Från kod till text

Posted on

Det här läsåret fokuserar vi extra på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i kommunen då vi har en sådan kompetensutveckling tillsammans med Nationellt centrum för svenska som andraspråk som löper över hela läsåret. Jag går dessutom en utbildning via SKL, Skriva sig till lärande (STL) som också bygger på ett språkutvecklande arbetssätt. Jag har även tidigare jobbat språkutvecklande men har nu fått ännu fler redskap med hjälp av utbildningen i STL.
Det som framförallt är en skillnad är att jag jobbar mer med ämnesövergripande teman då processen tar längre tid med all respons och bearbetning.

Skriva sig till lärande (STL) är en modell/arbetssätt som bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där man använder digitala verktyg. Eleverna publicerar sitt jobb digitalt och även all respons elever och lärare emellan ges digitalt. Genom att man använder den digitala tekniken kan alla elever arbeta på samma sätt genom att man kan använda kompensatoriska hjälpmedel. En forskningsstudie visar också på att likvärdigheten mellan pojkar och flickors resultat ökar samt att skillnaden mellan elevernas resultat i allmänhet minskar.

I klassen jobbar vi mycket med kooperativt lärande så eleverna sitter i grupper med fyra elever i varje grupp där de även har par som de är vana att jobba med.

Ett ämnesövergripande jobb som vi haft den här terminen är ”Från tal till skrift – Från kod till text”. Det är ett ämnesövergripande jobb i svenskan och matematiken.
Uppgiften var att gå från att skriva kod till att skriva en förklarande text utifrån STL-cirkeln.

Första steget i STL-cirkeln är att förankra till Lgr 11. Detta jobb utgår från:

 

Nästa steg i cirkeln är inspiration och förförståelse. Vi började med att i code.orgs projekt – konstnären rita en kvadrat, en triangel samt ett hus (en kvadrat med en triangel som tak). Eleverna jobbade i par och de skulle då programmera pennan att rita dessa former.

Därefter fick ett av paren berätta för det andra paret i gruppen hur de gått tillväga. Paret som lyssnade hade som uppgift att lyssna efter alla ”matteord” de hörde och skriva ner dem. När första paret berättat klart bytte paren roller.

För att fortsätta att bygga upp förförståelsen inför att de skulle skriva sin text gick vi vidare med att prata om vad algoritmer är. Vi tittade på avsnittet ”Vad är en algoritm?” från UR Skolas serie Programmera mera och utifrån det diskuterade vi vad en algoritm kan vara. Eleverna gav förslag på olika sätt att beskriva med hjälp av en algoritm. Vi pratade också om att det är skillnad att ge en instruktion muntligt till en person då man kan hoppa över flera saker som personen förstår av egen erfarenhet och hur viktigt det är att vara exakt och skriva kod i rätt ordning när man programmerar.

Nästa steg var att vi samlade alla ”matteord” som eleverna antecknat när de lyssnade i paren. Vi gick därefter igenom vad alla ord och begrepp betyder för att skapa en bra förförståelse och begreppsordlista att ha med när de själva sedan skulle skriva. Vi benämnde också alla matematikbegrepp på rätt sätt då det i vissa fall var så att eleverna inte använt helt rätt ord när de beskrev. Nu var steget med inspiration och förförståelse avklarat.

Det tredje steget i cirkeln är texttyp och skrivstrategier. Eftersom eleverna skulle skriva en förklarade text repeterade vi hur en förklarande text är uppbyggd och vad den har för struktur. Vi gjorde ett stort jobb i höstas då eleverna skrev en förklarande text om Endogena och Exogena krafter så i detta fall behövde vi inte göra ett lika stort jobb som om vi inte behandlat texttypen tidigare detta läsår. Eleverna fick repetera genom att berätta för varandra i sin hemgrupp om hur en förklarande text är uppbyggd och därefter tittade vi på presentationen som vi använde i höstas för att ytterligare repetera strukturen.

Det fjärde steget i STL-cirkeln är skrivande och formativ återkoppling. Nu var det dags för eleverna att skriva en förklarande text hur man går tillväga när man ska förklara hur man ritar en kvadrat, triangel och ett ”hus” när man programmerar. Innan de började tittade vi på den checklista som skulle användas vid kamratresponsen så att de skulle veta vad kompisarna skulle titta på. När de skrev sin text skulle de använda så många matematiska begrepp som möjligt. Texten skrevs på klassens Google Sites och eleverna jobbade i samma par som de var i när de programmerade. Eftersom jag kan följa elevernas skrivande hela vägen såg jag ganska omgående att det var svårt för dem att få med alla steg när de förklarade och att det lätt blev en text som man gör den när man muntligt instruerar någon. För att ge eleverna bättre förståelse för textens uppbyggnad tittade vi på filmen ”Exact drawing instructions” som finns på YouTube. Det är två barn som ger sin pappa instruktioner hur han ska rita. Efter det diskuterade vi om hur de skulle kunna förbättra sina redan påbörjade texter utifrån de svårigheter som det var för pappan att förstå sina barns beskrivningar.


STL-cirkelns femte steg är publicering. Eftersom eleverna skrivit sina texter på vår Google Sites kom kompisarna lätt åt dem när de skulle läsa och ge respons. Inför responsen gick vi återigen igenom checklistan som de skulle ha som stöd. Eleverna gav sedan respons på två olika texter direkt på Google Sites. De jobbade i samma par som tidigare även när de gav respons. När paren fått respons från två olika par bearbetade de sin text. När de bearbetat texten gav jag respons till dem och paren bearbetade sin text ytterligare.

STL-cirkelns sista steg är bedömning och analys. Jag ger formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. När texten är klar får de återkoppling/bedömning av mig antingen skriftligt eller muntligt. I detta fall gav jag paren muntlig återkoppling. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg.

I den analysen kunde jag se följande:
DET HÄR FUNGERADE BRA:
Eleverna fick bra förförståelse inför att de skulle skriva då vi hade många olika steg. Eleverna fick även en bra förförståelse genom att de först fick laborera och experimentera. Genom att jobba kollaborativt fick de bra stöttning av varandra samt av klassen när vi tillsammans diskuterade ord och begrepp. Genom att diskutera tillsammans i olika konstellationer fick de berätta med sitt språk hur de gjort. De började med att muntlig berätta och övergick sedan till skrift, och på så sätt hade de hunnit byggt upp ord och begreppsförståelsen.
UTMANINGAR:
Utmaningen för eleverna var att gå från koden till text. Det var svårt att omvandla koden till rätt ord och begrepp. 

 


Att skriva sig till läsning

Posted on

Jag läste både Arne Tragetorn och Erica Lövgrens böcker under förra läsåret och blev mycket inspirerad. Jag har också fördjupat mig genom att lyssna på olika föreläsningar, tagit del av information och erfarenheter på nätet och bland annat varit med i Facebookgruppen Att skriva sig till läsning.

91DB1571005FF106548C7F0E11B78771 bok_trageton_att_skriva_sig_till_lasning

Under hösten hade vi nästan ingen tillgång till datorer/iPads så det var först på våren som jag kunder börja testa med klassen. Då fick vi tillgång till en halvklassuppsättning med iPads. Eftersom vi hade arbetat med annat under hösten och även fortsatte med en del jobb ”för hand” har vi inte följt metoden rakt av, man kan säga att vi arbetat ”med inspiration av” ASL. Jag fokuserade mycket på skrivprocessen. Eleverna arbetade i skrivpar med olika uppgifter. Klassen var då en 1-2-3:a och de arbetade med en klasskamrat som var på ungefär samma nivå. De var alltså inte delade efter vilken årskurs de gick. 

Förutom att skriva texter om det vi jobbade med och olika berättelser använde jag QR-koder för att ge dem skrivuppdrag.

Det finns flera olika sidor på nätet där du kan göra egna Qr-koder. Här är en av dem.

qrcode_20130819225050

Detta är ett exempel på en Qr-kod.

De scannade då av Qr-koden och gjorde det uppdraget de fick. Dessa koder kan man använda till mycket kul. Det går att göra skattjakter, samla information om till exempel en bild istället för att skriva en text om den med bokstäver (måste man ju i och för sig göra ändå när man gör koden).

På webbplatsen Pedagogisk QR-kod kan du få många tips och idéer hur man kan använda dem.

En annan typ av uppdrag var att en satt vid iPaden medans kompisen gick för att hitta en lapp som var uppsatt i klassrummet. På denna lapp stod det en mening som ledtråd till något som de skulle komma på. Den som läste lappen fick inte ta med sig den utan läsa, komma ihåg och gå tillbaka till kompisen och tala om vad den skulle skriva. Glömde man fick gå tillbaka så många gånger man ville och läsa igen. När kompisen skrivit klart bytte de plats. Det var nu den andre kompisens tur att gå och läsa. När de skrivit klart sina meningar fick de lista ut vad det var för något och rita en bild till. Det kunde vara olika djur, sagofigurer, böcker, sporter med mera. Eftersom det var så stor spridning i klassen gjorde jag olika nivåer på meningarna och färgkodade dem.

Här är exempel på olika appar som vi har använt oss av.

899bde18-593a-46c6-a52f-05cb11fccb7f

När man sedan väljer att träna på bokstavsformerna tycker jag att Anki Demreds filmer är väldigt bra. De följer Erica Lövgrens bok.

Vill man  ”flippa” bokstavsarbetet kan man använda sig av Katharina Kulles Abc-Blogg.

Om du vill veta mera rekommenderar jag de två Facebookgrupperna som finns 

Att skriva sig till läsning och ASL Läsåret 13/14.

Till hösten hade jag tänkt att jobba vidare med ASL genom att använda Uppdrag Språklyft, detta efter att ha inspirerats av Christer Frimans enorma jobb med sina elever, men jag har nu fått en tjänst där jag inte undervisar, så jag får försöka att inspirerar mina kollegor istället. Följ gärna Christers blogg Tangentdansen.

Klicka på bilderna för att ta del av Christer Frimans jobb med delen Detektivbyrån och läsa mer om Uppdrag språklyft.

asl        11474

 

 


Sagoprojekt

Posted on

Höstterminen 2011 läste jag svenska på lärarlyftet i Borås. Denna kurs var mycket inriktad på läsförståelse och skrivprocessen. Lgr 11 var ny och det som vi jobbade mycket med när det gäller skrivandet var genrepedagogiken. Jag gjorde då ett arbete runt sagor med min klass. Detta var innan vi hade iPads och endast tillgång till några datorer. 

Vi började med att läsa olika sagor högt i klasserna för att eleverna ska få veta hur en saga kan vara uppbyggd och för att ge dem en förförståelse. De fick lära sig skillnaderna mellan konstsagor och folksagor och även titta närmare på uppbyggnaden, t ex ”Det var en gång”, ”De levde lyckliga i alla sina dagar” och tre- och sjutalen. 

Efter detta så delades klassen in i fem grupper. Dessa grupper var åldersblandade (åk 1-3 och på höstterminen) där det fanns minst en elev som hade kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling. För att det skulle gå lite lättare att komma igång och enas vad man skulle skriva om fick varje grupp dra person-, plats- och problemkort. (Det är färdiga kort som vi har i klassen för att använda i undervisningen.) De fick dra tre personkort, ett platskort och ett problemkort. Utifrån detta skulle de skriva sin saga. Grupperna fick välja om de ville ha folksagans eller konstsagans uppbyggnad. 

När de var klara med sina utkast på datorn gick vi igenom hur man bearbetar texten. Jag hade då skrivit en kort torftig saga om en katt som jag visade på tavlan. Jag frågade om detta var en saga och fick olika svar. Några tyckte att det var en saga medans andra var mer tveksamma. Vi pratade om vad vi kunde göra för att alla skulle tycka att det var en saga. Förslagen som kom då var att vi skulle ändra på texten och skriva mer. Vi hjälptes tillsammans åt att redigera texten direkt på tavlan.

Sedan var det dags för grupperna att sätta sig igen med sina egna sagor för att titta igenom hur de skulle kunna bearbeta sina texter på samma sätt som vi gjort med min saga. De bearbetade sedan sina texter så att de blev färdiga sagor.

Därefter så delade de upp sagan i tre delar, för att de skulle få en del var att illustrera. Detta jobb gjordes på bildlektionerna. Innan de gjorde detta jobb på bilden, hade de jobbat med olika tekniker utifrån illustrationerna ur Tomtar och troll för att få en modell för hur de skulle kunna göra dessa illustrationer. De jobbade även med sagotemat på musiken.

När illustrationerna var färdiga scannade vi in dem för att kunna jobba vidare med sagan i Photo Story. Gruppen gjorde en bild med sagans titel och en med eftertext där det stod vilka som skrivit sagan. Man kan skriva text direkt på sina bilder i Photo Story men det valde vi att inte göra denna gång, utan istället lade vi till berättarröst. Eleverna läste sin del av sagan som de hade illustrerat. I programmet finns en funktion att göra egen musik, vilket vi gjorde för att få spännande musik till start och slutbild

Klicka på bilden för att komma till de färdiga sagorna.

Vi hade en annan uppgift att på en gemensam wikisida i par skapa en sida där vi skulle beskriva två olika exempel på hur vi skulle kunna arbeta med digitala medier på vår skola med fokus på barns språkutveckling. Där kopplade jag och en annan ihop våra båda sagoprojekt som vi gjort med våra klasser.

Vill du läsa min hela fältuppgift även om den har några år på nacken så har du den här.

8