Differentierad undervisning

Posted on

Under många år har jag i min undervisning alltid försökt att hitta vägar till att nå alla elever i min utan att behöva göra många olika lösningar för varje enskild elev. Fokus ligger alltid på lärande och utveckling oavsett elevernas förutsättningar.

För två år sedan läste jag för första gången Helena Wallbergs bok Lektionsdesign, från Gothia Fortbildning, och då föll flera bitar på plats. Under förra läsåret läste vi den kollegialt i arbetslaget och hade gemensamma utvecklande diskussioner.  Jag följer inte boken rakt av med att tänka i de faser som Helena tar upp, men helheten av hur jag jobbar blir utifrån det. Boken ger många bra exempel och kopplar även ihop de olika delarna till forskning.

På den senaste studiedagen vi hade i kommunen hade jag en genomgång där jag berättade hur jag differentierar undervisningen för mina elever genom att anpassa aktiviteterna/uppgifterna och men också hur jag skapar en tillgänglig lärmiljö för att få en struktur som gör det möjligt för alla elever att delta i undervisningen. När jag delade bilder och skrev om denna genomgång på Instagram/Facebook var det många som ville veta mera, så med detta inlägg ska jag försöka sammanfatta detta.

Jag differentierar min undervisning för att ge alla elever en chans att utvecklas så långt som möjligt, både elever som behöver utmaningar i sitt lärande och elever som behöver olika former av stöd. Jag gör det också för att inte sätta en etikett på en elev så att den ska känna sig annorlunda genom att vara den enda som till exempel behöver använda ett hjälpmedel, men en av de viktigaste aspekterna är att det ska bli en hållbar arbetssituation även för mig utifrån alla anpassningar och åtgärder som många elever behöver.

 

Jag utgår från punkterna ovan i min undervisning för att differentiera den.

Organisera undervisningen
Redan i planeringen av ett område eller lektion utgår jag från vilken elevgrupp jag har. Vilka svårigheter och utmaningar finns i gruppen? Hur lär sig eleverna på bästa sätt? Vilka verktyg/medier behöver vi använda o.s.v. … När jag planerar för undervisningen har jag alltid ”De sju frågorna” som grund.

Tillgänglig lärmiljö
Vi har en tydlig schema- och lektionsstruktur i klassrummet. Alla elever har tillgång till Chromebooks men verktyg som talsyntes och möjlighet att prata in sin text men också Inläsningstjänst. De elever som har behov har även Legimus.

För att göra det tydligt när vi jobbar med ord och begrepp så använder vi mycket bildstöd i form av foton men också Widgitbilder. Jag startar nästan alla lektioner med en genomgång där en presentation är stöd för det vi gör. Eftersom ord och begrepp är en sak som gör det svårt för många elever så tar vi upp och synliggör ord och begrepp så mycket som möjligt. Denna presentation är mycket ren i sitt utseende och består av många foton och även bildstöd där det behövs. Den främsta uppgiften är att få förståelse för ord och begrepp framförallt i so och no. Vi tittar också på begreppskartan när vi startar genomgången för att se vilka ord och begrepp som kommer att tas upp under dagens lektion. Dessa markeras med en röd ram.

   

Även i svenskan behöver eleverna exempel på t. ex. hur texttypen är uppbyggd. Vi använder olika exempeltexter utifrån elevernas ålder som de får analysera i par för att se vad som skiljer dessa åt. Strukturerna innehåller även exempel på saker som vi tränar på som gestaltningar och sambandsord med mera. För att differentiera genomgången väljer jag att ha både bild och textstöd med om jag har elever som behöver det.

Alla elever börjar varje morgon i sitt ”hemklassrum” med sin mentor då vi har 10 – 30 minuters samling. Detta har alla klasser på skolan. Vad eleverna ska göra när de kommer in i klassrummet synliggör vi bland annat via Classroomscreen. Det kan vara vad de ska jobba med och hur länge men också bara att de ska sitta på sina platser.

