Escape room i undervisningen

Posted on

Att motivera elever som går i åk 5-6 är inte alltid det lättaste. Det är en ålder där många andra saker konkurrerar och drar mer än skolan. Många elever är mer intresserade att vara på sociala medier, se på YouTube och spela olika former av tv- och dataspel. Hur konkurrerar vi i skolan med detta? Hur gör man undervisningen lustfylld och motiverande?

Jag såg redan för många år sedan att när jag plockade in olika former av digitala verktyg i undervisningen fick jag flera positiva effekter som mer engagemang från eleverna att genomföra sina uppgifter men även större möjligheter för alla elever att kunna lyckas med sina uppgifter genom att kunna använda olika former av kompensatoriska hjälpmedel. Genom att använda olika former av digitala verktyg kan jag även skapa nya innovativa arbetssätt som bidrar till en mer motiverande undervisning. Det blir en naturlig del av undervisningen och alla elever ges möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. 

Varför escape room i undervisningen?

 

Att jobba med olika motiverande arbetssätt gör att jag får eleverna mer med på tåget då flera av de arbetssätten är kopplade till deras vardag.
Det arbetssätt som jag ser alltid motiverar är när eleverna får jobba med ett escape room. Det är spännande att se deras iver att ta sig an frågorna/uppdragen fast det kan vara exakt samma frågor som de får under en annan lektion. Det är också ett sätt att utmana dem efter deras förutsättningar och genom att de samarbetar kan jag ge dem mer utmanande uppdrag.

 

Vad är ett escape room i undervisningen?

När man tänker på escape room tänker man nog oftast på att man blir inlåst i ett rum och att man inom en viss tidsram ska lösa olika mysterium för att ta sig ut. Det finns många sådana aktiviteter som man kan besöka irl, på flera orter numera.

Ett escape room som man använder i undervisningen är uppbyggt utifrån det centrala innehållet i Lgr 11 precis som vår övriga undervisning, där man inleder med en berättelse som ska inspirera eleverna. Sedan är det olika former av uppdrag som eleverna ska lösa för att låsa upp någon form av lås.

När eleverna jobbar med escape room samarbetar de i par eller mindre grupper och man ser kreativiteten flöda när de diskuterar hur de ska lösa uppdragen och på vilket sätt de ska göra det. De interagerar och utmanar sin kunskapsnivå genom att de vågar testa sig fram. Blir det fel försöker de igen och igen tills de antingen lyckas på egen hand eller byter till sig ett tips av mig. Eleverna blir äventyrare som håller motivationen och engagemanget uppe under hela jobbet.

Olika typer av escape room

De escape room som jag skapar är antingen helt analoga, digitala eller digiloga.

Analoga
Här samarbetar eleverna analogt med olika uppdrag som de ska lösa. Det kan vara pussel, labyrinter, korsord m.m. Det kan vara så att svaren leder fram till en kod som går till ett kodlås som på bilden, eller så kan det vara så att eleverna får ledtrådar på vägen som de sedan med hjälp av ska lösa ett slutuppdrag.

Digitalt
Jag skapar mina digitala escape rooms med hjälp av Google formulär, där jag ofta plockar in olika spelelement som bilder. Många gånger har jag bara ”vanliga” frågor som jag använder i den vanliga undervisningen eller om jag hade gjort en kunskapscheck. Spelelement är de verktyg som du använder dig av, frågor, pussel, labyrinter med mera.

Digiloga
De är nog min favorit då jag verkligen kan vara ännu mera kreativ och använda många flera olika typer av spelelement. De digiloga är en blandning av ett analogt och ett digitalt escape room, där eleverna löser flera uppgifter analogt. Men i stället för att ha lås som eleverna ska låsa upp, så får de skriva in svaret digitalt, precis som i ett digitalt escape room, och får då på det sättet en omedelbar återkoppling genom att vid rätt svar så kommer de vidare, och vid fel svar får de försöka igen. Det kan också vara så att eleverna har ett korsord på papper och behöver hitta ledtråd hur de ska lösa det digitalt.

Digitala verktyg

Det kan ta tid att skapa escape room men genom att använda digitala verktyg när jag skapar dem underlättar det och sparar mycket tid för mig som pedagog. Jag kan också vara mycket mer kreativ och innovativ då jag kan länka till olika webbsidor med till exempel pussel, kartor, korsord, kodnycklar och annat eleverna behöver ha för att lösa sina uppdrag. En form av spelelement kan vara detta bildkryss/nonogram som är skapat med hjälp av tabeller.

Jag använder mig även av Google Sites och Google presentationer, förutom Google Formulär som jag nämt tidigare. Genom att använda Sites kan jag bädda in spelelementen bredvid ett Formulär. Google Presentationer använder jag för att gömma information i bilder samt ge ledtrådar när eleverna jobbar med digiloga escape rooms.

 

 

 

Komma igång

 

Lgr 11

 

Det första du behöver fundera kring är vad vill du att dina elever ska lära sig eller visa för kunskaper? Ska du använda det i den vanliga undervisningen så att det är en lärandesituation eller som en kunskapscheck.

 


Berättelse

Tänk ut en story som inspirerar eleverna. Det är viktigt att du startar ditt escape room med en riktigt bra berättelse som väcker elevernas nyfikenhet. Det kan vara att de är inlåsta någonstans och måste lösa olika uppdrag för att komma ut eller att du klär ut dig till till någon figur som behöver hjälp. Berättelsen behöver inte vara lång, utan viktigast att den fångar elevernas nyfikenhet.

Uppdrag

Sedan är det bara att vara kreativ och skapa uppdrag. Det finns en massa roliga spelelement att använda sig av som pussel, labyrinter, hemliga koder, korsord med mera. Här är det lätt att man fastnar för att det är så roligt. Se därför till att begränsa dig i början innan du hittat formen för dina escape rooms.

Tänk på

När du sätter igång med escape room, börja smått. Det räcker att skapa frågor i ett Formulär utifrån en berättelse.

Vill du använda spelelement börja med något enstaka så att du ser hur du kan skapa och använda dem. 

Använd redan färdiga escape rooms. Det finns många på engelska som man kan använda och översätta och det börjar även komma flera som skapas på svenska.
De escape rooms som jag har skapat och delat hittills hittar du på Skolmagi. Klicka här för att hitta dem.

 

 

Under våren kommer jag att ha förmånen att dela med mig om hur escape room kan motivera eleverna i undervisningen men den bok jag skriver tillsammans med Camilla Askebäck Diaz. Det är en praktisk handledning med konkreta exempel hur man kan jobba med detta. Den kommer att komma ut på Natur och Kultur så håll utkik efter den.

 

 


Det finns många bra tips att få i Facebookgruppen Escape the classroom – Sweden. Där kan du ställa frågor om sådant du funderar över när det gäller skapandet av escape rooms i olika verktyg, hitta färdiga escape rooms att använda och mycket mer. Klicka på bilden för att komma till gruppen.

Vill du se hur jag använder escape rooms i min undervisning hittar du många bilder på mitt Instagram.

Du hittar tips som Camilla Askebäck Diaz har skrivit här
Knäckkoden i klassrummet
Hennes inlägg på hemsidan

Även Patricia Diaz har många bra tips här.


Differentierad undervisning

Posted on

Under många år har jag i min undervisning alltid försökt att hitta vägar till att nå alla elever i min utan att behöva göra många olika lösningar för varje enskild elev. Fokus ligger alltid på lärande och utveckling oavsett elevernas förutsättningar.

För två år sedan läste jag för första gången Helena Wallbergs bok Lektionsdesign, från Gothia Fortbildning, och då föll flera bitar på plats. Under förra läsåret läste vi den kollegialt i arbetslaget och hade gemensamma utvecklande diskussioner.  Jag följer inte boken rakt av med att tänka i de faser som Helena tar upp, men helheten av hur jag jobbar blir utifrån det. Boken ger många bra exempel och kopplar även ihop de olika delarna till forskning.

På den senaste studiedagen vi hade i kommunen hade jag en genomgång där jag berättade hur jag differentierar undervisningen för mina elever genom att anpassa aktiviteterna/uppgifterna och men också hur jag skapar en tillgänglig lärmiljö för att få en struktur som gör det möjligt för alla elever att delta i undervisningen. När jag delade bilder och skrev om denna genomgång på Instagram/Facebook var det många som ville veta mera, så med detta inlägg ska jag försöka sammanfatta detta.

Jag differentierar min undervisning för att ge alla elever en chans att utvecklas så långt som möjligt, både elever som behöver utmaningar i sitt lärande och elever som behöver olika former av stöd. Jag gör det också för att inte sätta en etikett på en elev så att den ska känna sig annorlunda genom att vara den enda som till exempel behöver använda ett hjälpmedel, men en av de viktigaste aspekterna är att det ska bli en hållbar arbetssituation även för mig utifrån alla anpassningar och åtgärder som många elever behöver.

 

Jag utgår från punkterna ovan i min undervisning för att differentiera den.

Organisera undervisningen
Redan i planeringen av ett område eller lektion utgår jag från vilken elevgrupp jag har. Vilka svårigheter och utmaningar finns i gruppen? Hur lär sig eleverna på bästa sätt? Vilka verktyg/medier behöver vi använda o.s.v. … När jag planerar för undervisningen har jag alltid ”De sju frågorna” som grund.

Tillgänglig lärmiljö
Vi har en tydlig schema- och lektionsstruktur i klassrummet. Alla elever har tillgång till Chromebooks men verktyg som talsyntes och möjlighet att prata in sin text men också Inläsningstjänst. De elever som har behov har även Legimus.

För att göra det tydligt när vi jobbar med ord och begrepp så använder vi mycket bildstöd i form av foton men också Widgitbilder. Jag startar nästan alla lektioner med en genomgång där en presentation är stöd för det vi gör. Eftersom ord och begrepp är en sak som gör det svårt för många elever så tar vi upp och synliggör ord och begrepp så mycket som möjligt. Denna presentation är mycket ren i sitt utseende och består av många foton och även bildstöd där det behövs. Den främsta uppgiften är att få förståelse för ord och begrepp framförallt i so och no. Vi tittar också på begreppskartan när vi startar genomgången för att se vilka ord och begrepp som kommer att tas upp under dagens lektion. Dessa markeras med en röd ram.

   

Även i svenskan behöver eleverna exempel på t. ex. hur texttypen är uppbyggd. Vi använder olika exempeltexter utifrån elevernas ålder som de får analysera i par för att se vad som skiljer dessa åt. Strukturerna innehåller även exempel på saker som vi tränar på som gestaltningar och sambandsord med mera. För att differentiera genomgången väljer jag att ha både bild och textstöd med om jag har elever som behöver det.

Alla elever börjar varje morgon i sitt ”hemklassrum” med sin mentor då vi har 10 – 30 minuters samling. Detta har alla klasser på skolan. Vad eleverna ska göra när de kommer in i klassrummet synliggör vi bland annat via Classroomscreen. Det kan vara vad de ska jobba med och hur länge men också bara att de ska sitta på sina platser.

Anpassningarna ingår som en del av undervisningen
Eleverna i klassen behöver olika former av anpassningar och istället för att jag ska behöva fundera över vilka elever som behöver olika former av stöd eller utmaningar ser jag till att vi använder olika former av verktyg och att uppgifterna kan lösas på olika nivåer och sätt.

Olika nivåer
Eleverna jobbar nästan alltid med samma uppgifter men i dessa finns det möjlighet att jobba på olika nivåer och det valet gör eleverna helt själva. Man kan tänka att eleverna väljer enklaste sättet men tvärtom så försöker eleverna sig på en så hög nivå som möjligt även om deras svar/arbete inte alltid har den kvalitén, men för varje gång de försöker och tränar når de längre. Dessa nivåer är inte betygsnivåer utan en progression för att de ska förstå och utveckla hur de kan skriva eller tänka. Det kan också vara en progression i svårighetsgrad eller omfång.

På samma sätt ger jag den formativa återkopplingen till eleverna på olika nivåer efter hur långt de kommit i sitt lärande.

Det ämne där jag inte använder samma uppgifter är i matten, men alla elever jobbar inom samma område. Arbetar vi med de fyra räknesätten gör alla elever det men en del jobbar med heltal och andra decimaltal. När vi använder vår mattebok, Favorit Matematik jobbar eleverna med olika nivåer och i Matteappen som vi även använder kan jag välja olika nivåer inom samma område

Olika sätt att lära
Vi jobbar på flera olika sätt men kamratlärandet är en viktig del och framförallt med kooperativt lärande. Alla elever tar hjälp av de kompensatoriska hjälpmedlen vi har. Bland annat så använder alla elever sig av talsyntesens webbtillägg när vi jobbar med texter för att lyssna igenom sin text då vi ofta kan läsa fel när vi läser vår egen text eftersom vi ”vet” vad vi har skrivit. På detta sätt får även elever som kommit längre möjlighet att fundera på hur de skrivit och hur meningsbyggnaden är. Flera elever som är mycket långsamma läsare tar även stöd i Inläsningstjänst. Det är viktigt att eleverna kan få visa sina kunskaper på olika sätt – muntligt, skriftligt, film, prata in med mera. Vi diskuterar även detta vid utvecklingssamtalen hur eleverna upplever olika former av undervisning.

Att ha olika typer av checklistor hjälper många elever. En typ av checklista kan vara det här ska du göra under den här lektionen/arbetsområdet så att man ser hur långt har man kommit. En checklista kan även vara ett hjälpmedel till dig som lärare för att se till att du får med alla delar som eleverna behöver. Har jag kommit ihåg allt så jag kan ge eleverna de bästa förutsättningarna?

Andra sätt att ge eleverna stödstrukturer är för hur skriver man olika texttyper där eleverna använder sig av olika planeringsmallar för att strukturera upp sitt skrivande och/eller olika typer av checklistor för att kunna checka av att man har alla delar med som ska vara med. Min undervisning bygger på ett språkutvecklande arbetssätt då det är en viktig del då den gör lärprocessen tydlig för eleverna och de får exempel på hur de olika texttyperna är uppbyggda och strukturerade.

Gemenskap
En viktig del i det differentierade lärandet är kamratlärandet och i min undervisning är det kooperativa lärandet en grundsten.

Anpassa uppgifter och aktiviteter
Genom att eleverna kan välja olika vägar och lära på olika sätt ger jag flera elever möjlighet att nå målen.

Vad ska eleverna lära sig?
I skolan är det ofta så att vi fokuserar mer på vad är det vi ska göra på lektionerna istället för att utgå från vad är det eleverna ska lära sig och utveckla. För att eleverna ska veta vad de ska lära sig måste vi tydliggöra och synliggöra det för dem. Forskningen visar att bland annat explicit undervisning är en viktig del för elevernas lärande, speciellt elever som är i behov av särskilt stöd. Explicit undervisning innebär att man gör undervisningen tydlig och transparant.

Det handlar också om att vi måste ha tydliga krav och förväntningar. Vi kan inte bara nöja oss med att eleverna gör minsta möjliga utan vi behöver utmana eleverna på deras nivå så att de når längre. Detta ger dem rätt förutsättningar att klara av det de ska göra framöver.

För att eleverna ska förstå vad de ska lära sig så presenterar jag inte kunskapskraven när vi startar ett område utan jag använder mig istället av t.ex. frågor som de ska kunna svara på när vi har jobbat klart med området. Sedan bryter vi ned detta under områdets gång och visar på exempel och diskuterar olika nivåer på svar eller texters uppbyggnad för att de ska se hur de olika nivåerna ser ut. Vi har denna planering på vår klassrumsdörr samt att det finns i Google Classroom. Den vänstra planeringen är min som lärare då jag behöver kopplingarna till Lgr 11 och den högra är den som eleverna ser. Här är exempel på två olika områden.

Vill du använda dig av mallen till vänster för att planera, hittar du den här.

För att synliggöra och tydliggöra vad vi ska göra på lektionen använder jag mig av en lektionsstruktur som jag har gjort i Google presentation. Där finns flera av de ”Sju frågorna” med men också en timer så att de ser hur länge vi ska jobba och vad de ska göra.

Formativ bedömning
Formativ bedömning är en viktig del i mitt jobb. Jag försöker, under alla lektioner, hinna se vad eleverna har fått med sig och om de ”är på banan” så vi kan jobba vidare eller om vi behöver stanna upp och gå igenom igen/repetera. Jag ”letar” efter vad eleverna kan inte vad de har gjort. Detta kan ske på olika sätt. Antingen så hör jag elevernas diskussioner när de jobbar kooperativt. Då har jag möjlighet att gå runt och lyssna in och ställa frågor när eleverna jobbar. Annat är att jag kan se i deras jobb de gjort under lektionen. Andra sätt är att använda sig av miniwhiteboards som de får hålla upp med svar eller en exit ticket som de gör när lektionen är slut där de får svara på något som jag vill veta. Genom att jag aktivt har koll på var eleverna befinner sig på för kunskapsnivå kan jag anpassa undervisningens innehåll.

Flera av de saker jag beskrivit ovan har jag lyft separat i flera inlägg på mitt Instagram och där delar jag ofta med mig av hur jag jobbar med mina elever.


Utvärdering

Posted on

Att ta hjälp av olika utvärderingar hjälper både oss pedagoger och eleverna att synliggöra olika saker samt att det även ger eleverna möjlighet att vara med och påverka olika saker. Som regel utvärderar vi veckan varje fredag men vi gör också utvärdering vid varje terminsslut.

För att göra det enklare för oss att sammanställa och synliggöra resultatet på olika frågor så använder vi oss av Google Formulär. Det ger oss möjlighet att kunna följa upp olika saker.⠀

 


När vi har veckans utvärdering har vi samma upplägg varje vecka. Den består av två delar där den första innehåller hur veckan har varit, hur det har gått att följa de sociala målen som blev valda för veckan samt några frågor på sådant som hänt/vi jobbat med under veckan. De sista frågorna brukar då bli som exit tickets. Alla frågor i del ett är obligatoriska att svara på.

Del två handlar om elevinflytande där eleverna får skriva sådant de skulle vilja lära sig mer om. Där tittar vi på hur det skulle passa in i undervisningen eller om vi kan göra en Grej of the day om det. Sedan kan eleverna även skriva upp sådant som de vill ta upp på klassråd/elevråd. I denna del väljer eleverna om de vill skriva något som svar eller inte.


I de sista två frågorna får eleverna markera i de sociala mål de tycker vi ska ha, samt vilka Brain breaks de vill ha. Där tar vi då de förslag som de flesta röstat på till kommande vecka.

Vi vill att det ska vara enkelt för eleverna att fylla i frågorna så många frågor består av att eleverna ska markera i svar som t.ex. värdera på olika skalor, eller göra olika val genom att kryssa i rutor. När vi har värderingsfrågor har vi aldrig typ 1-5 utan istället 1-4 eller 1-6 så att eleverna inte ska kunna sätta mitt i då vi vill att de ska värdera sina svar. 

Frågorna i del 2 där de kan skriva i lektionstips, till klassråd/elevråd är av frågetypen att de skriver svar. Många av de frågor som är i form av exit tickets är också av frågetypen att skriva svar.⠀

Vid terminsutvärderingarna väljer vi dels sådant som varit aktuellt under terminen men också sådana frågor som klassen kanske svarat lite lägre på i andra enkäter som den från Skolinspektionen eller kommunens elevenkät. Detta för att se om det jobb vi gör har gett några resultat.

Terminsutvärderingarna är mycket värdefulla för oss att ha med oss till uppstarten och planeringen av våra utvecklingssamtal som vi har kommande termin. Spännande att läsa alla elevers kloka tankar och åsikter. När vi gör utvärderingen nu innan sommarlovet så är många frågor desamma som förra våren men vi har också lagt till några som vi funderar mer kring och som vi även lägger följdfrågor till för att eleverna ska kunna utveckla ytterligare. Vi diskuterar kring hur viktigt det är att alla skriver hur de verkligen tycker och känner så att vi som pedagoger kan utveckla undervisningen så att den blir ännu bättre. 

Flera har frågat efter att kunna få ta del av våra enkäter. Nu är de båda enkäterna anpassade för vår klass och elevgrupp så det är viktigt att man utformar dem så att det blir en relevant utvärdering för sin egen elevgrupp.

När man klickar på respektive utvärdering får man upp att göra en kopia. När man har kopierat den kan man redigera i sitt eget dokument. 

Exempel på veckoutvärdering

Exempel på terminsutvärdering

Exempel på läsårsutvärdering


Argumenterande texter

Posted on

Även det ämnesövergripande område som vi hade i slutet av höstterminen och i början av vårterminen var i svenska och no. Precis som med våra andra jobb så jobbar vi med ett språkutvecklande arbetssätt och STL. I detta område fokuserade vi på argumenterande texter om miljö eller hälsa. 

För att bygga upp förförståelsen innan eleverna skulle skriva sina egna texter och för att de skulle förstå hur argumenterande texter är uppbyggda använde vi mycket från Klara Svenskan. Då jobbade vi gemensamt med att gå igenom små bitar i taget för att eleverna skulle få förståelse för strukturen.

 Vi jobbade också med kroppen och miljön i no för att skapa förståelse för hur kroppen fungerar och vad som gör att det är bra att röra på sig. Även miljön diskuterade vi runt för att också där skapa förförståelse.

När det var dags för eleverna att skriva sina egna texter fick de välja från en lista med olika rubriker. 

Eleverna började med att skriva en planering/stödstruktur som de sedan skulle ha som stöd när de skulle skriva sin text. 

När alla hade planerat sin text enligt den givna mallen så skrev de sitt första utkast. Även här hade eleverna hjälp med en struktur hur texten skulle vara uppbyggd. Eleverna skrev sina texter i Google Classroom.

Innan någon annan läste texterna så gick eleverna igenom sin egen text enligt den checklista som vi hade. Det var samma checklista som skulle användas vid den kommande kamratresponsen. Allas texter ligger på vår Google Site så det är också där som kamratresponsen sker när eleverna skriver olika texter.

Därefter väntade respons från kamrater och vidare arbete med texterna innan det var dags för oss pedagoger att ge respons. Även efter det bearbetade eleverna texterna. Mycket intressant att läsa elevernas tankar. Många olika ämnen hade också kommit med från listan.

Du hittar listan med rubriker samt checklistan här. Det ligger under Svenska och sedan Argumenterande text.


Beskrivande texter

Posted on

Vi jobbar just nu ämnesövergripande med svenska och no i vår åk 5-6. Alla våra ämnesövergripande jobb utgår från ett språkutvecklande arbetssätt och STL (Skriva sig till lärande). I detta område har vi fördjupat oss om djur och i svenskan har vi jobbat med hur man skriver beskrivande texter utifrån ett no-perspektiv. 

 En del av de kunskapskrav vi jobbar mot.

För att starta igång ett område så börjar vi med att inspirera och skapa förförståelse. Vi började bland annat med denna övning från Klara Svenskan där eleverna skulle sortera meningarna i rätt ordning för att beskriva vattnets kretslopp.

   

Som slutjobb på detta område ska eleverna skriva en beskrivande text om ett okänt djur (fantasidjur). För att träna på denna typ av texter använder vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en beskrivande text är uppbyggd. Vi använder de exempeltexter som finns med i lärarhandledningen och jobbar gemensamt med dem. 

Som förförståelse till den egna skrivuppgiften har eleverna fått titta på den stödstruktur jag har gjort och sedan exempeltexter utifrån den. De har i sina lärpar letat likheter och skillnader mellan de två texter som handlar om samma påhittade djur och vi har även tittat på texternas uppbyggnad. 

 

Elevernas egen text ska ju vara om ett okänt djur. Vi har valt detta som skrivuppgift istället för att skriva om ett djur som finns. Vi har flera elever som är nya för oss detta läsår som behöver mycket träning i att formulera och skriva egna meningar och inte skriva av sådan fakta som de hittar. Däremot så skriver ju de flesta av eleverna om påhittade djur som är en kombination av två eller flera existerande djur så då läser de om dessa djur för att få inspiration på vad som kan passa till deras djur. För att planera sin text så använder de en stödstruktur som är en lite mer utbyggd variant av den sexfältare som många använder. Den blir sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 

När eleverna tycker att deras texter är klara använder de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnar in den. Därefter är det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. Nu ska eleverna ge varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen ges utifrån vår checklista. Efter att eleverna får respons bearbetar de sina texter igen. Sista steget är att vi lärare ger dem respons och de bearbetar sina texter ytterligare.

Om du vill ta del av stödstrukturen, exempeltexterna samt checklistan, klickar du här.