Att skriva sig till läsning

Posted on

Jag läste både Arne Tragetorn och Erica Lövgrens böcker under förra läsåret och blev mycket inspirerad. Jag har också fördjupat mig genom att lyssna på olika föreläsningar, tagit del av information och erfarenheter på nätet och bland annat varit med i Facebookgruppen Att skriva sig till läsning.

91DB1571005FF106548C7F0E11B78771 bok_trageton_att_skriva_sig_till_lasning

Under hösten hade vi nästan ingen tillgång till datorer/iPads så det var först på våren som jag kunder börja testa med klassen. Då fick vi tillgång till en halvklassuppsättning med iPads. Eftersom vi hade arbetat med annat under hösten och även fortsatte med en del jobb ”för hand” har vi inte följt metoden rakt av, man kan säga att vi arbetat ”med inspiration av” ASL. Jag fokuserade mycket på skrivprocessen. Eleverna arbetade i skrivpar med olika uppgifter. Klassen var då en 1-2-3:a och de arbetade med en klasskamrat som var på ungefär samma nivå. De var alltså inte delade efter vilken årskurs de gick. 

Förutom att skriva texter om det vi jobbade med och olika berättelser använde jag QR-koder för att ge dem skrivuppdrag.

Det finns flera olika sidor på nätet där du kan göra egna Qr-koder. Här är en av dem.

qrcode_20130819225050

Detta är ett exempel på en Qr-kod.

De scannade då av Qr-koden och gjorde det uppdraget de fick. Dessa koder kan man använda till mycket kul. Det går att göra skattjakter, samla information om till exempel en bild istället för att skriva en text om den med bokstäver (måste man ju i och för sig göra ändå när man gör koden).

På webbplatsen Pedagogisk QR-kod kan du få många tips och idéer hur man kan använda dem.

En annan typ av uppdrag var att en satt vid iPaden medans kompisen gick för att hitta en lapp som var uppsatt i klassrummet. På denna lapp stod det en mening som ledtråd till något som de skulle komma på. Den som läste lappen fick inte ta med sig den utan läsa, komma ihåg och gå tillbaka till kompisen och tala om vad den skulle skriva. Glömde man fick gå tillbaka så många gånger man ville och läsa igen. När kompisen skrivit klart bytte de plats. Det var nu den andre kompisens tur att gå och läsa. När de skrivit klart sina meningar fick de lista ut vad det var för något och rita en bild till. Det kunde vara olika djur, sagofigurer, böcker, sporter med mera. Eftersom det var så stor spridning i klassen gjorde jag olika nivåer på meningarna och färgkodade dem.

Här är exempel på olika appar som vi har använt oss av.

899bde18-593a-46c6-a52f-05cb11fccb7f

När man sedan väljer att träna på bokstavsformerna tycker jag att Anki Demreds filmer är väldigt bra. De följer Erica Lövgrens bok.

Vill man  ”flippa” bokstavsarbetet kan man använda sig av Katharina Kulles Abc-Blogg.

Om du vill veta mera rekommenderar jag de två Facebookgrupperna som finns 

Att skriva sig till läsning och ASL Läsåret 13/14.

Till hösten hade jag tänkt att jobba vidare med ASL genom att använda Uppdrag Språklyft, detta efter att ha inspirerats av Christer Frimans enorma jobb med sina elever, men jag har nu fått en tjänst där jag inte undervisar, så jag får försöka att inspirerar mina kollegor istället. Följ gärna Christers blogg Tangentdansen.

Klicka på bilderna för att ta del av Christer Frimans jobb med delen Detektivbyrån och läsa mer om Uppdrag språklyft.

asl        11474

 

 


Sagoprojekt

Posted on

Höstterminen 2011 läste jag svenska på lärarlyftet i Borås. Denna kurs var mycket inriktad på läsförståelse och skrivprocessen. Lgr 11 var ny och det som vi jobbade mycket med när det gäller skrivandet var genrepedagogiken. Jag gjorde då ett arbete runt sagor med min klass. Detta var innan vi hade iPads och endast tillgång till några datorer. 

Vi började med att läsa olika sagor högt i klasserna för att eleverna ska få veta hur en saga kan vara uppbyggd och för att ge dem en förförståelse. De fick lära sig skillnaderna mellan konstsagor och folksagor och även titta närmare på uppbyggnaden, t ex ”Det var en gång”, ”De levde lyckliga i alla sina dagar” och tre- och sjutalen. 

Efter detta så delades klassen in i fem grupper. Dessa grupper var åldersblandade (åk 1-3 och på höstterminen) där det fanns minst en elev som hade kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling. För att det skulle gå lite lättare att komma igång och enas vad man skulle skriva om fick varje grupp dra person-, plats- och problemkort. (Det är färdiga kort som vi har i klassen för att använda i undervisningen.) De fick dra tre personkort, ett platskort och ett problemkort. Utifrån detta skulle de skriva sin saga. Grupperna fick välja om de ville ha folksagans eller konstsagans uppbyggnad. 

När de var klara med sina utkast på datorn gick vi igenom hur man bearbetar texten. Jag hade då skrivit en kort torftig saga om en katt som jag visade på tavlan. Jag frågade om detta var en saga och fick olika svar. Några tyckte att det var en saga medans andra var mer tveksamma. Vi pratade om vad vi kunde göra för att alla skulle tycka att det var en saga. Förslagen som kom då var att vi skulle ändra på texten och skriva mer. Vi hjälptes tillsammans åt att redigera texten direkt på tavlan.

Sedan var det dags för grupperna att sätta sig igen med sina egna sagor för att titta igenom hur de skulle kunna bearbeta sina texter på samma sätt som vi gjort med min saga. De bearbetade sedan sina texter så att de blev färdiga sagor.

Därefter så delade de upp sagan i tre delar, för att de skulle få en del var att illustrera. Detta jobb gjordes på bildlektionerna. Innan de gjorde detta jobb på bilden, hade de jobbat med olika tekniker utifrån illustrationerna ur Tomtar och troll för att få en modell för hur de skulle kunna göra dessa illustrationer. De jobbade även med sagotemat på musiken.

När illustrationerna var färdiga scannade vi in dem för att kunna jobba vidare med sagan i Photo Story. Gruppen gjorde en bild med sagans titel och en med eftertext där det stod vilka som skrivit sagan. Man kan skriva text direkt på sina bilder i Photo Story men det valde vi att inte göra denna gång, utan istället lade vi till berättarröst. Eleverna läste sin del av sagan som de hade illustrerat. I programmet finns en funktion att göra egen musik, vilket vi gjorde för att få spännande musik till start och slutbild

Klicka på bilden för att komma till de färdiga sagorna.

Vi hade en annan uppgift att på en gemensam wikisida i par skapa en sida där vi skulle beskriva två olika exempel på hur vi skulle kunna arbeta med digitala medier på vår skola med fokus på barns språkutveckling. Där kopplade jag och en annan ihop våra båda sagoprojekt som vi gjort med våra klasser.

Vill du läsa min hela fältuppgift även om den har några år på nacken så har du den här.

8


Skrivpapper

Posted on

Det är inte alltid som vi skriver alla jobb på datorn eller iPaden. Det finns ju färdiga papper att skriva på men då finns det inte plats för bild på en vit yta som jag ofta vill ha till mina yngre elever. Jag vill också att det ska finnas stödlinjer för dem när de skriver. Detta papper brukar jag använda till flera olika ämnen, men framför allt i svenska och so. Ibland använder vi bara den sidan där man kan rita och skriva och klipper efter ramen för att klistra upp det på färgat papper.

skrivpapper m ram

Det är ungefär 5 mm mellan linjerna och 7 mm mellan varje del. Om du vill använda det kan du ladda ner det i pdf.

pdf ladda ner

Har också gjort en version som är utan ram

Skrivpapper utan ram

Det kan du hämta här i pdf.

pdf ladda ner


Minoritetsspråk

Posted on

Har försökt att göra en liknade planering om Minoritetsspråk för åk 4-6 som de jag använder i matten. Den är kopplad både till svenska och samhällskunskap.

De röda är från svenskans centrala innehåll och de svarta från samhällskunskapens. De mörkare röda under ämnesförmågor är från både svenskan och samhällskunskapen. Vissa finns i båda därav så gjorde jag en lite mörkare färg på alla.

minoritetsspråk

 

POWERPOINT DOWNLOAD


Klippet

Posted on

Klippet är just nu Josef Sahlins nyaste skrivprojekt.

Det är ett novellprojekt för åk 4-9

Så här skriver Josef på sin sajt.

Klippet är ett läromedel för att utveckla skrivandet och berättandet för elever i årskurs 4-9.

Tanken är att eleverna med materialet ska utmanas att skriva en längre ickekronologisk novell med växlande personer i fokus. Detta kan vara svårt och därför har de här en tydlig struktur där de börjar att skriva linjärt för att sedan klippa och ändra i texten.

Materialets namn Klippet syftar dels på att de klipper och flyttar textblock och dels på att filmer ofta är uppbyggda på detta sätt.

Förutom att skriva så ingår det också i arbetet att ta del av de andra elevernas texter och inspireras av annan litteratur, samt diskutera och tänka kring språkets funktion i olika sammanhang.

Klicka här för att läsa mer om projektet på Josefs sajt

Klicka här för att ladda ned lärarhandledningen


Monstret

Posted on

Josef Sahlin har gjort flera skrivprojekt som han tipsar om på sin sajt.

Monstret är tänkt som ett romanprojekt i åk 3-6.

Bakgrunden till detta projekt är

Vårterminen 2011 konstruerade jag ett romanprojekt med namnet Den magiska dörren. Arbetet blev så lyckat att jag i år ville prova igen. Den magiska dörren är något lättare upplagd så har du yngre elever så rekommenderar jag att ni börjar med den.

Klicka här för att läsa mer om projektet på Josefs sajt

Klicka här för att ladda ned lärarhandledningen

 


Den magiska dörren

Posted on

Under denna termin har vi provat att arbeta med ett skrivprojekt som heter Den magiska dörren. Det är ett romanprojekt inspirerat av Josef Sahlin.

Vi har använt det med alla elever i åk 1-2-3.

Bild2Så här skriver Josef om syftet:

Syftet är i huvudsak att öka och förvalta skriv- och berättarlusten hos eleverna. Jag har försökt väva in passande moment i kapitlen som med arbetets gång kommer att berika elevernas skriftspråk.

Eleverna övar en hel del i att bearbeta sina texter. De ska se till att förutsättningarna som anges finns med samt få hjälp med att utveckla och förädla texten efter förmåga.

Det ingår också i arbetet att ta del av de andras elevernas texter samt inspireras av annan litteratur, samt diskutera och tänka kring språkets funktion i olika sammanhang.

Klicka här för att läsa mer om projektet på Josefs sajt

Klicka här för att ladda ned lärarhandledningen