen det de varit hela tiden. Jag som lärare är ju den som är ansvarig och leder men eleverna är de som ”håller” i samtalen. Det har jag alltid varit även om jag kallat samtalen för elevledda. Att jag väljer att kalla dem elevaktiva är för att jag tycker att det stämmer bättre som det är nu. På samtalen är det eleverna som har presenterat hur de tycker och tänker runt en rad punkter och jag och deras vårdnadshavare ställer frågor om det vi undrar över. Eftersom det är eleverna som är de som pratar mest så är jag sekreterare och skriver in deras IUP i Infomentor under samtalet.

Jag har under de senaste 11 åren haft elevaktiva/elevledda utvecklingssamtal redan från åk 1. Vi har då haft ca en vecka i tid att förbereda samtalen på och den tiden fanns inte denna gång så jag har därför funderat hur ska vi lösa det då jag vill att eleverna ändå ska kunna vara lika förberedda som tidigare. Vi hade hela fredagen för att kunna förbereda oss på så det blev ändå ganska bra med tid.

Tidigare har eleverna skrivit i en checklista innan samtalet som de fått ha som dagordning vid samtalet och förra läsåret gjorde de även en stege. På den stegen satt de ämnena så långt upp på stegen som de tycker att de har kommit. Detta moment vill jag också ha med men det har tagit ganska lång tid att rita denna stege och satt ut ämneslappar. Om ni vill läsa mer hur jag gjort tidigare finns alla inlägg här.

Jag har i år åk 5-6 där åk 5 är ”nya” elever i klassen. Eftersom vi har G Suite och mina elever i åk 6 är mycket vana att jobba i Google Classroom valde jag nu att göra en Google Presentation. Där gjorde jag en färdig mall som eleverna fick skriva i utifrån de punkter som jag ville ha med från tidigare checklistor. Jag delade den presentationen så att eleverna fick varsin kopia i Google Classroom. De fick även lägga ämnena på en stege hur de tycker att det går.

 

Eftersom flera elever tycker att det är lättare att skriva digitalt så hann vi nu även att de tränade genom att hålla sitt samtal för en kompis fast vi bara hade fredagen på oss. Alla elever som ska ha sina samtal på måndag känner sig redo att visa sin presentation och kunna berätta för sina föräldrar.

Om du klickar här kommer du till presentationen. Nu är den skrivskyddad så vill du använda den och skriva så går du på Arkiv – ladda ner som och väljer till exempel PowerPoint. Då får du en egen kopia som du kan redigera i. Vill man använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att man väljer – lägg till på min enhet. När man har fått den på sin enhet kan man bara högerklicka på filen och välja kopiera så får man sitt eget dokument.