Google Classroom

Posted on

Jag har haft förmånen att jobba med Google Classroom i kombination med Chromebooks, med elever i snart 5 år och hunnit prova mig fram vilken struktur som fungerar bäst för min undervisning och kan då enklare anpassa det efter den elevgrupp jag har just nu. Jag får ganska ofta frågor både av kollegor i kommunen och via sociala medier hur jag har strukturerat mina klassrum i Google. Därför tänkte jag här göra en kort sammanfattning. 

Under dessa år med Google Classroom har jag jobbat med elever i åk 4-6, men det går ju att ha liknande struktur oavsett ålder. Det jag sett under dessa år, som hjälper mina elever mest är att ha en tydlig struktur och hålla det så rent som möjligt, för att det inte ska vara för rörigt och svårt för eleverna att hitta de uppgifter som de ska jobba med. Jag har därför valt att ha ett klassrum för varje ämne och sedan lagt ämnen därunder. Vi gör nya klassrum varje nytt läsår och arkiverar de som vi inte använder. Det som är bra med arkiverade klassrum är ju att jag ändå kan gå tillbaka och se vad vi gjort tidigare. Jag har också färgkodat klassrummen så att det är samma färger på dem som det är på våra schemabilder. Vi har även ett klassrum som heter klassen som vi använder när vi gör veckans utvärdering, förbereder utvecklingssamtal eller jobbar med lärande/mindset för övrigt.

Vi har valt att även ha flödet så ”rent” som möjligt och att det bara är viktiga länkar som ska synas och inte alla klassuppgifter som vi har publicerat.

 

Om man vill göra den inställningen går man in under kugghjulet uppe till höger. Under ”Allmänt” hittar man den funktionen under klassuppgifter i flödet. Där har vi valt ”Dölj aviseringar”. Nytt sedan några dagar tillbaka är också att man kan koppla ett Meet klassrum till varje Google Classroom. Det gör man genom att aktivera ”Synligt för alla elever” vid Meet. Denna funktion fanns inte innan vi gick på påsklov så vi löste det tidigare genom att lägga en länk högst upp i flödet i klassrummet.

Länken till Meet kommer nu att lägga sig precis under kurskoden och man använder den enkelt genom att bara klicka på den och kommer då till ett vanligt Meet. Denna länk är densamma hela tiden och ändras inte.


Eftersom vi har ett klassrum för varje ämne är det viktigt för oss att tydligt lägga alla uppgifter under olika rubriker/ämnen. Vi numrerar också alla uppgifter för att det ska bli smidigare för eleverna att hitta rätt uppgift, speciellt om de har flera på gång samtidigt. Det går lätt att lägga till ämnen i efterhand eller byta namn på ett ämne om man kommer på att man vill att det ska vara en annan rubrik/ämnen efter ett tag. Om man vill byta namn på ett befintligt ämne går man bara in under de tre prickarna efter namnet på ämnet. Det är även lätt att byta plats på uppgifterna under varje ämnen eller platsen på ämnen genom att dra dem dit man vill ha dem eller gå på de tre prickarna direkt efter ämnets/uppgiftens namn och välja flytta uppåt eller nedåt. Det ämne som är det aktuella lägger vi alltid högst upp. 

 

Att lägga uppgifterna under klassuppgifter och inte bara dela ut dem via flödet gör det ju tydligare och smidigare för både eleverna och oss pedagoger. De hittar enkelt sina uppgifter och vi pedagoger ser ju tydligt hur många som lämnat in, hur många som fått tillbaka sin uppgift och hur många som inte är klara med sin uppgift. Jag kan då även välja att skapa en egen kopia av varje dokument som eleven ska ha utan att behöva göra ett dokument åt varje elev innan.

En annan fördel är också då elever ska skapa ett eget dokument som de ska lämna in att de gör det direkt från Google Classroom så att de inte behöver dela med mig och jag får hela min ”Delas med mig” på Driven full med dokument. (Bild hur det ser ut för eleven)

Jag kan ju även lätt se alla dokument i mappen som tillhör klassrummet på min Drive.

