Höstens elevaktiva utvecklingssamtal

Posted on

I torsdags började vi höstterminen och redan på måndag är de första utvecklingssamtalen. Vi väljer denna termin att pröva att ha ett annat upplägg än tidigare för våra samtal. Tidigare har vi gått minst en vecka och haft samtalen utspridda under alla dagar den veckan. Denna termin kommer vi ha samtalen under två heldagar. Då har vi mentorer blivit frilagda för att kunna ha samtal under hela dagarna och andra pedagoger har våra klasser. Första veckan har vi mycket värdegrundsarbete både klassvis och i faddergrupper så det kommer att vara en del sådant arbete för klasserna.

Tidigare har jag alltid sagt att vi har haft elevledda samtal men nu väljer nu att kalla samtalen elevaktiva och det är ju egentligen det de varit hela tiden. Jag som lärare är ju den som är ansvarig och leder men eleverna är de som “håller” i samtalen. Det har jag alltid varit även om jag kallat samtalen för elevledda. Att jag väljer att kalla dem elevaktiva är för att jag tycker att det stämmer bättre som det är nu. På samtalen är det eleverna som har presenterat hur de tycker och tänker runt en rad punkter och jag och deras vårdnadshavare ställer frågor om det vi undrar över. Eftersom det är eleverna som är de som pratar mest så är jag sekreterare och skriver in deras IUP i Infomentor under samtalet.

Jag har under de senaste 11 åren haft elevaktiva/elevledda utvecklingssamtal redan från åk 1. Vi har då haft ca en vecka i tid att förbereda samtalen på och den tiden fanns inte denna gång så jag har därför funderat hur ska vi lösa det då jag vill att eleverna ändå ska kunna vara lika förberedda som tidigare. Vi hade hela fredagen för att kunna förbereda oss på så det blev ändå ganska bra med tid.

Tidigare har eleverna skrivit i en checklista innan samtalet som de fått ha som dagordning vid samtalet och förra läsåret gjorde de även en stege. På den stegen satt de ämnena så långt upp på stegen som de tycker att de har kommit. Detta moment vill jag också ha med men det har tagit ganska lång tid att rita denna stege och satt ut ämneslappar. Om ni vill läsa mer hur jag gjort tidigare finns alla inlägg här.

Jag har i år åk 5-6 där åk 5 är “nya” elever i klassen. Eftersom vi har G Suite och mina elever i åk 6 är mycket vana att jobba i Google Classroom valde jag nu att göra en Google Presentation. Där gjorde jag en färdig mall som eleverna fick skriva i utifrån de punkter som jag ville ha med från tidigare checklistor. Jag delade den presentationen så att eleverna fick varsin kopia i Google Classroom. De fick även lägga ämnena på en stege hur de tycker att det går.

 

Eftersom flera elever tycker att det är lättare att skriva digitalt så hann vi nu även att de tränade genom att hålla sitt samtal för en kompis fast vi bara hade fredagen på oss. Alla elever som ska ha sina samtal på måndag känner sig redo att visa sin presentation och kunna berätta för sina föräldrar.

Om du klickar här kommer du till presentationen. Nu är den skrivskyddad så vill du använda den och skriva så går du på Arkiv – ladda ner som och väljer till exempel PowerPoint. Då får du en egen kopia som du kan redigera i.   


Elevaktiva utvecklingssamtal

Posted on

Jag har i många år haft elevledda utvecklingssamtal redan från åk 1. Jag har sett stora vinster med att eleverna själva är mycket mer medvetna om sitt lärande men också att de tränat på att berätta om hur de själva tycker och tänker inför andra. De har då innan förberett sig i skolan genom att fylla i en “checklista”. Om hur jag jobbat tidigare kan du läsa här

Hälften av de elever jag har denna höst i åk 5-6 hade jag även i åk 1-2. Jag har sedan arbetat på andra skolor i tre år. När de gick i åk 1-2 höll de i sina egna samtal utifrån checklistor av den typ som ligger i det inlägg jag skrivit tidigare och länkade till nyss. Jag funderade över sommaren hur jag skulle kunna ta utvecklingssamtalen till en ny nivå för dessa elever då de nu är mycket äldre. 