Anpassningarna ingår som en del av undervisningen
Eleverna i klassen behöver olika former av anpassningar och istället för att jag ska behöva fundera över vilka elever som behöver olika former av stöd eller utmaningar ser jag till att vi använder olika former av verktyg och att uppgifterna kan lösas på olika nivåer och sätt.

Olika nivåer
Eleverna jobbar nästan alltid med samma uppgifter men i dessa finns det möjlighet att jobba på olika nivåer och det valet gör eleverna helt själva. Man kan tänka att eleverna väljer enklaste sättet men tvärtom så försöker eleverna sig på en så hög nivå som möjligt även om deras svar/arbete inte alltid har den kvalitén, men för varje gång de försöker och tränar når de längre. Dessa nivåer är inte betygsnivåer utan en progression för att de ska förstå och utveckla hur de kan skriva eller tänka. Det kan också vara en progression i svårighetsgrad eller omfång.

På samma sätt ger jag den formativa återkopplingen till eleverna på olika nivåer efter hur långt de kommit i sitt lärande.

Det ämne där jag inte använder samma uppgifter är i matten, men alla elever jobbar inom samma område. Arbetar vi med de fyra räknesätten gör alla elever det men en del jobbar med heltal och andra decimaltal. När vi använder vår mattebok, Favorit Matematik jobbar eleverna med olika nivåer och i Matteappen som vi även använder kan jag välja olika nivåer inom samma område

Olika sätt att lära
Vi jobbar på flera olika sätt men kamratlärandet är en viktig del och framförallt med kooperativt lärande. Alla elever tar hjälp av de kompensatoriska hjälpmedlen vi har. Bland annat så använder alla elever sig av talsyntesens webbtillägg när vi jobbar med texter för att lyssna igenom sin text då vi ofta kan läsa fel när vi läser vår egen text eftersom vi ”vet” vad vi har skrivit. På detta sätt får även elever som kommit längre möjlighet att fundera på hur de skrivit och hur meningsbyggnaden är. Flera elever som är mycket långsamma läsare tar även stöd i Inläsningstjänst. Det är viktigt att eleverna kan få visa sina kunskaper på olika sätt – muntligt, skriftligt, film, prata in med mera. Vi diskuterar även detta vid utvecklingssamtalen hur eleverna upplever olika former av undervisning.

Att ha olika typer av checklistor hjälper många elever. En typ av checklista kan vara det här ska du göra under den här lektionen/arbetsområdet så att man ser hur långt har man kommit. En checklista kan även vara ett hjälpmedel till dig som lärare för att se till att du får med alla delar som eleverna behöver. Har jag kommit ihåg allt så jag kan ge eleverna de bästa förutsättningarna?

Andra sätt att ge eleverna stödstrukturer är för hur skriver man olika texttyper där eleverna använder sig av olika planeringsmallar för att strukturera upp sitt skrivande och/eller olika typer av checklistor för att kunna checka av att man har alla delar med som ska vara med. Min undervisning bygger på ett språkutvecklande arbetssätt då det är en viktig del då den gör lärprocessen tydlig för eleverna och de får exempel på hur de olika texttyperna är uppbyggda och strukturerade.

Gemenskap
En viktig del i det differentierade lärandet är kamratlärandet och i min undervisning är det kooperativa lärandet en grundsten.

Anpassa uppgifter och aktiviteter
Genom att eleverna kan välja olika vägar och lära på olika sätt ger jag flera elever möjlighet att nå målen.

Vad ska eleverna lära sig?
I skolan är det ofta så att vi fokuserar mer på vad är det vi ska göra på lektionerna istället för att utgå från vad är det eleverna ska lära sig och utveckla. För att eleverna ska veta vad de ska lära sig måste vi tydliggöra och synliggöra det för dem. Forskningen visar att bland annat explicit undervisning är en viktig del för elevernas lärande, speciellt elever som är i behov av särskilt stöd. Explicit undervisning innebär att man gör undervisningen tydlig och transparant.

Det handlar också om att vi måste ha tydliga krav och förväntningar. Vi kan inte bara nöja oss med att eleverna gör minsta möjliga utan vi behöver utmana eleverna på deras nivå så att de når längre. Detta ger dem rätt förutsättningar att klara av det de ska göra framöver.

För att eleverna ska förstå vad de ska lära sig så presenterar jag inte kunskapskraven när vi startar ett område utan jag använder mig istället av t.ex. frågor som de ska kunna svara på när vi har jobbat klart med området. Sedan bryter vi ned detta under områdets gång och visar på exempel och diskuterar olika nivåer på svar eller texters uppbyggnad för att de ska se hur de olika nivåerna ser ut. Vi har denna planering på vår klassrumsdörr samt att det finns i Google Classroom. Den vänstra planeringen är min som lärare då jag behöver kopplingarna till Lgr 11 och den högra är den som eleverna ser. Här är exempel på två olika områden.

Vill du använda dig av mallen till vänster för att planera, hittar du den här.

För att synliggöra och tydliggöra vad vi ska göra på lektionen använder jag mig av en lektionsstruktur som jag har gjort i Google presentation. Där finns flera av de ”Sju frågorna” med men också en timer så att de ser hur länge vi ska jobba och vad de ska göra.

Formativ bedömning
Formativ bedömning är en viktig del i mitt jobb. Jag försöker, under alla lektioner, hinna se vad eleverna har fått med sig och om de ”är på banan” så vi kan jobba vidare eller om vi behöver stanna upp och gå igenom igen/repetera. Jag ”letar” efter vad eleverna kan inte vad de har gjort. Detta kan ske på olika sätt. Antingen så hör jag elevernas diskussioner när de jobbar kooperativt. Då har jag möjlighet att gå runt och lyssna in och ställa frågor när eleverna jobbar. Annat är att jag kan se i deras jobb de gjort under lektionen. Andra sätt är att använda sig av miniwhiteboards som de får hålla upp med svar eller en exit ticket som de gör när lektionen är slut där de får svara på något som jag vill veta. Genom att jag aktivt har koll på var eleverna befinner sig på för kunskapsnivå kan jag anpassa undervisningens innehåll.

Flera av de saker jag beskrivit ovan har jag lyft separat i flera inlägg på mitt Instagram och där delar jag ofta med mig av hur jag jobbar med mina elever.

Please follow and like us:

Vår klass – höstens elevaktiva samtal

Posted on

Nu har vi precis gått tre veckor i skolan. Höstens utvecklingssamtal var genomförda och klara redan förra veckan. Vi körde samma koncept på skolan som vi hade vid både höstens och vårens samtal förra läsåret – två heldagar med samtal. Dessa två dagar var vi mentorer frilagda för samtalen och andra pedagoger hade våra elever. Alla föräldrar hade fått samtalstiderna redan före sommarlovet så det har inte varit några problem att de inte kunde komma. Under den ena av de två dagarna ansvarade åk 5-6 för lekstationer. De hade planerat för en lek/aktivitet som de genomförde med varje faddergrupp. De fick alltså instruera och genomföra leken/aktiviteten 8 gånger. De hade skolgårdslekar av olika slag samt gick igenom regler för olika aktiviteter som eleverna håller på med på rasterna. Det var t.ex. bandy, line/king, land och rike, långhopprep, Hang over m.fl.

Eftersom den första heldagen för samtalen var torsdagen första skolveckan ägnade vi måndag – onsdag till att förbereda samtalen. Innan eleverna gjorde sina presentationer jobbade vi med hur vi vill ha det i klassen och lärandet (olika mindset). Mycket av detta jobb gjordes med olika kooperativa strukturer.

Vi inledde med att jobba enligt strukturen karusellen där eleverna på de sex stationerna fick fundera över olika frågeställningar. Vi gjorde denna struktur digitalt genom att använda oss av Exam.net provfunktion och elevernas Chromebooks. De fick då en ren skrivyta och kunde inte heller gå ur programmet för att göra annat. Vi fick även alla deras anteckningar på Google Drive så det var lätt att ta fram via projektorn för att se vad alla skrev. De hade begränsad tid vid varje station. För att synliggöra hur mycket tid de hade kvar använde vi oss av Classroomscreen.  När de kom till en ny frågeställning började de med att läsa igenom vad grupperna innan skrivit och fortsatte sedan att fylla på med sin grupps tankar. När alla grupper var klara sammanställde vi deras tankar. Många punkter handlade om samma saker så att de skrev vi ihop till en punkt. Eleverna fick sedan välja ut 10 punkter som de tyckte att vi skulle ha som förhållningssätt (regler) i klassrummet. Dessa 10 punkter skrev de in i en Padlet. Dessa har vi sedan sammanställt i Canva och satt upp i klassrummet.


Vi jobbade sedan med lärandet genom att prata om olika mindset. Vi såg filmen om Mojo från ClassDojo men även Motgångar och mindset och Stärk din hjärna. Vi pratade också om att klassrummet är en lärandezon och den lärande gropen som man måste ta sig ner i och upp ur när man lära sig nya saker.

Därefter var det dags för eleverna att jobba med sina egna presentationer till utvecklingssamtalet. Vi använde oss av presentationer vid båda samtalen förra läsåret och såg att de blev ett väldigt bra stöd för eleverna vid samtalen. Du hittar dem här


När de hade gjort klart sin presentation fick träna på att hålla sin presentation för en eller flera kompisar.

Om du klickar här kommer du till presentationen. Nu är den skrivskyddad så vill du använda den och skriva så går du på Arkiv – ladda ner som och väljer till exempel PowerPoint. Då får du en egen kopia som du kan redigera i. Vill du använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att du väljer – lägg till på min enhet. När du har fått den på din enhet kan du bara högerklicka på filen och välja kopiera så får du ditt eget dokument.

Please follow and like us:

Vårens elevaktiva utvecklingssamtal

Posted on

Vårens utvecklingssamtal är redan klara för alla elever på skolan. Precis som i höstas valde vi att ha två heldagar, där den första dagen låg första skolveckan efter jullovet och den andra dagen låg veckan därpå. Vi har bara fått positiv respons från föräldrarna med detta upplägg. Alla fick sina tider redan i början av december och det är bara några få som vi fått lägga andra dagar och i de flesta fall så beror det på sjukdom. Vi hade också lagt så att de som hade syskon gick från ett samtal direkt till ett annat. Det gällde då för oss att vara väldigt noggranna med att hålla tiderna. Om det var så att vi behövde mer tid för att prata om mer saker bokade vi in ett nytt samtal för det.

I höstas valde jag att eleverna gjorde en Google presentation till samtalet då vi hade så kort tid på oss att förbereda samtalen. Jag tyckte att det var ett mycket bra sätt för eleverna att ha som stöd när de berättade om olika saker, dessutom blev det tydligt för föräldrarna. Jag valde därför även denna gång en Google presentation som grund till samtalet.

Eftersom jag nu har hunnit skaffa mig en djupare kunskap om alla elever mot vad jag hade i höstas när det gäller t.ex. hur de lär sig bäst valde jag att göra om presentationen en del.

Första dagen efter jullovet hade vi en heldag med planering inför utvecklingssamtalen där vi startade med att ha gemensamt jobb utifrån dessa fyra frågeställningar:

  • Vad menas med att ha ett  växande tankesätt (growth mindset)?
  • Vilka är dina styrkor?
  • Hur kan man göra för att bli mer motiverad när något inte är så kul?
  • Vilka mål och delmål ska du ha? Hur ska de nås?

Som utgångspunkt för vårt jobb hade vi tre filmer från UR Skola och deras serie Orka plugga, Växande tankesätt, Hjärnans plasticitetStyrkefokus 

För att jobba vidare med filmerna använde vi oss av kooperativt lärande och strukturen ”Mötas på mitten”. Alla fick först enskilt svara på frågor som berörde sådant som filmerna tog upp och sedan skulle de enas om ett svar på varje fråga som de skrev in i en Padlet.

För att synliggöra elevernas styrkor fick de sedan jobba i par där de skulle skriva upp den andre kompisens styrkor och när de var klara fick de läsa upp dem för varandra. Detta var sedan en bra grund för eleverna att ha med när de skulle skriva om sina styrkor i presentationen.

Först därefter jobbade de med presentationen till samtalet och på så sätt var det många som hade ganska lätt att veta vad de skulle skriva.

När de var klara fick de köra sin presentation för en eller flera kompisar som genrep till utvecklingssamtalet.

Om du klickar här kommer du till presentationen. Nu är den skrivskyddad så vill du använda den och skriva så går du på Arkiv – ladda ner som och väljer till exempel PowerPoint. Då får du en egen kopia som du kan redigera i. Vill man använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att man väljer – lägg till på min enhet. När man har fått den på sin enhet kan man bara högerklicka på filen och välja kopiera så får man sitt eget dokument.

Please follow and like us:

I vår klass

Posted on

Då var en ny hösttermin igång och vi har redan hunnit gå en månad. Klasskonstellationen är ny för mig (åk 5-6) där jag hade eleverna i åk 6 som femmor förra året i den dåvarande åk 5-6. För att vi ska få de bästa förutsättningarna för att få ett bra år tillsammans startade vi faktiskt redan innan sommarlovet. Då hade vi en förmiddag tillsammans och alla fick i par skriva och berätta om de tycker skolan är viktig och i så fall varför/varför inte. De fick också bland annat berätta om hur de vill att bra lektion ska vara för att de ska kunna lära sig det som förväntas och vad de såg fram emot med klassen till hösten i en Padlet.

Första skoldagen gick vi igenom det de skrev innan sommarlovet och så fick de igen fundera över hur de vill att vi ska ha det tillsammans under läsåret. Vi pratade även om lärandezonen som vårt klassrum är. Denna gjorde jag med inspiration utifrån James Nottinghams föreläsning som jag hade förmånen att lyssna på ht 15.

Eleverna fick sedan i uppgift att de skulle skriva typ vilka trivselregler de vill att klassen ska ha, men när vi sammanställer och i det dagliga arbetet pratar vi mer utifrån vilket förhållningssätt vi ska ha tillsammans i klassen. När vi gjorde den uppgiften använde vi oss av strukturen Karusellen från Kooperativ lärande. Eleverna fick fyra och fyra skriva ner hur de tyckte att vi skulle ha det på ett blädderblockspapper. Alla i gruppen hade samma färg på sina pennor. De roterade sedan runt och fick besöka två andra gruppers papper och fylla på med sina tankar om de redan inte stod där. Det var två sådana här grupper som roterade i klassrummet så sammanlagt fick vi sedan 6 st blädderblockspapper att sammanställa. 

Veckan efter när sammanställningen var klar så tittade vi på det tillsammans. Det här är hur eleverna vill ha det.

Under denna lektion tittade vi också vidare på frågeställningarna Hur gör en elev som lär sig mycket och hur syns det i klassrummet/ Vad gör vi? Även denna gång använde vi oss av Padlet och skrivpar. 

 

Detta sammanställde vi och då såg vi att det var några saker som kom tillbaka flera gånger och även kom upp när vi diskuterade efteråt.

Utifrån detta fortsätter vi arbetet under läsåret. Vi har fått en väldigt bra start tillsammans i klassen. Förhållningssättet har landat och satt sig i de flesta ämnen (jag har dem i ma, sv och so) men det är lite kvar att jobba på i något ämne. En annan nyckelfaktor till den bra starten vi fått tror jag är att jag har höga förväntningar på eleverna och de vet alltid vad som förväntas av dem. Vi jobbar mycket med stöttning och olika typer av stödstrukturer för att synliggöra så att de förstår och ser vad som förväntas men också för att få bra exempel att arbeta efter när de själva sedan ska göra sina jobb.
Please follow and like us: