Lgr 11, Big 5 och bedömning

Posted on

I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter.

Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3.

Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. För att sätta mig in det ordentligt började jag gå igenom Lgr 11 för att se var jag kunde hitta just de förmågorna som finns med i TB5. Började då fundera hur jag skulle kunna synliggöra Lgr 11 ännu tydligare för mina elever och kom då fram till att jag skulle göra en kunskapsvägg med alla ämnen som eleverna hade i åk 1-3. Det som fanns med till varje ämne var ämnesförmågorna, centrala innehållet samt kunskapskrav till de ämnen som har det i åk 3 (sv, ma, no och so).

För att lyfta förmågorna i The Big 5 så började vi med veckans förmåga. Först genom att gemensamt diskutera och väva in i allt jobb vi gjorde. Vi sammanfattade det sedan på olika sätt bland annat genom att skriva om det i olika former. För att göra det ännu tydligare började vi att jobba med förmågetrappor. Detta med inspiration av Årstaskolans ”Från kass till vass” som de då precis hade börjat med. Där gick vi igenom en ny förmåga i början av en vecka. Eleverna fick skatta sig själva på trappan, skriva varför de tyckte så och vad de behövde utveckla för att klättra uppåt på trappan. Efter några veckor utvärderade vi hur det hade gått. Hur låg de nu på trappan och varför tyckte de så.

Untitled 1

Presentationen innehåller en hel del klickbara länkar, som de tre filmerna samt en hel del annat som länkar till olika platser på denna sida.

Vi vävde också in förmågorna i utvecklingsmålen i elevernas IUP i samband med deras utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen leder eleverna själva redan från åk 1, vilket de klarar galant och de blir fort väldigt medvetna om sitt lärande. Elevernas IUP, förmågetrappor, pedagogiska planeringar samlar vi i en målbok. De pedagogiska planeringarna har ofta matriser till för att de ska få möjlighet att se sitt eget lärande. När de har kommit igång med det går det lika bra att gå över till förmågetrappor där de är med och formulerar de olika stegen själva. För att fördjupa oss ytterligare i målen i IUP har vi haft en målbokstimme i veckan då eleverna har fördjupat sig i sina mål. De har sedan fått utvärdera genom att skriva vad de har tränat på för mål och hur de har gjort det. Det är då lätt för att eleven att se när de har nått ett mål. Vi får också en utvärdering kontinuerligt med avstämning om hur det går med målen.

Jag pratade också om hur vi jobbat med kamratbedömning och visade då två filmer som jag tycker är jättebra att se i samband med det jobbet.

På em kom vi också in på att prata om den tysta kunskapen. Mycket utifrån vad Anne-Marie Körling skrivit på sin sida och vi provade en av hennes lektionsförslag Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord.

Det blev också en del av min presentation om det utvidgade kollegiet som jag pratade om på TeachMeet i Falun förra veckan.


Planering och bedömning i matematik

Posted on

Jag har under flera år använt mig av pedagogiska planeringar bland annat i matematik med mina elever i åk 1-3. För att eleverna ska få öva på att självvärdera sig samt se progression i lärandet har jag som stöd haft matriser med till varje planering. Dessa har varit väldigt konkreta så att eleverna redan från början förstår och kan ta ställning till vad de tycker att de kan.

Istället för att ha en lång planering har jag valt att göra många kortare för att de hela tiden ska kännas aktuella och eleverna har koll på vad som förväntas av dem. Matriserna har vi använt när vi har börjat ett område och när vi slutat. Vi har tittat på dem när vi sätter igång med ett område för att eleverna ska veta vad som de förväntas lära sig. När vi har jobbat klart har eleverna först markerat på sina matriser vad de tycker att de kan och sedan har jag markerat vad jag tycker. Jag har sedan tittat tillsammans med varje elev. Då har vi lagt fokus på det där vi inte har tyckt lika och resonerat om det. 

Eleverna blir väldigt snabbt medvetna om sitt lärande redan i åk 1. Vi har mycket bra diskussioner tillsammans tidigt. Som progression till att använda matriser har nästa steg varit att använda en tom trappa. Jag har då som lärare haft matrisen till hjälp och sedan tagit ett av målen där. Vi har diskuterat var på trappan är det och sedan har eleverna fått bedöma var på trappan de ligger i förhållande till det vi nyss pratat om. Det kan till exempel i åk 2 vara ”Kan hel, halv, kvart i och kvart över på klockan”. Då bedömer eleven vad den kan i förhållande till det. 

Under de senaste åren har vi haft Eldorado från Natur och Kultur som läromedel i matematik. Om du vill ta del av de planeringar jag gjort till detta kan du välja årskurs nedan.

Åk 1 Åk 2 Åk 3