Jag väljer nu att kalla samtalen elevaktiva och det är ju egentligen det de varit hela tiden. En del menar på att det är jag som lärare som är ledare och självklart är det jag som är ansvarig. Det har jag alltid varit även om jag kallat samtalen för elevledda. Att jag väljer att kalla dem elevaktiva är för att jag tycker att det stämmer bättre som det är nu. På samtalen som vi precis avslutat är det eleverna som har presenterat hur de tycker och tänker runt en rad punkter och jag och deras vårdnadshavare har ställt frågor om det vi undrat. Eftersom det är eleverna som är de som pratar mest så är jag sekreterare och skriver in deras IUP i Infomentor under samtalet.

Inför dessa samtal hade eleverna gjort en egen film där de fotat från några skoldagar samt att de hade i uppgift att berätta om lite olika saker. De har sedan gjort filmer i iMovie där de pratat in till sina bilder. Det har varit väldigt varierade vad eleverna valt att fota från dessa dagar.

Här är några av de bilder som varit med i elevernas filmer.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det alla skulle ha med var att de allra först skulle ha med en bild på sig själva och att det även fanns med en bild på deras stege de har gjort. 

I skolan har vi förberett samtalen genom att eleverna gjort filmerna, de har skrivit om ämnena och lite olika saker samt gjort en stege.

Innan de gjorde filmerna och hade samtalen har de förberett sig genom att fylla i detta dokument.

bild11bild10

pdf ladda ner

Eleverna har också förberett sig genom att göra en stege. De skulle göra sin stege efter följande:

Tänk att du ska klättra uppför en stege.

Rita en stege och färglägg det.

Hur långt upp på stegen tycker du att du har kommit i de olika ämnena (ma, sv, no/tk, so, eng, mu, bild, slöjd, idh). Gör lappar och klistra fast på din stege.

Skriv svar på följande på baksidan av din stege.

Titta på de ämnen du har satt längst ner av dina ämnen. Vad behöver du tänka på eller göra för att komma högre i dessa ämnen? Vad behöver du ha hjälp med? 

stege

 

Alla ska innan vårens utvecklingssamtal få göra en ny stege så att vi då kan jämföra den som är gjord nu mot den som de gör då för att se vilka likheter och skillnader man kan se.

Eleverna har vid samtalen haft en dagordning som de har berättat utifrån.


Synliggöra lärandet i matematikundervisningen

Posted on

Med James Nottinghams tankar från boken Utmanande undervisningen snurrande i huvudet började jag detta läsår med ny tjänst, ny skola och ny kommun. Som jag skrivit tidigare så har jag ju jobbat mycket med matriser i åk 1-3 och hade också funderingar hur jag skulle fortsätta det jobbet i åk 4 som jag undervisar i nu.

Nu har halva höstterminen gått och var har jag landat? Vi har ju Lgr 11 med alla förmågor, det centrala innehållet och kunskapskraven. Vi har även lärandemål som vi jobbar mot varje vecka. Hur skulle jag då göra detta begripligt för eleverna?

En självklar del blev att utgå från Kunskapsväggen som jag gjorde för några år sedan. 

kunskapsvägg ma eng

För att synliggöra vad det är vi jobbar med just nu har jag valt ut de förmågor och det centrala innehållet från kunskapsväggen.

kunskapsvägg blogg

Det rödmarkerade i molnen är det centrala innehållet vi jobbar med just i detta område.

För att synliggöra varje lärandemål mer har jag valt att göra som jag gjorde förra läsåret, nämligen matriser. Jag har valt att inte ha betygsnivåer utan att synliggöra nästa nivå i lärandet så eleverna vet progressionen. Jag kan också lättare se vilken nivå är gruppen/eleverna på och sedan lägga upp mina genomgångar efter vad som behövs. Jag använder då dem som formativ bedömning. För att det ska bli ännu tydligare så väljer jag att ha exempel med. De flesta exempel är hämtade direkt från det läromedel vi använder (Alfa, från Liber)

 multiplikation huvudräkning

Jag har också funderat runt hur jag skulle göra med de pedagogiska planeringarna. Tidigare har eleverna fått i stort sett samma som den jag gör för min egen del. Jag har dock tagit bort syftet, centrala innehållet och kunskapskravet och bara haft vad de förväntas kunna, hur vi ska jobba med det, hur de ska bli bedömda samt en matris. Efter en hel del läsande och inspiration på nätet om planeringar och tankar runt hur man skriver en planering som är för att eleverna ska förstå har jag valt att göra en annan modell till eleverna denna termin. Jag har valt att att utgå från förmågorna samt en matris som eleverna fyller i när de jobbat klart med steget/kapitlet. Eftersom vi har GAFE så fyller de i matriserna i Google Classroom.

