Differentierad undervisning

Posted on

Under många år har jag i min undervisning alltid försökt att hitta vägar till att nå alla elever i min utan att behöva göra många olika lösningar för varje enskild elev. Fokus ligger alltid på lärande och utveckling oavsett elevernas förutsättningar.

För två år sedan läste jag för första gången Helena Wallbergs bok Lektionsdesign, från Gothia Fortbildning, och då föll flera bitar på plats. Under förra läsåret läste vi den kollegialt i arbetslaget och hade gemensamma utvecklande diskussioner.  Jag följer inte boken rakt av med att tänka i de faser som Helena tar upp, men helheten av hur jag jobbar blir utifrån det. Boken ger många bra exempel och kopplar även ihop de olika delarna till forskning.

På den senaste studiedagen vi hade i kommunen hade jag en genomgång där jag berättade hur jag differentierar undervisningen för mina elever genom att anpassa aktiviteterna/uppgifterna och men också hur jag skapar en tillgänglig lärmiljö för att få en struktur som gör det möjligt för alla elever att delta i undervisningen. När jag delade bilder och skrev om denna genomgång på Instagram/Facebook var det många som ville veta mera, så med detta inlägg ska jag försöka sammanfatta detta.

Jag differentierar min undervisning för att ge alla elever en chans att utvecklas så långt som möjligt, både elever som behöver utmaningar i sitt lärande och elever som behöver olika former av stöd. Jag gör det också för att inte sätta en etikett på en elev så att den ska känna sig annorlunda genom att vara den enda som till exempel behöver använda ett hjälpmedel, men en av de viktigaste aspekterna är att det ska bli en hållbar arbetssituation även för mig utifrån alla anpassningar och åtgärder som många elever behöver.

 

Jag utgår från punkterna ovan i min undervisning för att differentiera den.

Organisera undervisningen
Redan i planeringen av ett område eller lektion utgår jag från vilken elevgrupp jag har. Vilka svårigheter och utmaningar finns i gruppen? Hur lär sig eleverna på bästa sätt? Vilka verktyg/medier behöver vi använda o.s.v. … När jag planerar för undervisningen har jag alltid ”De sju frågorna” som grund.

Tillgänglig lärmiljö
Vi har en tydlig schema- och lektionsstruktur i klassrummet. Alla elever har tillgång till Chromebooks men verktyg som talsyntes och möjlighet att prata in sin text men också Inläsningstjänst. De elever som har behov har även Legimus.

För att göra det tydligt när vi jobbar med ord och begrepp så använder vi mycket bildstöd i form av foton men också Widgitbilder. Jag startar nästan alla lektioner med en genomgång där en presentation är stöd för det vi gör. Eftersom ord och begrepp är en sak som gör det svårt för många elever så tar vi upp och synliggör ord och begrepp så mycket som möjligt. Denna presentation är mycket ren i sitt utseende och består av många foton och även bildstöd där det behövs. Den främsta uppgiften är att få förståelse för ord och begrepp framförallt i so och no. Vi tittar också på begreppskartan när vi startar genomgången för att se vilka ord och begrepp som kommer att tas upp under dagens lektion. Dessa markeras med en röd ram.

   

Även i svenskan behöver eleverna exempel på t. ex. hur texttypen är uppbyggd. Vi använder olika exempeltexter utifrån elevernas ålder som de får analysera i par för att se vad som skiljer dessa åt. Strukturerna innehåller även exempel på saker som vi tränar på som gestaltningar och sambandsord med mera. För att differentiera genomgången väljer jag att ha både bild och textstöd med om jag har elever som behöver det.

Alla elever börjar varje morgon i sitt ”hemklassrum” med sin mentor då vi har 10 – 30 minuters samling. Detta har alla klasser på skolan. Vad eleverna ska göra när de kommer in i klassrummet synliggör vi bland annat via Classroomscreen. Det kan vara vad de ska jobba med och hur länge men också bara att de ska sitta på sina platser.

Anpassningarna ingår som en del av undervisningen
Eleverna i klassen behöver olika former av anpassningar och istället för att jag ska behöva fundera över vilka elever som behöver olika former av stöd eller utmaningar ser jag till att vi använder olika former av verktyg och att uppgifterna kan lösas på olika nivåer och sätt.

Olika nivåer
Eleverna jobbar nästan alltid med samma uppgifter men i dessa finns det möjlighet att jobba på olika nivåer och det valet gör eleverna helt själva. Man kan tänka att eleverna väljer enklaste sättet men tvärtom så försöker eleverna sig på en så hög nivå som möjligt även om deras svar/arbete inte alltid har den kvalitén, men för varje gång de försöker och tränar når de längre. Dessa nivåer är inte betygsnivåer utan en progression för att de ska förstå och utveckla hur de kan skriva eller tänka. Det kan också vara en progression i svårighetsgrad eller omfång.

På samma sätt ger jag den formativa återkopplingen till eleverna på olika nivåer efter hur långt de kommit i sitt lärande.

Det ämne där jag inte använder samma uppgifter är i matten, men alla elever jobbar inom samma område. Arbetar vi med de fyra räknesätten gör alla elever det men en del jobbar med heltal och andra decimaltal. När vi använder vår mattebok, Favorit Matematik jobbar eleverna med olika nivåer och i Matteappen som vi även använder kan jag välja olika nivåer inom samma område

Olika sätt att lära
Vi jobbar på flera olika sätt men kamratlärandet är en viktig del och framförallt med kooperativt lärande. Alla elever tar hjälp av de kompensatoriska hjälpmedlen vi har. Bland annat så använder alla elever sig av talsyntesens webbtillägg när vi jobbar med texter för att lyssna igenom sin text då vi ofta kan läsa fel när vi läser vår egen text eftersom vi ”vet” vad vi har skrivit. På detta sätt får även elever som kommit längre möjlighet att fundera på hur de skrivit och hur meningsbyggnaden är. Flera elever som är mycket långsamma läsare tar även stöd i Inläsningstjänst. Det är viktigt att eleverna kan få visa sina kunskaper på olika sätt – muntligt, skriftligt, film, prata in med mera. Vi diskuterar även detta vid utvecklingssamtalen hur eleverna upplever olika former av undervisning.

Att ha olika typer av checklistor hjälper många elever. En typ av checklista kan vara det här ska du göra under den här lektionen/arbetsområdet så att man ser hur långt har man kommit. En checklista kan även vara ett hjälpmedel till dig som lärare för att se till att du får med alla delar som eleverna behöver. Har jag kommit ihåg allt så jag kan ge eleverna de bästa förutsättningarna?

Andra sätt att ge eleverna stödstrukturer är för hur skriver man olika texttyper där eleverna använder sig av olika planeringsmallar för att strukturera upp sitt skrivande och/eller olika typer av checklistor för att kunna checka av att man har alla delar med som ska vara med. Min undervisning bygger på ett språkutvecklande arbetssätt då det är en viktig del då den gör lärprocessen tydlig för eleverna och de får exempel på hur de olika texttyperna är uppbyggda och strukturerade.

Gemenskap
En viktig del i det differentierade lärandet är kamratlärandet och i min undervisning är det kooperativa lärandet en grundsten.

Anpassa uppgifter och aktiviteter
Genom att eleverna kan välja olika vägar och lära på olika sätt ger jag flera elever möjlighet att nå målen.

Vad ska eleverna lära sig?
I skolan är det ofta så att vi fokuserar mer på vad är det vi ska göra på lektionerna istället för att utgå från vad är det eleverna ska lära sig och utveckla. För att eleverna ska veta vad de ska lära sig måste vi tydliggöra och synliggöra det för dem. Forskningen visar att bland annat explicit undervisning är en viktig del för elevernas lärande, speciellt elever som är i behov av särskilt stöd. Explicit undervisning innebär att man gör undervisningen tydlig och transparant.

Det handlar också om att vi måste ha tydliga krav och förväntningar. Vi kan inte bara nöja oss med att eleverna gör minsta möjliga utan vi behöver utmana eleverna på deras nivå så att de når längre. Detta ger dem rätt förutsättningar att klara av det de ska göra framöver.

För att eleverna ska förstå vad de ska lära sig så presenterar jag inte kunskapskraven när vi startar ett område utan jag använder mig istället av t.ex. frågor som de ska kunna svara på när vi har jobbat klart med området. Sedan bryter vi ned detta under områdets gång och visar på exempel och diskuterar olika nivåer på svar eller texters uppbyggnad för att de ska se hur de olika nivåerna ser ut. Vi har denna planering på vår klassrumsdörr samt att det finns i Google Classroom. Den vänstra planeringen är min som lärare då jag behöver kopplingarna till Lgr 11 och den högra är den som eleverna ser. Här är exempel på två olika områden.

Vill du använda dig av mallen till vänster för att planera, hittar du den här.

För att synliggöra och tydliggöra vad vi ska göra på lektionen använder jag mig av en lektionsstruktur som jag har gjort i Google presentation. Där finns flera av de ”Sju frågorna” med men också en timer så att de ser hur länge vi ska jobba och vad de ska göra.

Formativ bedömning
Formativ bedömning är en viktig del i mitt jobb. Jag försöker, under alla lektioner, hinna se vad eleverna har fått med sig och om de ”är på banan” så vi kan jobba vidare eller om vi behöver stanna upp och gå igenom igen/repetera. Jag ”letar” efter vad eleverna kan inte vad de har gjort. Detta kan ske på olika sätt. Antingen så hör jag elevernas diskussioner när de jobbar kooperativt. Då har jag möjlighet att gå runt och lyssna in och ställa frågor när eleverna jobbar. Annat är att jag kan se i deras jobb de gjort under lektionen. Andra sätt är att använda sig av miniwhiteboards som de får hålla upp med svar eller en exit ticket som de gör när lektionen är slut där de får svara på något som jag vill veta. Genom att jag aktivt har koll på var eleverna befinner sig på för kunskapsnivå kan jag anpassa undervisningens innehåll.

Flera av de saker jag beskrivit ovan har jag lyft separat i flera inlägg på mitt Instagram och där delar jag ofta med mig av hur jag jobbar med mina elever.

Please follow and like us:

Argumenterande texter

Posted on

Även det ämnesövergripande område som vi hade i slutet av höstterminen och i början av vårterminen var i svenska och no. Precis som med våra andra jobb så jobbar vi med ett språkutvecklande arbetssätt och STL. I detta område fokuserade vi på argumenterande texter om miljö eller hälsa. 

För att bygga upp förförståelsen innan eleverna skulle skriva sina egna texter och för att de skulle förstå hur argumenterande texter är uppbyggda använde vi mycket från Klara Svenskan. Då jobbade vi gemensamt med att gå igenom små bitar i taget för att eleverna skulle få förståelse för strukturen.

 Vi jobbade också med kroppen och miljön i no för att skapa förståelse för hur kroppen fungerar och vad som gör att det är bra att röra på sig. Även miljön diskuterade vi runt för att också där skapa förförståelse.

När det var dags för eleverna att skriva sina egna texter fick de välja från en lista med olika rubriker. 

Eleverna började med att skriva en planering/stödstruktur som de sedan skulle ha som stöd när de skulle skriva sin text. 

När alla hade planerat sin text enligt den givna mallen så skrev de sitt första utkast. Även här hade eleverna hjälp med en struktur hur texten skulle vara uppbyggd. Eleverna skrev sina texter i Google Classroom.

Innan någon annan läste texterna så gick eleverna igenom sin egen text enligt den checklista som vi hade. Det var samma checklista som skulle användas vid den kommande kamratresponsen. Allas texter ligger på vår Google Site så det är också där som kamratresponsen sker när eleverna skriver olika texter.

Därefter väntade respons från kamrater och vidare arbete med texterna innan det var dags för oss pedagoger att ge respons. Även efter det bearbetade eleverna texterna. Mycket intressant att läsa elevernas tankar. Många olika ämnen hade också kommit med från listan.

Du hittar listan med rubriker samt checklistan här. Det ligger under Svenska och sedan Argumenterande text.

Please follow and like us:

Beskrivande texter

Posted on

Vi jobbar just nu ämnesövergripande med svenska och no i vår åk 5-6. Alla våra ämnesövergripande jobb utgår från ett språkutvecklande arbetssätt och STL (Skriva sig till lärande). I detta område har vi fördjupat oss om djur och i svenskan har vi jobbat med hur man skriver beskrivande texter utifrån ett no-perspektiv. 

 En del av de kunskapskrav vi jobbar mot.

För att starta igång ett område så börjar vi med att inspirera och skapa förförståelse. Vi började bland annat med denna övning från Klara Svenskan där eleverna skulle sortera meningarna i rätt ordning för att beskriva vattnets kretslopp.

   

Som slutjobb på detta område ska eleverna skriva en beskrivande text om ett okänt djur (fantasidjur). För att träna på denna typ av texter använder vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en beskrivande text är uppbyggd. Vi använder de exempeltexter som finns med i lärarhandledningen och jobbar gemensamt med dem. 

Som förförståelse till den egna skrivuppgiften har eleverna fått titta på den stödstruktur jag har gjort och sedan exempeltexter utifrån den. De har i sina lärpar letat likheter och skillnader mellan de två texter som handlar om samma påhittade djur och vi har även tittat på texternas uppbyggnad. 

 

Elevernas egen text ska ju vara om ett okänt djur. Vi har valt detta som skrivuppgift istället för att skriva om ett djur som finns. Vi har flera elever som är nya för oss detta läsår som behöver mycket träning i att formulera och skriva egna meningar och inte skriva av sådan fakta som de hittar. Däremot så skriver ju de flesta av eleverna om påhittade djur som är en kombination av två eller flera existerande djur så då läser de om dessa djur för att få inspiration på vad som kan passa till deras djur. För att planera sin text så använder de en stödstruktur som är en lite mer utbyggd variant av den sexfältare som många använder. Den blir sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 

När eleverna tycker att deras texter är klara använder de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnar in den. Därefter är det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. Nu ska eleverna ge varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen ges utifrån vår checklista. Efter att eleverna får respons bearbetar de sina texter igen. Sista steget är att vi lärare ger dem respons och de bearbetar sina texter ytterligare.

Om du vill ta del av stödstrukturen, exempeltexterna samt checklistan, klickar du här.

Please follow and like us:

Min hjälte

Posted on

Under hösten jobbade vi med temat ”Min Hjälte” men inspiration från Kodcentrums upplägg ”Vem är en hjälte”. Då jobbade vi med själva berättelserna. Nu håller elever på att programmera sina berättelser i Scratch och Scratch jr. Jag har gjort samma jobb med vissa skillnader med eleverna i åk 1-2 som jag har gjort i åk 5-6. Åk 1-2 har använt sig av iPads medan åk 5-6 har jobbat på Chromebooks. Gången i vårt arbete är lika både med åk 1-2 och åk 5-6 och ser ut enligt följande:

  1. Eleverna ska först göra en storyboard.
  2. Sedan ska de få spela in sig i Recap när de berättar sin berättelse muntligt utifrån sin Storyboard.
  3. Nästa steg är att göra storyboarden interaktiv i Book Creator (åk 1-2) eller Twine (åk 5-6).
  4. Därefter ska de programmera sin berättelse i Scratch jr (åk 1-2) eller Scratch (åk 5-6).

Båda grupperna startade med att planera sina berättelse i en storyboard. Åk 1-2 gjorde det genom att skriva på papper och då kunna rita om de behövde det stödet, medans åk 5-6 planerade sin storyboard i ett Google Dokument via Google Classroom. 

      

Storyboarden var en grund för hela berättelsen. Innan eleverna gjorde sina storyboard började jag med att berättade en interaktiv berättelse för eleverna om den Superstarka superkatten Tiger som gillar muffins. Storyboarden skulle sedan vara ett stöd i den muntliga presentationen, i den skriftliga interaktiva berättelsen och när de ska programmera sin berättelse.

Eftersom åk 1-2 skulle programmera sina berättelse i Scratch jr fick de i uppgift att titta i Scratch jr när de planerade sin berättelse. De skulle där välja vem som skulle vara hjälten, vilken som skulle vara motståndare eller ställa till problem samt i vilken/vilka miljöer berättelsen skulle utspela sig. Åk 5-6 fantiserade fritt efter sina stödfrågor på storyboarden.

Nästa steg var att berätta sin berättelse muntligt utifrån sin storyboard. Detta gjorde båda grupperna i ReCap. Jag hade då lagt upp det så att de berättade en bit i taget där varje ruta på storyboarden var en inspelning. Fördelen i Recap är att allt sedan kommer efter varandra. För åk 5-6 hade vi innan detta jobb skapat en tydlig förförståelse om muntliga berättande då detta var ett sätt att göra en muntlig presentation som också skulle bedömas.

 

Steg 3 var att göra en interaktiv berättelse. Åk 1-2 har här använt Book Creator och gjort interaktiva länkar i sin berättelse till sitt berättande i ReCap medans åk 5-6 har använt sig av Twine. I Twine kan man göra textbaserade interaktiva berättelser. Vi valde att göra en ”envägsberättelse” men det går att göra hur många val som helst så att berättelsen kan förändras beroende på vilket val man gör. Det blir som en interaktiv storyboard med klickbara länkar. Med hjälp av html-kod kan man lägga till bilder eller ändra design. Då åk 5-6 arbetar med STL (Skriva sig till lärande) har de gett kamratrespons på varandras berättelser genom att vi lagt länkar till Twine i vår Google Sites. De har därefter bearbetat sina berättelser.


  

Sista steget är att eleverna ska programmera sina berättelser i Scratch jr eller Scratch och det är där vi befinner oss just nu. Det blir väldigt avancerat om man ska med exakt hela berättelsen så när eleverna ska programmera sin berättelse ska de ha med sin hjälte, motståndaren, rätt miljö, problemet samt hur hjälten löser problemet. Det är spännande att se hur kreativa eleverna är för att hitta lösningar hur de ska göra med sin kod för att det ska funka som de tänkt, men också hur bra de delar med sig av sina tankar till kompisar som har kört fast.

      

Please follow and like us:

Jämförande texter om världsreligionerna

Posted on

Ännu ett av läsårets ämnesövergripande arbeten börjar bli färdigt. Även detta är uppbyggt utifrån ett språkutvecklande arbetssätt och STL precis som det jag skrev om i tidigare inlägg. Vi har i detta område arbetat med religion där vi fördjupat oss om världsreligionerna och i svenskan har vi byggt upp kunskap om hur man skriver jämförande beskrivande texter för att avsluta med att skriva en jämförande beskrivande text där minst två religioner jämförs. Jag har under arbetets gång delat med mig av det vi gjort på mitt Instagram. Flera har frågat efter planeringen så jag skriver ihop hur vi jobbat utifrån STL-cirkeln här. 

Inspiration och förförståelse är en mycket viktigt del i detta jobb och jag har sett vid flera tillfällen att lägger man inte ner det jobb som behövs här så märks det sedan i elevernas texter. 

För att ta reda på vilken förkunskaper klassen hade använde vi oss av den kooperativa strukturen karusellen men i digital form. Vid varje bord skulle eleverna i gruppen skriva så mycket de visste om den aktuella religionen. De hade en begränsad tid vid varje station. När de kom till en ny religion började de att tillsammans läsa igenom det grupperna innan skrivit och sedan fyllde de på med sådant de visste som inte redan stod. Istället för att skriva på ett stort papper hade vi en Chromebook i varje grupp för att skriva på. För att eleverna inte skulle söka information på internet så använde vi oss av Exam.net och dess provfunktion. På så sätt fick de en bara en tom skrivyta. När de var klara kunde jag spara ner alla dokument direkt på driven så att det är lätt att ta fram vid olika tillfällen för att både titta på vad de skrivit men även att fylla på vart efter vi jobbar på med religionerna. Varje dokument var döpt till religionens namn. Som tidsstöd använde vi Classroomscreen för att eleverna också tydligt skulle se hur mycket tid de hade kvar innan det var dags att byta.

För att alla elever skulle få en bra förförståelse för alla de fem världsreligionerna tittade vi på flera olika filmer. På detta sätt fick vi även med det visuella och det var en bra grund att utgå från i de gemensamma diskussionerna vi hade runt varje film. Vi jämförde även muntligt genom att diskutera likheter och skillnader vid flera olika tillfällen.

När alla eleverna hade en bra grund om religionerna och byggt upp sin förståelse med ord och begrepp jobbade eleverna i expertgrupper där varje expertgrupp fördjupade sig i en av de fem världsreligionerna. Alla grupper hade samma stödstruktur att utgå från så att den fakta de fick gick att jämföra mellan religionerna. Därefter fick experterna dela med sig till de andra elever i hemgruppen och samtidigt fick de lära sig om de andra religionerna genom att lyssna på varandra. Kunskapen som de fick genom detta jobb skulle de använda sig av när de sedan skulle skriva sina jämförande beskrivande texter.

Som slutjobb på detta område skulle eleverna skriva jämförande beskrivande faktatexter om minst två religioner. För att träna på denna typ av texter använde vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en jämförande beskrivande text är uppbyggd. När vi läst texten tillsammans tittade vi på jämförelseburgaren, som är en stödstruktur som finns med i Klara Svenskan åk 6, och jämförde med texten. Vad passade in var? Vi tittade på inledningen, likheter, skillnader och hur man sammanfattar avslutningen. Alla olika delar färgmarkerades i samma färger som det var på burgaren. Nästa steg var att eleverna fick en annan färdig jämförande text och skulle då med hjälp av samma färger som i övningen innan markera inledning, likheter, skillnader och avslutning. Därefter skulle de skriva i stödord i en egen jämförelseburgare.

Det sista steget i denna fas var att eleverna fick jämföra uttern och bävern utifrån två faktatexter. För att hitta likheter strök de under med grönt och för att hitta skillnader använde de orange. Sedan fick de skriva i likheterna och skillnaderna på en tom jämförelseburgare. Eftersom det var två texter fick de tänka till angående vilken inledning respektive sammanfattande avslutning det skulle ha om de skulle skriva en jämförande beskrivande text.

 

Nu var det dags för eleverna att skriva egna jämförande texter om religionerna. För att eleverna skulle veta vad som skulle vara med gick vi igenom checklistan som sedan skulle användas vid kamratresponsen. Först fick eleverna välja ut vilka religioner som de skulle jämföra och vad för delar inom dessa religioner. De utgick från rubrikerna i stödstrukturerna de hade när de jobbade i expertgrupper. Därefter fick de börja med att fylla i en tom jämförelseburgare. För att kunna fylla i burgaren fick de ta hjälp och fylla på med mer info från bland annat religionsböckerna och en sammanställning över alla religioner som vi hade gjort. I burgaren planerades även inledningen och den sammanfattande avslutningen med hjälp av stödord. Den blev sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 
När eleverna tyckte att deras texter var klara använde de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnade in den.

Nu var det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. När det var gjort så gav eleverna varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen gavs utifrån vår checklista. Efter att eleverna fått respons bearbetade de sina texter igen. Sista steget var att jag gav dem respons och de bearbetade sina texter ytterligare.


Jag ger eleverna formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg. Den tycker jag är väldigt bra att använda sig av i planeringen i arbetet men också att jag verkligen kommer ihåg att reflektera och analysera när arbetet är klart. 

Please follow and like us: