Uppstart av vårterminen

Posted on

Sedan några år tillbaka börjar vi varje ny termin med jobb kring lärande, mindset och hur vi vill att det ska fungera i klassen. Så gjorde vi även denna termin.

Vi inledde med en utvärdering av höstterminen. Den utvärderingen gjorde eleverna anonymt i Google Formulär. Det var frågor som hur tycker du att höstterminen varit, hur det fungerat med arbetsron, i matsalen, hallen och omklädningsrummet. De fick även reflektera över sin egen arbetsinsats i alla ämnen och vad de kan göra för att det ska bli en bra vårtermin för klassen och sig själva.

Eftersom alla svarat helt anonymt tittade vi sedan tillsamman på hur de tyckt. Det är bra att man får tydliga diagram direkt i Google Formulär som man kan titta på.

Utifrån detta jobbade vi vidare med klassens tankar inför vårterminen. Här fick de diskutera i sina lärpar. Vi använder oss ofta av Padlet när de ska redovisa sina tankar. Det är bra att använda Padlet för alla elever har tillgång till att direkt kunna se vad kompisarna tycker. Numera är gratisversionen begränsad till att man kan göra 3 st Padlet. Då kan man göra så att vartefter man gjort klart en Padlet kan man spara den som pdf eller en bild så kan man ta bort den man gjort och starta en ny.

Mycket av deras tankar inför terminen handlar om hur man ska vara för att det ska fungera bra för klassen. Det var även sådant som vi pratade om innan jul. Annat som vi diskuterat mycket kring är att vissa tycker det blir orättvist när vi inte gör helt lika för alla.

Därför hade vi även ett sådant prat tillsamman i början av veckan. Temat var ”Är det rättvist när det är lika för alla?”. Vi diskuterade om alla är lika bra på allt. Hur skulle det vara om alla bara kunde samma saker? Skulle vi kunna allt då? Vad skulle hända med sådant som då ingen kanske skulle kunna? Vi pratade också om våra olikheter och att det är ok att vara olika. Tänk om alla skulle se lika ut och bete sig lika. Mycket tråkigt var allas gemensamma reflektion på det. Vi pedagoger berättade om hur vi försöker se till att alla ska kunna genomföra allt i skolan men att det inte alltid kan ske på samma sätt för alla. Som ett led i detta tittade vi också på några filmer som förklarar bra hur det kan vara att ha olika diagnoser och att det kan skilja mycket mellan vilka styrkor och svårigheter man kan ha från person till person. Vi lyfte också att det kan vara svårt med vissa saker även om man inte har en diagnos och att vi försöker stötta och hjälpas åt för att hitta bra strategier om det uppstår något problem, så att man kan få bra redskap med sig för framtiden. Det blev många bra diskussioner och tankar runt hur det är och fungerar i klassen. Många fick också en större förståelse för varför vi gör på olika sätt eller varför vi lägger upp vår undervisning som vi gör. Eleverna fick också söka efter vilka kända personer de kunde hitta med olika funktionsvarianter. Även detta redovisades i Padlet.

Om du vill använda presentationen kan du ta del av den genom att välja det filformatet du vill jobba i och klicka på bilden som hör till. Instruktioner hur du ska göra står under varje bild.


Google Presentation
Vill du använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att du väljer – lägg till på min enhet. När du har fått den på din enhet kan du bara högerklicka på filen och välja kopiera så får du ditt eget dokument.

PowerPoint
Välj ladda ner så får du ditt eget ex att redigera i.


Vår klass – höstens elevaktiva samtal

Posted on

Nu har vi precis gått tre veckor i skolan. Höstens utvecklingssamtal var genomförda och klara redan förra veckan. Vi körde samma koncept på skolan som vi hade vid både höstens och vårens samtal förra läsåret – två heldagar med samtal. Dessa två dagar var vi mentorer frilagda för samtalen och andra pedagoger hade våra elever. Alla föräldrar hade fått samtalstiderna redan före sommarlovet så det har inte varit några problem att de inte kunde komma. Under den ena av de två dagarna ansvarade åk 5-6 för lekstationer. De hade planerat för en lek/aktivitet som de genomförde med varje faddergrupp. De fick alltså instruera och genomföra leken/aktiviteten 8 gånger. De hade skolgårdslekar av olika slag samt gick igenom regler för olika aktiviteter som eleverna håller på med på rasterna. Det var t.ex. bandy, line/king, land och rike, långhopprep, Hang over m.fl.

Eftersom den första heldagen för samtalen var torsdagen första skolveckan ägnade vi måndag – onsdag till att förbereda samtalen. Innan eleverna gjorde sina presentationer jobbade vi med hur vi vill ha det i klassen och lärandet (olika mindset). Mycket av detta jobb gjordes med olika kooperativa strukturer.

Vi inledde med att jobba enligt strukturen karusellen där eleverna på de sex stationerna fick fundera över olika frågeställningar. Vi gjorde denna struktur digitalt genom att använda oss av Exam.net provfunktion och elevernas Chromebooks. De fick då en ren skrivyta och kunde inte heller gå ur programmet för att göra annat. Vi fick även alla deras anteckningar på Google Drive så det var lätt att ta fram via projektorn för att se vad alla skrev. De hade begränsad tid vid varje station. För att synliggöra hur mycket tid de hade kvar använde vi oss av Classroomscreen.  När de kom till en ny frågeställning började de med att läsa igenom vad grupperna innan skrivit och fortsatte sedan att fylla på med sin grupps tankar. När alla grupper var klara sammanställde vi deras tankar. Många punkter handlade om samma saker så att de skrev vi ihop till en punkt. Eleverna fick sedan välja ut 10 punkter som de tyckte att vi skulle ha som förhållningssätt (regler) i klassrummet. Dessa 10 punkter skrev de in i en Padlet. Dessa har vi sedan sammanställt i Canva och satt upp i klassrummet.


Vi jobbade sedan med lärandet genom att prata om olika mindset. Vi såg filmen om Mojo från ClassDojo men även Motgångar och mindset och Stärk din hjärna. Vi pratade också om att klassrummet är en lärandezon och den lärande gropen som man måste ta sig ner i och upp ur när man lära sig nya saker.

Därefter var det dags för eleverna att jobba med sina egna presentationer till utvecklingssamtalet. Vi använde oss av presentationer vid båda samtalen förra läsåret och såg att de blev ett väldigt bra stöd för eleverna vid samtalen. Du hittar dem här


När de hade gjort klart sin presentation fick träna på att hålla sin presentation för en eller flera kompisar.

Om du klickar här kommer du till presentationen. Nu är den skrivskyddad så vill du använda den och skriva så går du på Arkiv – ladda ner som och väljer till exempel PowerPoint. Då får du en egen kopia som du kan redigera i. Vill du använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att du väljer – lägg till på min enhet. När du har fått den på din enhet kan du bara högerklicka på filen och välja kopiera så får du ditt eget dokument.


Jämförande texter om världsreligionerna

Posted on

Ännu ett av läsårets ämnesövergripande arbeten börjar bli färdigt. Även detta är uppbyggt utifrån ett språkutvecklande arbetssätt och STL precis som det jag skrev om i tidigare inlägg. Vi har i detta område arbetat med religion där vi fördjupat oss om världsreligionerna och i svenskan har vi byggt upp kunskap om hur man skriver jämförande beskrivande texter för att avsluta med att skriva en jämförande beskrivande text där minst två religioner jämförs. Jag har under arbetets gång delat med mig av det vi gjort på mitt Instagram. Flera har frågat efter planeringen så jag skriver ihop hur vi jobbat utifrån STL-cirkeln här. 

Inspiration och förförståelse är en mycket viktigt del i detta jobb och jag har sett vid flera tillfällen att lägger man inte ner det jobb som behövs här så märks det sedan i elevernas texter. 

För att ta reda på vilken förkunskaper klassen hade använde vi oss av den kooperativa strukturen karusellen men i digital form. Vid varje bord skulle eleverna i gruppen skriva så mycket de visste om den aktuella religionen. De hade en begränsad tid vid varje station. När de kom till en ny religion började de att tillsammans läsa igenom det grupperna innan skrivit och sedan fyllde de på med sådant de visste som inte redan stod. Istället för att skriva på ett stort papper hade vi en Chromebook i varje grupp för att skriva på. För att eleverna inte skulle söka information på internet så använde vi oss av Exam.net och dess provfunktion. På så sätt fick de en bara en tom skrivyta. När de var klara kunde jag spara ner alla dokument direkt på driven så att det är lätt att ta fram vid olika tillfällen för att både titta på vad de skrivit men även att fylla på vart efter vi jobbar på med religionerna. Varje dokument var döpt till religionens namn. Som tidsstöd använde vi Classroomscreen för att eleverna också tydligt skulle se hur mycket tid de hade kvar innan det var dags att byta.

För att alla elever skulle få en bra förförståelse för alla de fem världsreligionerna tittade vi på flera olika filmer. På detta sätt fick vi även med det visuella och det var en bra grund att utgå från i de gemensamma diskussionerna vi hade runt varje film. Vi jämförde även muntligt genom att diskutera likheter och skillnader vid flera olika tillfällen.

När alla eleverna hade en bra grund om religionerna och byggt upp sin förståelse med ord och begrepp jobbade eleverna i expertgrupper där varje expertgrupp fördjupade sig i en av de fem världsreligionerna. Alla grupper hade samma stödstruktur att utgå från så att den fakta de fick gick att jämföra mellan religionerna. Därefter fick experterna dela med sig till de andra elever i hemgruppen och samtidigt fick de lära sig om de andra religionerna genom att lyssna på varandra. Kunskapen som de fick genom detta jobb skulle de använda sig av när de sedan skulle skriva sina jämförande beskrivande texter.

Som slutjobb på detta område skulle eleverna skriva jämförande beskrivande faktatexter om minst två religioner. För att träna på denna typ av texter använde vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en jämförande beskrivande text är uppbyggd. När vi läst texten tillsammans tittade vi på jämförelseburgaren, som är en stödstruktur som finns med i Klara Svenskan åk 6, och jämförde med texten. Vad passade in var? Vi tittade på inledningen, likheter, skillnader och hur man sammanfattar avslutningen. Alla olika delar färgmarkerades i samma färger som det var på burgaren. Nästa steg var att eleverna fick en annan färdig jämförande text och skulle då med hjälp av samma färger som i övningen innan markera inledning, likheter, skillnader och avslutning. Därefter skulle de skriva i stödord i en egen jämförelseburgare.

Det sista steget i denna fas var att eleverna fick jämföra uttern och bävern utifrån två faktatexter. För att hitta likheter strök de under med grönt och för att hitta skillnader använde de orange. Sedan fick de skriva i likheterna och skillnaderna på en tom jämförelseburgare. Eftersom det var två texter fick de tänka till angående vilken inledning respektive sammanfattande avslutning det skulle ha om de skulle skriva en jämförande beskrivande text.

 

Nu var det dags för eleverna att skriva egna jämförande texter om religionerna. För att eleverna skulle veta vad som skulle vara med gick vi igenom checklistan som sedan skulle användas vid kamratresponsen. Först fick eleverna välja ut vilka religioner som de skulle jämföra och vad för delar inom dessa religioner. De utgick från rubrikerna i stödstrukturerna de hade när de jobbade i expertgrupper. Därefter fick de börja med att fylla i en tom jämförelseburgare. För att kunna fylla i burgaren fick de ta hjälp och fylla på med mer info från bland annat religionsböckerna och en sammanställning över alla religioner som vi hade gjort. I burgaren planerades även inledningen och den sammanfattande avslutningen med hjälp av stödord. Den blev sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 
När eleverna tyckte att deras texter var klara använde de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnade in den.

Nu var det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. När det var gjort så gav eleverna varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen gavs utifrån vår checklista. Efter att eleverna fått respons bearbetade de sina texter igen. Sista steget var att jag gav dem respons och de bearbetade sina texter ytterligare.


Jag ger eleverna formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg. Den tycker jag är väldigt bra att använda sig av i planeringen i arbetet men också att jag verkligen kommer ihåg att reflektera och analysera när arbetet är klart.