steg 2 förmågor steg 2 matris

Jag ska nu fundera vidare på hur lärandematriser i de andra ämnena jag undervisar i ska se ut, men innan jag börjar med dem ska jag läsa denna bok.

image

Här kan du se några av de planeringar och matriser som  jag har använt i åk 4.

 

 

 


Återkoppling, utmaning och reflektion

Posted on

Ledigheten närmar sig sitt slut och jag ser faktiskt fram att börja igen nästa vecka. Det blir mycket nytt och många nya utmaningar och det är något jag tror att man behöver med jämna mellanrum för att fortsätta att utvecklas. Det blir ny skola, ny kommun, ny skolform och annat arbetssätt. 

Jobbtankarna har börjat lite smått att dra igång och tankar och reflektioner från läsningen av James Nottinghams bok Utmanande undervisning snurrar och försöker landa tillsammans med erfarenheter jag gjort tidigare och utmaningar som komma skall. Att det blev just den boken var för att jag hängde på ett stort gäng pedagoger i Facebookgruppen Det pedagogiska läslyftet #pedaläslyft. Många bra diskussioner som gör att man börjar tänka ännu mer.

Just nu funderar jag mycket kring matriser. En del tycker de är toppen och andra inte. Det råder väldigt delade meningar om det. För min egen del i undervisningen så har jag bara positiva erfarenheter men det beror kanske på hur man använder dem och i vilket syfte.

Jag har jobbat med matriser under många år i åk 1-3, då i samband med pedagogiska planeringar. Att presentera kunskapskraven – vad eleven ska lära i t.ex. matematik i åk 1 kan vara väldigt klurigt. 

När vi jobbade med geometri i matten på våren i åk 1 så jobbade vi med följande kunskapskrav: 

  • Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska med viss anpassning till sammanhanget.

Vad är det eleverna ska kunna och på vilken nivå ska de kunna visa sina kunskaper i åk 1? Detta vet inte eleverna av sig själv så det är ju jag som måste hjälpa dem att tolka och också visa på olika nivåer. 

Vad var det då som jag ville att eleverna skulle kunna när vi jobbat med arbetsområdet?
Följande beskrivning är ur den aktuella pedagogiska planeringen som vi hade till detta område.
När vi är klara med området så förväntas du kunna beskriva likheter och skillnader på trianglar, kvadrater, rektanglar och cirklar, kunna bygga olika figurer med tangram, kunna bygga olika fyrhörningar med hjälp av tangrambitar, kunna bygga rektanglar och kvadrater på ett geobräde samt kunna dra slutsatser när du arbetar med problemlösning.

Den här beskrivningen gör det enklare för mig tillsammans med eleverna. Sedan för att göra det ännu mer konkret med olika nivåer så väljer jag att ha matriser. Dessa matriser ska eleverna förstå och själva kunna göra självbedömningar i och utifrån dem så kan jag väldigt lätt ge återkoppling till eleverna. Lärandemålen blir tydliga och jag kan lättare diskutera med eleven vad och hur ska vi göra för att du ska nå nästa steg. Återkoppling och ska skapa förståelse genom att förtydliga och ha konkreta mål är en av delarna som Nottingham också lyfter i sin bok.