Våra elever är vana att de får tillbaka sina uppgifter med kommentarer i sina egna dokument så att de kan jobba vidare/rätta i sin uppgift och skicka in uppgiften igen. Vill man bara kommentera en elevs jobb utan att lägga kommentarer i dokumentet kan man göra det som en privat kommentar till eleven. Det gör man genom att gå på elevens arbete uppe i menyn, klicka på namnet på eleven till vänster i menyn och sedan kan man skriva en privat kommentar till eleven i rutan längst ner på sidan, under aktuellt jobb.

När vi skapar uppgifter gör vi på lite olika sätt beroende på hur många länkar uppgiften innehåller. Just i dessa tider när vi har många elever som ska jobba hemifrån eller som förra veckan när hela klassen jobbade via distans-/fjärrundervisning så blir det ju många flera länkar än i vanliga fall när vi ser filmer tillsammans i klassrummet och sedan jobbar med en uppgift.

För det mesta lägger vi en instruktion med gör det här i 1, 2 osv. och sedan jobbar eleverna efter det. Vi har avtal med SLI via Av-Media så alla våra elever har egna konton så att de kan logga in och se på de strömmande filmer som vi ser i klassrummet, även i efterhand. Det kan ju vara om de varit borta eller att de har glömt och behöver repetera.

Eftersom vi vissa lektioner använder många korta filmer, bland annat från Inläsningstjänst Begreppa, men också korta utbildningsklipp på SLI, så har vi då valt att lägga länkarna direkt i instruktionen så att de tar dem i den ordning vi vill att de ska titta på filmerna. Det blir då lätt att hitta dokumentet som eleverna ska jobba med. Att kunna länka till den litteratur vi använder är också toppen. Vill man på ett smidigt sätt dela en länk till en specifik uppgift så klickar man på de tre prickarna till höger om uppgiftens namn och väljer ”Kopiera länken”.

Detta var en kort sammanfattning hur jag strukturerar Google Classroom för mina elever. Har du några frågor får du gärna höra av dig.

Please follow and like us:

Vår struktur för att undervisa alla elever, både de som är hemma och i skolan

Posted on

Det är märkliga tider vi har just nu … Vi vet inte från dag till dag hur många elever vi har i klassrummet och hur många pedagoger som är på plats på skolan. Vi har försökt att jobba fram en struktur för hur vi ska ha det för oss och våra elever under dessa veckor. Jag har löpande skrivit om hur vi jobbar på mitt Instagram och flera har frågat efter mallar och liknande så därför gör jag här en sammanställning.

Den första tiden mejlade vi varje morgon till de som var hemma med vad vi skulle göra i skolan så de hade möjlighet att jobba hemma, men vi såg att det blev ganska mycket jobb då vi behövde skriva en hel del instruktioner och vi har sedan försökt att hitta en bättre struktur som blir tydligare och mer lättarbetad.

Sedan några veckor tillbaka skickar vi dagens schema via mejl till alla varje morgon. Då skickar vi det via Google Classroom så går det fort och lätt. Oftast skickar vi mejlet redan eftermiddagen innan och schemalägger det så att det kommer fram ca 7.40 så slipper vi stressa med det då och de elever som är hemma och orkar jobba kan förbereda sig i lugn och ro.
Vi har en Google Presentation med en sida för varje dag, med ett schema. Detta gör vi klart när vi planerar för veckan, så kan vi bara göra de finjusteringar som ska göras innan vi skickar det.
Alla dagar har samma färgmärkning som det är på dagens schema i klassrummet. På dagens schema som vi mejlar ut finns länkar till det klassrum vi har i Meet, uppgifter i Google samt filmer. Det finns även en länk till ett dokument där vi lägger saker de har att göra klart, när de är klara med lektionens uppgift.

När vi har genomgångar eller annat där vi gör saker tillsammans, deltar de som är hemma via Google Meet så det funkar jättebra. För att kompisarna som är på plats i klassrummet ska veta när de hemma också är med så har vi Meet bilder på vårt schema i klassrummet.

Veckan innan påsk blev det helt annorlunda då alla våra elever i klassen hade distans-/fjärrundervisning, då en hel del personal på skolan var frånvarande. Vi valde dessa dagar att ha mer fjärrundervisning än distansundervisning då vi ville ha den strukturen för att stötta alla elever i klassen. Det innebar att alla lektioner som vi har ansvar för startade vi med att träffa alla elever via Google Meet. Eftersom vi hade haft alla elever som varit hemma tidigare med via Meet vid alla genomgångar, så var eleverna vana med det verktyget. För oss pedagoger blev det ändå lite skillnad då alla elever var med via Meet och att vi inte hade några elever i klassrummet, men det gick bra det också 😊 Lite teknikstrul till en början med några småsaker men det fixade sig bra det med. Nytt för eleverna var sedan att använda Google Hangout för den enskilda hjälpen.

Eleverna fick precis som i vanliga fall dagens schema mejlat varje morgon där alla länkar och uppgifter fanns med så det blev heller ingen skillnad för varken elever eller oss.

Efter lovet räknar vi med att ha eleverna i klassrummet igen, men eftersom vi just nu tar en dag i taget passade det bra med att vi i torsdags hade studiedag. Denna studiedag var inplanerad redan från terminsstart, men skulle ha haft ett lite annat innehåll.

Vi ägnade dagen till att planera klart mycket av den tid vi har kvar av terminen efter påsk. Terminsplaneringen har vi ju haft klar sedan tidigare att utgå ifrån, men nu har vi även detaljplanerat flera lektioner i de ämnesområden som vi är mitt i samt strukturerat upp de områden som vi har kvar i sv, so och no så att det går att detaljplanera även dem lätt.

Klicka på bilden för att ta del av mallen

 

Vi har även gjort klart de detaljplanerade scheman som vi använder och skickar hem varje morgon för två veckor, så de elever som är frånvarande kan hänga med och jobba. Dessa scheman är även en god hjälp till ev. vikarier om någon av oss skulle bli sjuka. Det som ska in i dem är bara de ämnen som andra pedagoger har i klassen.

Klicka på bilden för att ta del av mallen

Please follow and like us:

Min hjälte

Posted on

Under hösten jobbade vi med temat ”Min Hjälte” men inspiration från Kodcentrums upplägg ”Vem är en hjälte”. Då jobbade vi med själva berättelserna. Nu håller elever på att programmera sina berättelser i Scratch och Scratch jr. Jag har gjort samma jobb med vissa skillnader med eleverna i åk 1-2 som jag har gjort i åk 5-6. Åk 1-2 har använt sig av iPads medan åk 5-6 har jobbat på Chromebooks. Gången i vårt arbete är lika både med åk 1-2 och åk 5-6 och ser ut enligt följande:

  1. Eleverna ska först göra en storyboard.
  2. Sedan ska de få spela in sig i Recap när de berättar sin berättelse muntligt utifrån sin Storyboard.
  3. Nästa steg är att göra storyboarden interaktiv i Book Creator (åk 1-2) eller Twine (åk 5-6).
  4. Därefter ska de programmera sin berättelse i Scratch jr (åk 1-2) eller Scratch (åk 5-6).

Båda grupperna startade med att planera sina berättelse i en storyboard. Åk 1-2 gjorde det genom att skriva på papper och då kunna rita om de behövde det stödet, medans åk 5-6 planerade sin storyboard i ett Google Dokument via Google Classroom. 

      

Storyboarden var en grund för hela berättelsen. Innan eleverna gjorde sina storyboard började jag med att berättade en interaktiv berättelse för eleverna om den Superstarka superkatten Tiger som gillar muffins. Storyboarden skulle sedan vara ett stöd i den muntliga presentationen, i den skriftliga interaktiva berättelsen och när de ska programmera sin berättelse.

Eftersom åk 1-2 skulle programmera sina berättelse i Scratch jr fick de i uppgift att titta i Scratch jr när de planerade sin berättelse. De skulle där välja vem som skulle vara hjälten, vilken som skulle vara motståndare eller ställa till problem samt i vilken/vilka miljöer berättelsen skulle utspela sig. Åk 5-6 fantiserade fritt efter sina stödfrågor på storyboarden.

