Problemlösning del 1 – Peer Instructions

Posted on

Hemkommen efter två intensiva dagar på Matematikbiennalen i Karlstad. Mitt fokus dessa två dagar har framförallt varit digitala lärmiljöer i matematiken. Jag försökte att blanda mitt val av föreläsningar så att det skulle bli en bra mix av programmering, digitala verktyg och hur man kan jobba i matematiken utifrån den forskning som finns.

Dessa föreläsningar har gett en hel del nya idéer hur jag kan utveckla undervisningen men inser också många gånger när jag lyssnar, att det är ju så jag till stor del jobbar. Detta gäller både för digitaliseringen i matematiken men också i den vanliga matematikundervisningen. Det har även blivit många väldigt givande samtal och jag har fått nya kontakter.

Ord som nämndes på nästan alla föreläsningar var orkestrering, tinkering och kommunikation. Det får mig att tänka på, hur gör jag i min egen undervisning.

Utifrån det har jag försökt att tydliggöra för mig själv hur jag jobbar med problemlösning med mina elever i åk 5-6. Antingen så inleder vi mattelektionen med en problemlösningsuppgift eller så ägnar vi en hel lektion åt problemlösning. Vi använder ofta problemlösningsuppgifter från vår mattebok Favorit Matematik från Studentlitteratur, Bebras eller så skriver vi egna problem efter STL struktur. Eftersom det är tre olika upplägg väljer jag att dela upp det i tre olika inlägg. Det första kommer att handla om hur jag jobbar med Peer Instructions.

Peer Instructions – ”kamratpåverkan”
Denna metod härstammar från  Harvardprofessorn Eric Mazur och hans undervisning i fysik vid Harvard i början 1990-talet. Mazur funderade över varför så många elever tappar förståelsen när de ska går från det teoretiska till att använda sina kunskaper i verkligheten. Han kämpade med detta och sin egen förmåga som lärare och vid ett tillfälle när eleverna fortfarande inte förstod gjorde han något som han aldrig tidigare gjort i sin lärarkarriär. Han uppmanade sina studenter: ” Why don’t you discuss it with each other?”. På mindre än tre minuter hade studenterna kommit fram till det han hade försökt att förklara i tio minuter och ingen förstod.

Metoden utgår från det flippade klassrummet men jag använder den inte riktigt på det sättet. När vi jobbar med Peer Instructions använder vi oss av Mentimeter, men det finns även andra bra responsverktyg som t.ex. Socrative, Google formulär, Quizlet, Voto, Plickers och Kahoot. Jag använder även Peer Instructions i andra ämnen som svenska och so men då blir det i lite annan form.

Jag använder mig av Peer Instructions på så sätt att jag ställer en fråga antingen utifrån det vi jobbar med och väljer då ett problem ur Favorit matematik eller så blir det ett fristående problem från t.ex. hemsidan Bebras. Det är alltid fyra svarsalternativ som eleverna får. Vi använder oss av EPA-metoden (Enskilt – Par – Alla). Detta blir då som inledning av en mattelektion.

Steg 1 är att eleverna tänker själva först och svarar i Mentimeter. Jag visar inte hur eleverna svarat eller vad som är rätt svar. Det är viktigt att eleverna tänker själva först och inte diskuterar med någon annan. Alla elever svarar anonymt. De som vill använder sig av mini-whiteboards för att rita på när de tänker.

Problem hämtat från Bebras

När alla har svarat sätter sig eleverna i par. De löser då problemet tillsammans. Har de svarat lika i Mentimeter så jämför de om de tänkt på samma sätt när de löst uppgiften. Om de svarat olika så gäller det att övertyga kompisen att det sätt man själv tänkt på är det rätta. När de jobbar med detta steg använder de sig av mini-whiteboards för att rita och skriva på.

Eleverna använder mini-whiteboards både när de svarar enskilt och när de löser uppgiften tillsammans

När alla par är klara svarar alla enskilt en gång till på samma problem i Mentimeter utifrån hur de tänker nu. Även denna gång svarar de anonymt.

Så här svarade eleverna i steg 1 när de hade tänkt själva

Därefter så visar jag hur de svarat i andra omgången och sedan jämför vi med svaren från första omgången. Är det någon skillnad hur de har svarat?

Det här är svaret från omgång 2

Fallgropen kan vara om två som båda svarat fel hamnar i samma par och inte hittar det rätta svaret när de löser uppgiften tillsammans. Då kan det se ut som i exemplet ovan.

Vi kommer sedan till sista steget i EPA – alla. Då jobbar vi efter metoden no-hands genom att jag drar ett namn eller slumpar fram det på datorn. Flera elever får berätta och förklara hur de har tänkt. De berättar då också om det är någon skillnad hur de tänkte första gången då de svarade i Mentimeter och hur de är efter att de löst uppgiften tillsammans med en kompis. Ibland gör vi också så att jag sätter ihop två par till en grupp så att alla par får förklara för någon annan.

Här är exempel med uppgifter hämtade från Favorit Matematik. När jag använder uppgifter därifrån är det nästan uteslutande från pröva-sidorna i Meraboken. Även om flera kanske inte kan lösa den i första skedet på egen hand kan de nästan alltid förstå hur man tänker och göra det när de fått lösa den tillsammans med en kompis. Det är också viktigt för mig vilka par jag sätter ihop så det blir bra diskussioner. 

Uppgiften är från Mera Favorit Matematik 5A

Uppgift från Mera Favorit Matematik 6A

 

 


Lärande i en digital lärmiljö

Posted on

Idag har jag haft förmånen att vara i grannkommunen Gagnef och förläsa hela eftermiddagen om hur jag integrerar IKT i undervisningen, om vad som är nytt i den reviderade versionen i Lgr 11 och programmering. Eftersom eleverna där har iPads är tipsen fokus på verktyg/appar som passar på dem. Här är den presentation jag använde. Apparna/webbverktygen är klickbara och länkade vidare för mer information.


E-trainerutbildning

Posted on

Igår hade vi avslutning på den utbildning som jag har gått under läsåret. Det är en utbildning som heter E-trainer. Det är en yrkeshögskoleutbildning. Lite svårt att förklara vad e-trainer är men vi ska ha fått med oss dessa kunskaper under utbildningen.

Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om

  • De vanligaste uppläggen för IT-stödd undervisning.
  • Skillnader mellan undervisningsformerna nätbaserad undervisning, blended learning och IKT i undervisningslokalen.
  • Tekniska förutsättningar.
  • För- och nackdelar med IKT.
  • Relevanta pedagogiska teorier.
  • Molntjänster/sociala medier och dess roll i undervisning.
  • OER – Open Educational Resources
  • Kommunikation, delaktighet i undervisningen av deltagarna
  • Samtalets betydelse för kunskapsprocessen.
  • Branschspecifika begrepp som blended learning, e-learning, mobile learning, mooc
  • Programvara/verktyg för utbildningsproduktion, lärplattformar (LMS) och författarverktyg
  • Visuell kommunikation och användbarhet.
  • Avtalsrätt, upphovsrätt, nätjuridik personuppgiftslagen
  • Metodik för omvärldsbevakning
  • Begrepp i utbildningsplanen
  • Nätbaserad undervisning – Undervisningen har flyttat ut på Internet.
  • IKT – Informations och KommunikationsTeknik. IT i undervisning.
  • Blended learning – Blandning av nätbaserad undervisning och IKT

Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att

  • Producera undervisningsmaterial för nätbaserad undervisning, blended learning och IKT i undervisningslokalen.
  • Skapa struktur och sammanställa kursens komponenter till en sammanhållen enhet.
  • Analysera förutsättningar för en kursproduktion utifrån relevanta aspekter och därefter planera kursupplägg och produktion.
  • Designs en behovsanpassad digital lärmiljö.
  • Använda program för att skapa kursmaterial: Bildhantering, videoredigering, layout, Ijudredigering, produktion för webben.
  • Använda verktyg för att skapa kursmaterial: Fotografering, filmning, ljudinspelning
  • Använda molntjänster för: Kommunikation, samarbete, lagring, samverkan, kollaborativt arbete
  • Arbeta praktiskt med undervisning i nätbaserad undervisning, blended learning eller IKT i undervisningslokalen.
  • Arbeta praktiskt med kompetensutvecklingsprocessen
  • Skriva manus för e-learning
  • Konstruera digitala övningar och tester
  • Anpassa olika metoder till inlärningssituation och lärstilar
  • Producera för olika plattformar

Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att

  • Utvärdera undervisningsgruppens förutsättningar utifrån IT-vana, tillgång till utrustning.
  • Genomföra studier av effekter av IKT i undervisningen
  • Stödja en organisation i arbetet med nätbaserad undervisning, blended learning och IKT i undervisningslokalen.
  • Skriva kravdokument för inköp av hela eller delar av en digital lärmiljö.
  • Skapa kurser där deltagarna aktivt deltar i lärandeprocessen.
  • Producera e-learningmoduler i några av branschens vanligaste författarverktyg för olika plattformar och format
  • Producera Blended learning-lösningar med andra ingående delar (t ex workshopunderlag, diskussionsfrågor, tester, seminarier)
  • Beställa e-learning/Blended learning av extern leverantör
  • Informera om, utbilda i hantering av och administrera webbkurser i LMS.

Vi hade ett teachmeet där vi skulle presentera något IKT-relaterat på något sätt och vi skulle ha praktisk erfarenhet av det. Jag valde att prata om Peer instruction – öka elevaktiviteten med hjälp av digitala verktyg som är något jag jobbar med tillsammans med mina elever.


Digitala verktyg i en digital lärandemiljö

Posted on

För några veckor sedan var jag på konferensen Lågstadieläraren 2017 och berättade om hur man kan jobba med digitala verktyg i de yngre åldrarna. Det skulle vara framförallt vara kopplat till användandet av iPads i undervisningen. Här är den presentation som jag hade vid föreläsningen.

Ikonerna till apparna är länkade vidare för mer information.


Webbtillämpningar för lärande

Posted on

Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck.

Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv.

Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. Jag har i alla tider varit ganska snabb på att testa nya digitala verktyg när jag har hittat dem men kanske egentligen inte reflekterat över vad det egentligen gör för lärandet. Om vi ska ska öka den digitala kompetensen samt få en bättre digital lärmiljö tror jag att det är en förutsättning att vi börjar reflektera mer över varför vi använder olika webbtillämpningar men även appar och program utifrån ett lärandeperspektiv.

En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Dessa är inte metoder utan verktyg för reflektion utifrån lärandeperspektivet.

Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre.

Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.

Minnas
Kunna hämta relevant fakta och kunskap från minnet.
Kan du minns …?
Var finns …? Vem är …?
Kan du lista fyra …?
Hur skulle du beskriva …?
Hur kan du förklara …?
Vilken av dessa är sann …? falsk …?

Förstå
Kunna förklara, sammanfatta och återberätta med egna ord.
Hitta ett exempel på …
Hur skulle du sammanfatta …?
Vad skulle hända härnäst …?
Hur förklarar du …?
Vilka idéer eller fakta visar …?

Tillämpa
Kunna använda kunskap i nya sammanhang.
Vad skulle hända om …?
Hur kan du förtydliga …?
Varför tror du …?
Vilken strategi skulle du …?
Hur skulle du använda …?

Analysera
Kunna undersöka och bryta ner fakta och information i delar genom att dra slutsatser.
Varför tror du …?
Vilken funktion har….?
Vad skulle hända om…?
Hur kommer det sig att…?
Kan du jämföra …? skillnader …?

Värdera
Kunna presentera och försvara sin åsikt genom att värdera och bedöma fakta.
Vilket är viktigast …?
Finns det en bättre lösning för att …?
Hur kan du försvara …?
Vilka är fördelarna av …? konsekvenser…?
Varför är … av värde?
Vad skulle du välja?
Vad tycker du?

Skapa
Kunna sätta samman delar eller idéer till en ny helhet.
Vad är ett alternativ till … ?
Uppfinn …
Komponera en …
Vad är din teori om …?
Hur kan ni tänka om … ?
Vad kan du designa en … ?

Här är några sidor där du kan hitta olika exempel vad det kan vara för webbtillämpningar, program och appar som passar under de olika nivåerna.

Bloom’s Digital Taxonomy 
Bloom’s quicksheets.pdf
Blooms taxonomi på Pinterest
Blooms taxonomywheel för iPad apps
The modern taxonomy wheel

Vi skulle också matcha mot SAMR-modellen. Det är fyra nivåer.

S och A nivån innebär att man fortsätter att använda samma arbetssätt och gör uppdragen på samma sätt. Skillnaden är att man tar hjälp av den digitala tekniken.

S – Man använder t.ex. datorn att skriva på istället för att skriva med penna eller på skrivmaskin.

A – Man använder  t.ex. kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes och eleverna kan skicka sina texter till varandra eller läraren.

När man är på M och R nivån så ändrar man arbetssätt, uppdrag och innehåll med hjälp av den digitala tekniken.

M – Man använder t.ex. datorn för att samarbeta med varandra i gemensamma dokument.

R – Man använder t.ex. olika verktyg som blogg och Skype för att bli en del av världen utanför klassrummet.

Detta är två bra verktyg att titta på och jämföra det man gör. Sedan finns det självklart det som passar in på flera nivåer. Jag har hittat flera program som kan passa in på alla nivåer. Det beror ju så mycket på hur man använder dem. Man kan också använda dessa verktyg för att fundera på hur man kan utveckla det man redan gör så att man kommer till nästa lärandenivå.

Här är några sidor som beskriver SAMR-modellen på ett bra sätt.

SAMR-modellen, Sollentuna
SAMR-modellen, Pedagog Malmö
Digitala verktyg, SAMR och det saknade steget, Skollyftet
SAMR och Blooms Taxonomy på samma hjul