Problemlösning del 1 – Peer Instructions

Posted on

Hemkommen efter två intensiva dagar på Matematikbiennalen i Karlstad. Mitt fokus dessa två dagar har framförallt varit digitala lärmiljöer i matematiken. Jag försökte att blanda mitt val av föreläsningar så att det skulle bli en bra mix av programmering, digitala verktyg och hur man kan jobba i matematiken utifrån den forskning som finns.

Dessa föreläsningar har gett en hel del nya idéer hur jag kan utveckla undervisningen men inser också många gånger när jag lyssnar, att det är ju så jag till stor del jobbar. Detta gäller både för digitaliseringen i matematiken men också i den vanliga matematikundervisningen. Det har även blivit många väldigt givande samtal och jag har fått nya kontakter.

Ord som nämndes på nästan alla föreläsningar var orkestrering, tinkering och kommunikation. Det får mig att tänka på, hur gör jag i min egen undervisning.

Utifrån det har jag försökt att tydliggöra för mig själv hur jag jobbar med problemlösning med mina elever i åk 5-6. Antingen så inleder vi mattelektionen med en problemlösningsuppgift eller så ägnar vi en hel lektion åt problemlösning. Vi använder ofta problemlösningsuppgifter från vår mattebok Favorit Matematik från Studentlitteratur, Bebras eller så skriver vi egna problem efter STL struktur. Eftersom det är tre olika upplägg väljer jag att dela upp det i tre olika inlägg. Det första kommer att handla om hur jag jobbar med Peer Instructions.

Peer Instructions – ”kamratpåverkan”
Denna metod härstammar från  Harvardprofessorn Eric Mazur och hans undervisning i fysik vid Harvard i början 1990-talet. Mazur funderade över varför så många elever tappar förståelsen när de ska går från det teoretiska till att använda sina kunskaper i verkligheten. Han kämpade med detta och sin egen förmåga som lärare och vid ett tillfälle när eleverna fortfarande inte förstod gjorde han något som han aldrig tidigare gjort i sin lärarkarriär. Han uppmanade sina studenter: ” Why don’t you discuss it with each other?”. På mindre än tre minuter hade studenterna kommit fram till det han hade försökt att förklara i tio minuter och ingen förstod.

Metoden utgår från det flippade klassrummet men jag använder den inte riktigt på det sättet. När vi jobbar med Peer Instructions använder vi oss av Mentimeter, men det finns även andra bra responsverktyg som t.ex. Socrative, Google formulär, Quizlet, Voto, Plickers och Kahoot. Jag använder även Peer Instructions i andra ämnen som svenska och so men då blir det i lite annan form.

Jag använder mig av Peer Instructions på så sätt att jag ställer en fråga antingen utifrån det vi jobbar med och väljer då ett problem ur Favorit matematik eller så blir det ett fristående problem från t.ex. hemsidan Bebras. Det är alltid fyra svarsalternativ som eleverna får. Vi använder oss av EPA-metoden (Enskilt – Par – Alla). Detta blir då som inledning av en mattelektion.

Steg 1 är att eleverna tänker själva först och svarar i Mentimeter. Jag visar inte hur eleverna svarat eller vad som är rätt svar. Det är viktigt att eleverna tänker själva först och inte diskuterar med någon annan. Alla elever svarar anonymt. De som vill använder sig av mini-whiteboards för att rita på när de tänker.

Problem hämtat från Bebras

När alla har svarat sätter sig eleverna i par. De löser då problemet tillsammans. Har de svarat lika i Mentimeter så jämför de om de tänkt på samma sätt när de löst uppgiften. Om de svarat olika så gäller det att övertyga kompisen att det sätt man själv tänkt på är det rätta. När de jobbar med detta steg använder de sig av mini-whiteboards för att rita och skriva på.

Eleverna använder mini-whiteboards både när de svarar enskilt och när de löser uppgiften tillsammans

När alla par är klara svarar alla enskilt en gång till på samma problem i Mentimeter utifrån hur de tänker nu. Även denna gång svarar de anonymt.

Så här svarade eleverna i steg 1 när de hade tänkt själva

Därefter så visar jag hur de svarat i andra omgången och sedan jämför vi med svaren från första omgången. Är det någon skillnad hur de har svarat?

Det här är svaret från omgång 2

Fallgropen kan vara om två som båda svarat fel hamnar i samma par och inte hittar det rätta svaret när de löser uppgiften tillsammans. Då kan det se ut som i exemplet ovan.

Vi kommer sedan till sista steget i EPA – alla. Då jobbar vi efter metoden no-hands genom att jag drar ett namn eller slumpar fram det på datorn. Flera elever får berätta och förklara hur de har tänkt. De berättar då också om det är någon skillnad hur de tänkte första gången då de svarade i Mentimeter och hur de är efter att de löst uppgiften tillsammans med en kompis. Ibland gör vi också så att jag sätter ihop två par till en grupp så att alla par får förklara för någon annan.

Här är exempel med uppgifter hämtade från Favorit Matematik. När jag använder uppgifter därifrån är det nästan uteslutande från pröva-sidorna i Meraboken. Även om flera kanske inte kan lösa den i första skedet på egen hand kan de nästan alltid förstå hur man tänker och göra det när de fått lösa den tillsammans med en kompis. Det är också viktigt för mig vilka par jag sätter ihop så det blir bra diskussioner. 

Uppgiften är från Mera Favorit Matematik 5A

Uppgift från Mera Favorit Matematik 6A

 

 


I vår klass

Posted on

Då var en ny hösttermin igång och vi har redan hunnit gå en månad. Klasskonstellationen är ny för mig (åk 5-6) där jag hade eleverna i åk 6 som femmor förra året i den dåvarande åk 5-6. För att vi ska få de bästa förutsättningarna för att få ett bra år tillsammans startade vi faktiskt redan innan sommarlovet. Då hade vi en förmiddag tillsammans och alla fick i par skriva och berätta om de tycker skolan är viktig och i så fall varför/varför inte. De fick också bland annat berätta om hur de vill att bra lektion ska vara för att de ska kunna lära sig det som förväntas och vad de såg fram emot med klassen till hösten i en Padlet.

Första skoldagen gick vi igenom det de skrev innan sommarlovet och så fick de igen fundera över hur de vill att vi ska ha det tillsammans under läsåret. Vi pratade även om lärandezonen som vårt klassrum är. Denna gjorde jag med inspiration utifrån James Nottinghams föreläsning som jag hade förmånen att lyssna på ht 15.

Eleverna fick sedan i uppgift att de skulle skriva typ vilka trivselregler de vill att klassen ska ha, men när vi sammanställer och i det dagliga arbetet pratar vi mer utifrån vilket förhållningssätt vi ska ha tillsammans i klassen. När vi gjorde den uppgiften använde vi oss av strukturen Karusellen från Kooperativ lärande. Eleverna fick fyra och fyra skriva ner hur de tyckte att vi skulle ha det på ett blädderblockspapper. Alla i gruppen hade samma färg på sina pennor. De roterade sedan runt och fick besöka två andra gruppers papper och fylla på med sina tankar om de redan inte stod där. Det var två sådana här grupper som roterade i klassrummet så sammanlagt fick vi sedan 6 st blädderblockspapper att sammanställa. 

Veckan efter när sammanställningen var klar så tittade vi på det tillsammans. Det här är hur eleverna vill ha det.

Under denna lektion tittade vi också vidare på frågeställningarna Hur gör en elev som lär sig mycket och hur syns det i klassrummet/ Vad gör vi? Även denna gång använde vi oss av Padlet och skrivpar. 

 

Detta sammanställde vi och då såg vi att det var några saker som kom tillbaka flera gånger och även kom upp när vi diskuterade efteråt.


Utifrån detta fortsätter vi arbetet under läsåret. Vi har fått en väldigt bra start tillsammans i klassen. Förhållningssättet har landat och satt sig i de flesta ämnen (jag har dem i ma, sv och so) men det är lite kvar att jobba på i något ämne. En annan nyckelfaktor till den bra starten vi fått tror jag är att jag har höga förväntningar på eleverna och de vet alltid vad som förväntas av dem. Vi jobbar mycket med stöttning och olika typer av stödstrukturer för att synliggöra så att de förstår och ser vad som förväntas men också för att få bra exempel att arbeta efter när de själva sedan ska göra sina jobb.

Vi lär på olika sätt

Posted on

I höstas när vi började var alla elever nya på skolan liksom jag. De kom dessutom från flera olika skolor både i kommunen eller inflyttande från andra kommuner. Under hösten har därför mycket tid gått åt att forma och svetsa samman gruppen. Det har gått både upp och ner under resans gång. Vissa saker har vi snabbt hittat vägar för och andra letar vi fortfarande efter det bästa sättet att jobba på. Det som ändå har varit en framgångsfaktor har varit att förstärka det som är positivt, lyfta de elever som inte tror på sig själv samt jobba väldigt strukturerat.

Något som också fungerat väldigt bra är jobbet med Blixtjakten. Upplägget har varit detsamma som jag gjort tidigare. Det jobbet motiverar verkligen eleverna på flera olika sätt.

Vid vårterminsstarten funderade jag på hur vi skulle kunna jobba vidare under terminen. I samband med det läste ett blogginlägg som Therese gjort om hur hon startat terminen med sin Lärandezon grönklass. Det inlägget visade jag min basgrupp och utifrån det resonerade vi om vad någon kan se som kommer in i vårt basgruppsrum när vi har matte, no/tk och engelska (andra ämnen har gruppen i andra rum med andra lärare). Eleverna själva fokuserade helt på det som fungerar bra på lektionerna när de gjorde sin lista och det är också det jag vill förstärka för att det ska bli ännu bättre och att vi sedan ska kunna överföra det till när de har andra ämnen där det idag fungerar mindre bra. Vi har sammanställt vad vi kom överens om. Mycket utgår från det som gäller i vår lärandezon.

Det här är den bild som eleverna kom fram till. Den som de tycker att de kan visa många gånger när de jobbar i vårt basgruppsrum och som vi kan påminna om när det inte alltid fungerar lika bra.

Bild1

När vi pratade om det här kom vi ju också in på det som inte alltid fungerar. Vi kom fram till vad det kan vara som gör att det ibland inte går så bra. Detta kan vara olika för varje elev i olika situationer. När vi diskuterade utgick vi från ”Lärandegropen”. Eleverna kände igen sig i olika situationer och kunde också sätta ord för när det var svårt att komma vidare. Lärandegropen är gjord efter James Nottinghams tankar. Han berättar om den i denna film.

Det gäller för mig som lärare att hitta vilken nivå varje elev ska utmanas på så att jag ger dem möjligheter till att ta sig upp ur sin lärandegrop. Det är viktigt att de känner att de kan och förstår och genom det kan ta ett steg vidare i sitt lärande.

 

Lärandegrop

Vi diskuterar och jobbar med detta varje vecka i någon form. Vi har bland annat använt oss av några filmer från ClassDojo som tar upp detta. De är på engelska men har funkat bra att visa i åk 4. Många förstår vad de handlar om och det blir även bra engelskaträning när vi tillsammans diskuterar innehållet.

Denna film tar upp hur det kan vara att ta sig vidare, att man ofta måste träna, kämpa och jobba på för att göra det.

Vi pratar mycket om att det är ok att göra fel och att vi lär oss av de misstag vi gör.

img_1713

Om vi inte har lärt oss ÄN så kan vi faktiskt behöva ta hjälp och det är helt ok. Vi lär av varandra och genom att samarbeta.

51923b6b-16ff-4dce-9ace-e8a85eb68ba5-836-00000158f485ad4d_tmp

 

Den senaste som kommit handlar om hur hjärnan fungerar och till den ska det komma en fortsättning nästa helg.

f21afab2-4789-40c6-893d-47795f1d96d4-836-0000015993933be7_tmp

 

 

Continue reading »