Nästa steg var att berätta sin berättelse muntligt utifrån sin storyboard. Detta gjorde båda grupperna i ReCap. Jag hade då lagt upp det så att de berättade en bit i taget där varje ruta på storyboarden var en inspelning. Fördelen i Recap är att allt sedan kommer efter varandra. För åk 5-6 hade vi innan detta jobb skapat en tydlig förförståelse om muntliga berättande då detta var ett sätt att göra en muntlig presentation som också skulle bedömas.

 

Steg 3 var att göra en interaktiv berättelse. Åk 1-2 har här använt Book Creator och gjort interaktiva länkar i sin berättelse till sitt berättande i ReCap medans åk 5-6 har använt sig av Twine. I Twine kan man göra textbaserade interaktiva berättelser. Vi valde att göra en ”envägsberättelse” men det går att göra hur många val som helst så att berättelsen kan förändras beroende på vilket val man gör. Det blir som en interaktiv storyboard med klickbara länkar. Med hjälp av html-kod kan man lägga till bilder eller ändra design. Då åk 5-6 arbetar med STL (Skriva sig till lärande) har de gett kamratrespons på varandras berättelser genom att vi lagt länkar till Twine i vår Google Sites. De har därefter bearbetat sina berättelser.


  

Sista steget är att eleverna ska programmera sina berättelser i Scratch jr eller Scratch och det är där vi befinner oss just nu. Det blir väldigt avancerat om man ska med exakt hela berättelsen så när eleverna ska programmera sin berättelse ska de ha med sin hjälte, motståndaren, rätt miljö, problemet samt hur hjälten löser problemet. Det är spännande att se hur kreativa eleverna är för att hitta lösningar hur de ska göra med sin kod för att det ska funka som de tänkt, men också hur bra de delar med sig av sina tankar till kompisar som har kört fast.

      

Please follow and like us:

Problemlösning del 1 – Peer Instructions

Posted on

Hemkommen efter två intensiva dagar på Matematikbiennalen i Karlstad. Mitt fokus dessa två dagar har framförallt varit digitala lärmiljöer i matematiken. Jag försökte att blanda mitt val av föreläsningar så att det skulle bli en bra mix av programmering, digitala verktyg och hur man kan jobba i matematiken utifrån den forskning som finns.

Dessa föreläsningar har gett en hel del nya idéer hur jag kan utveckla undervisningen men inser också många gånger när jag lyssnar, att det är ju så jag till stor del jobbar. Detta gäller både för digitaliseringen i matematiken men också i den vanliga matematikundervisningen. Det har även blivit många väldigt givande samtal och jag har fått nya kontakter.

Ord som nämndes på nästan alla föreläsningar var orkestrering, tinkering och kommunikation. Det får mig att tänka på, hur gör jag i min egen undervisning.

Utifrån det har jag försökt att tydliggöra för mig själv hur jag jobbar med problemlösning med mina elever i åk 5-6. Antingen så inleder vi mattelektionen med en problemlösningsuppgift eller så ägnar vi en hel lektion åt problemlösning. Vi använder ofta problemlösningsuppgifter från vår mattebok Favorit Matematik från Studentlitteratur, Bebras eller så skriver vi egna problem efter STL struktur. Eftersom det är tre olika upplägg väljer jag att dela upp det i tre olika inlägg. Det första kommer att handla om hur jag jobbar med Peer Instructions.

Peer Instructions – ”kamratpåverkan”
Denna metod härstammar från  Harvardprofessorn Eric Mazur och hans undervisning i fysik vid Harvard i början 1990-talet. Mazur funderade över varför så många elever tappar förståelsen när de ska går från det teoretiska till att använda sina kunskaper i verkligheten. Han kämpade med detta och sin egen förmåga som lärare och vid ett tillfälle när eleverna fortfarande inte förstod gjorde han något som han aldrig tidigare gjort i sin lärarkarriär. Han uppmanade sina studenter: ” Why don’t you discuss it with each other?”. På mindre än tre minuter hade studenterna kommit fram till det han hade försökt att förklara i tio minuter och ingen förstod.