Så här såg elevernas matris ut till området om geometri. Jag har inte sett någon som helst problem i att eleverna jämför sig med varandra. Tvärtom så diskuterar de sina kunskaper med varandra och även ger varandra feedback. Vi går igenom matrisen innan vi börjar jobba med arbetsområdet tillsammans med vad vi ska lära oss sedan fyller de i matrisen när vi jobbat klart. Vi tar då en rad i taget och jag kan visa exempel på olika jobb där de tränat momenten och de kan tänka till hur de tycker att de kan. De går tillbaka och tittar på arbetsblad och annan dokumentation som foton/filmer.

matris ma

När eleverna har fyllt i hur de tycker så fyller jag i hur jag tycker i samma matris. Sedan sätter jag mig med eleven och ger återkoppling. Vi brukar inte lägga så mycket tid på det vi har bedömt på samma sätt utan det intressanta är de rutor där vi tycker olika. Jag kan också lätt se om jag har elever som jag behöver hjälpa ännu mer eller ge ännu mer utmanande uppgifter.

När jag under förra läsåret jobbade i en liten undervisningsgrupp och hade matematik med eleverna i åk 5 fungerade det inte alls att göra på samma sätt som jag jobbat tidigare med mina elever i åk 1-3. De eleverna behövde mycket tätare återkoppling för att bygga deras självkänsla men också för att göra det väldigt tydligt vid varje lektion. Vad var det vi skulle jobba med och vad var det de förväntade sig att få träna på och lära sig? Jag fick istället för att ha matriser som sträckte sig över ett arbetsområde införa “Lektionens kunskapskrav”. Många lektioner var det nog utmanande att presentera endast en nivå för att de skulle känna att det här kan vi lyckas med.

medelvärde decimaltal medelhastighet

Det blev återkoppling direkt efter att vi jobbat med arbetsuppgiften. Kunde de det som var tänkt eller behövde de träna mera?  Självkänslan ökade för det var tydliga lärandemål och det blev tydligt för dem. Jag kunde också utmana dem på rätt nivå till kommande lektion. En del behövde träna mera på samma nivå och andra behövde svårare utmaningar. Gnistan till lärande tändes och flera av dem som istället brukade ge upp innan de ens börjat för de tyckte att de inte kunde någonting var ivriga och ville lära. De kämpade och gav inte upp!

Sedan gick det att bygga på flera nivåer och även där ha tre nivåer så att de lättare kunde se vad de skulle träna på för att komma upp till nästa nivå.algebra Bild3

En annan del som också var betydande för deras utveckling och lärande var att vi ofta hade gemensamma genomgångar där vi diskuterade begreppen och räknade uppgifter tillsammans. Att alla fick beskriva hur de tänkte och framför allt att de vågade tro på att deras sätt att räkna var ok.

Att jobba med betygsliknande matriser där betyget är i fokus har jag bara gjort ett fåtal gånger och det är också något som Nottigham tar upp att just poäng eller betyg som återkoppling påverkar inlärningen negativ. Jag ser också att matriser liknande de ovan ger så mycket mer. Det är kommentarerna som är de viktiga och de tycker jag man får på ett bra sätt när man har tid att sätta sig med varje elev och återkoppla muntligt. 

Detta är ju något man inte alltid hinner i den utsträckning som man vill så där tycker jag att det ska bli spännande att se hur det kommer att fungera med schemalagda handledarsamtal med varje elev varje vecka som jag kommer att ha med mina elever i åk 4 till hösten. Att vara handledare på det sättet är något som jag känner att jag behöver utveckla ännu mer för att kunna coacha mina elever på ett ännu bättre sätt.

Jag har också funderingar på hur jag ska tydliggöra lärandemålen och även kunna få eleverna att se vilket steg de är på i sin lärandetrappa och vad som behövs för att de ska ta kliv uppåt utifrån det arbetssätt skolan har. Blir det månne matriser här också eller så fortsätter jag jobbet med trappor istället som jag också tycker är ett bra sätt att synliggöra lärandet på. 

Många tankar att ta tag i men det känns som om det blir ett spännande och utvecklande år där jag tror att jag kommer att kliva många steg uppåt på min lärandetrappa.

Alla matriser som jag använt i matte för åk 1-3 hittar du här



Lgr 11, Big 5 och bedömning

Posted on

I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter.

Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3.

Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. För att sätta mig in det ordentligt började jag gå igenom Lgr 11 för att se var jag kunde hitta just de förmågorna som finns med i TB5. Började då fundera hur jag skulle kunna synliggöra Lgr 11 ännu tydligare för mina elever och kom då fram till att jag skulle göra en kunskapsvägg med alla ämnen som eleverna hade i åk 1-3. Det som fanns med till varje ämne var ämnesförmågorna, centrala innehållet samt kunskapskrav till de ämnen som har det i åk 3 (sv, ma, no och so).

För att lyfta förmågorna i The Big 5 så började vi med veckans förmåga. Först genom att gemensamt diskutera och väva in i allt jobb vi gjorde. Vi sammanfattade det sedan på olika sätt bland annat genom att skriva om det i olika former. För att göra det ännu tydligare började vi att jobba med förmågetrappor. Detta med inspiration av Årstaskolans “Från kass till vass” som de då precis hade börjat med. Där gick vi igenom en ny förmåga i början av en vecka. Eleverna fick skatta sig själva på trappan, skriva varför de tyckte så och vad de behövde utveckla för att klättra uppåt på trappan. Efter några veckor utvärderade vi hur det hade gått. Hur låg de nu på trappan och varför tyckte de så.

Untitled 1

Presentationen innehåller en hel del klickbara länkar, som de tre filmerna samt en hel del annat som länkar till olika platser på denna sida.

Vi vävde också in förmågorna i utvecklingsmålen i elevernas IUP i samband med deras utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen leder eleverna själva redan från åk 1, vilket de klarar galant och de blir fort väldigt medvetna om sitt lärande. Elevernas IUP, förmågetrappor, pedagogiska planeringar samlar vi i en målbok. De pedagogiska planeringarna har ofta matriser till för att de ska få möjlighet att se sitt eget lärande. När de har kommit igång med det går det lika bra att gå över till förmågetrappor där de är med och formulerar de olika stegen själva. För att fördjupa oss ytterligare i målen i IUP har vi haft en målbokstimme i veckan då eleverna har fördjupat sig i sina mål. De har sedan fått utvärdera genom att skriva vad de har tränat på för mål och hur de har gjort det. Det är då lätt för att eleven att se när de har nått ett mål. Vi får också en utvärdering kontinuerligt med avstämning om hur det går med målen.

Jag pratade också om hur vi jobbat med kamratbedömning och visade då två filmer som jag tycker är jättebra att se i samband med det jobbet.

På em kom vi också in på att prata om den tysta kunskapen. Mycket utifrån vad Anne-Marie Körling skrivit på sin sida och vi provade en av hennes lektionsförslag Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord.

Det blev också en del av min presentation om det utvidgade kollegiet som jag pratade om på TeachMeet i Falun förra veckan.


Elevledda utvecklingssamtal

Posted on

Jag har jobbat med elevledda utvecklingssamtal i åk 1-3 i ca 8 år. Det var något som vi tog ett gemensamt beslut om på min dåvarande skola (tjl därifrån detta läsår). Vi startade första året med åk 3-6 för att sedan övergå att alla elever i åk 1-6 hade sådana samtal. Det var en hit redan första gången vi genomförde det. Innan vi hade samtal fick eleverna skriva utvärderingar i alla ämnen hur de tyckte att det gick för dem i ämnena och vad de behövde utveckla mer. Vi var då också ganska mycket nybörjare på att skriva omdömena i Infomentor och föräldrarna kom definitivt inte in och kunde läsa så vi skrev ut de skriftliga omdömena och klistrade in det under varje ämne.

Under åren har checklistorna som vi använt sett ungefär likadana ut. Vi har reviderat dem inför varje termin efter hur de fungerat. Arbetssättet runt samtalen har förändrats lite under de senaste åren då vi valt att ha samtalen i början av varje termin. För oss har det varit viktigt att ha det i början av terminen så vi fått med elevernas mål i vår planering.

Vilket upplägg vi ska ha framöver när samtalen ska ligga har vi inte gjort riktigt klart med än. I höstas hade vi dem i början av ht som vanligt då inga beslut var tagna. Vi börjar även denna vårtermin med att ha samtal som vi gjort tidigare då vi tycker att det ger så mycket.

Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Denna checklista är till som stöd när vi sedan har samtalet. Frågorna handlar både om hur de trivs och om jobbet i skolan. Det kan vara frågor som vad är du bra på, vad behöver du träna mer på och vad har du lärt dig sedan förra samtalet. Innan samtalet får eleverna också fundera ut vad de vill ha för utvecklingsmål. 

Eftersom jag har haft åldersblandade klasser har det gått väldigt bra även om vissa elever inte kunnat läsa och skriva själva. Första gången på höstterminen i åk 1 har jag skrivit åt de elever som inte kunnat själv. På våren har ofta åk 3 fått hjälpa till. De har då också kunna ställa bra frågor till de yngre eleverna eftersom de tränat upp sig under fem terminer som de redan haft denna typ av samtal. 

Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. Jag kan då ställa olika frågor och diskutera utifrån det eleven skrivit. Vi tittar vad det står i Lgr 11 att eleverna ska lära sig utifrån syfte, centralt innehåll och kunskapskraven och kollar av med det de tänkt ha som sina utvecklingsmål. Detta har de också kunnat göra själva genom att titta på kunskapsväggen. Efter att jag började arbeta med The Big 5 under förra läsåret så hade eleverna för första gången förra våren med att de skulle ha minst en TB5 förmåga med som utvecklingsmål. Vi kan också titta på de pedagogiska planeringarna som de har i sin Målbok och se om det är något speciellt som vi tillsammans behöver jobba mer med. Detta är mycket värdefull tid med eleverna och värd varenda minut. 

Målboken är en mapp/pärm där eleverna samlar alla sina pedagogiska planeringar. Till de flesta planeringar har jag matriser. Där markerar eleverna vad de tycker att de kan efter avslutat område. När de har fyllt i är det min tur som lärare att markera hur jag tycker. Efter det tar vi en gemensam diskussion speciellt om de bedömningar vi har haft olika åsikter om. Detta börjar jag med direkt när eleverna börjar i åk 1. I målboken har också eleverna sina utvecklingsmål. De samlar också sina förmågetrappor som vi har som veckans förmåga.

Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor. Eftersom samtalet ligger i början av terminen blir det de omdömen som är skrivna i slutet på terminen innan som ligger som grund.

Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. Föräldrarna och jag som lärare ställer frågor om det är saker som vi undrar mer om. Eleven följer checklistan så att det blir som en dagordning. Jag är sekreterare under samtalet och skriver IUP:n direkt på datorn i Infomentor. Detta har varit bra tycker jag för då blir det mer eleven och föräldrarna som får vara i centrum, och jag kommer lite på sidan av. En av de första punkterna på checklistan är att utvärdera förra IUP:n. Vi tittar då igenom och utvärderar och ser om det är något vi behöver ta med på den nya IUP:n. Eleverna har också fått förbereda sig med att plocka fram det de vill visa.

Vi har valt att ha samtal med en elev i taget. Vi har funderat mycket under åren hur vi ska göra med detta. Att ha ett samtal i taget eller flera samtidigt, men har nog hela tiden kommit fram till att det passar oss bäst att ha ett i taget. 

Under terminens gång jobbar vi sedan med målen som eleverna har i sin IUP på olika sätt. Dels så kommer de med i de vanliga planeringarna jag gör men vi har också haft en “målbokstimme” varje vecka. Då har eleverna möjlighet att välja utifrån sina uppsatta mål och jobba med det. I bland blir det samma mål flera veckor i sträck och vissa tillfällen kan det blir flera mål vid samma tillfälle. Det är viktigt att ha dialog med eleverna under hela terminen om deras lärande och utveckling. För att synliggöra vad de gör på dessa lektioner får de utvärdera dem i form av att skriva vad de har tränat på för mål och hur de har tränat.

Delar några olika checklistor så att ni ser hur jag har gjort. De är väldigt snarlika och är bara några saker som varierar. Klicka på bilderna för att få upp dem i pdf.

1

Untitled 2

Untitled 3

 

 


Filmer om kamratbedömning

Posted on

Att jobba med kamratbedömning på olika sätt har varit väldigt utvecklande. Här är exempel på tre mycket bra filmer som tar upp det på lite olika sätt.

En film som jag tycker väldigt mycket om. Många har också använt den med elever på mellanstadiet.

Om du vill ha den textad på svenska, klicka här.
Klicka på Select language under filmen om du vill ha den textad på svenska.

Två stjärnor och en glödlampa. Den är hämtad från Pedagog Stockholm

Två stjärnor och en önskan har Kristina på Sätunaskolan gjort