Metoden utgår från det flippade klassrummet men jag använder den inte riktigt på det sättet. När vi jobbar med Peer Instructions använder vi oss av Mentimeter, men det finns även andra bra responsverktyg som t.ex. Socrative, Google formulär, Quizlet, Voto, Plickers och Kahoot. Jag använder även Peer Instructions i andra ämnen som svenska och so men då blir det i lite annan form.

Jag använder mig av Peer Instructions på så sätt att jag ställer en fråga antingen utifrån det vi jobbar med och väljer då ett problem ur Favorit matematik eller så blir det ett fristående problem från t.ex. hemsidan Bebras. Det är alltid fyra svarsalternativ som eleverna får. Vi använder oss av EPA-metoden (Enskilt – Par – Alla). Detta blir då som inledning av en mattelektion.

Steg 1 är att eleverna tänker själva först och svarar i Mentimeter. Jag visar inte hur eleverna svarat eller vad som är rätt svar. Det är viktigt att eleverna tänker själva först och inte diskuterar med någon annan. Alla elever svarar anonymt. De som vill använder sig av mini-whiteboards för att rita på när de tänker.

Problem hämtat från Bebras

När alla har svarat sätter sig eleverna i par. De löser då problemet tillsammans. Har de svarat lika i Mentimeter så jämför de om de tänkt på samma sätt när de löst uppgiften. Om de svarat olika så gäller det att övertyga kompisen att det sätt man själv tänkt på är det rätta. När de jobbar med detta steg använder de sig av mini-whiteboards för att rita och skriva på.

Eleverna använder mini-whiteboards både när de svarar enskilt och när de löser uppgiften tillsammans

När alla par är klara svarar alla enskilt en gång till på samma problem i Mentimeter utifrån hur de tänker nu. Även denna gång svarar de anonymt.

Så här svarade eleverna i steg 1 när de hade tänkt själva

Därefter så visar jag hur de svarat i andra omgången och sedan jämför vi med svaren från första omgången. Är det någon skillnad hur de har svarat?

Det här är svaret från omgång 2

Fallgropen kan vara om två som båda svarat fel hamnar i samma par och inte hittar det rätta svaret när de löser uppgiften tillsammans. Då kan det se ut som i exemplet ovan.

Vi kommer sedan till sista steget i EPA – alla. Då jobbar vi efter metoden no-hands genom att jag drar ett namn eller slumpar fram det på datorn. Flera elever får berätta och förklara hur de har tänkt. De berättar då också om det är någon skillnad hur de tänkte första gången då de svarade i Mentimeter och hur de är efter att de löst uppgiften tillsammans med en kompis. Ibland gör vi också så att jag sätter ihop två par till en grupp så att alla par får förklara för någon annan.

Här är exempel med uppgifter hämtade från Favorit Matematik. När jag använder uppgifter därifrån är det nästan uteslutande från pröva-sidorna i Meraboken. Även om flera kanske inte kan lösa den i första skedet på egen hand kan de nästan alltid förstå hur man tänker och göra det när de fått lösa den tillsammans med en kompis. Det är också viktigt för mig vilka par jag sätter ihop så det blir bra diskussioner. 

Uppgiften är från Mera Favorit Matematik 5A

Uppgift från Mera Favorit Matematik 6A

 

 

Please follow and like us:

Lärande i en digital lärmiljö

Posted on

Idag har jag haft förmånen att vara i grannkommunen Gagnef och förläsa hela eftermiddagen om hur jag integrerar IKT i undervisningen, om vad som är nytt i den reviderade versionen i Lgr 11 och programmering. Eftersom eleverna där har iPads är tipsen fokus på verktyg/appar som passar på dem. Här är den presentation jag använde. Apparna/webbverktygen är klickbara och länkade vidare för mer information.

Please follow and like us: