Category Archives: Arbetssätt

apr 3 2018

Från kod till text

Posted on by

Det här läsåret fokuserar vi extra på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i kommunen då vi har en sådan kompetensutveckling tillsammans med Nationellt centrum för svenska som andraspråk som löper över hela läsåret. Jag går dessutom en utbildning via SKL, Skriva sig till lärande (STL) som också bygger på ett språkutvecklande arbetssätt. Jag har även tidigare jobbat språkutvecklande men har nu fått ännu fler redskap med hjälp av utbildningen i STL.
Det som framförallt är en skillnad är att jag jobbar mer med ämnesövergripande teman då processen tar längre tid med all respons och bearbetning.

Skriva sig till lärande (STL) är en modell/arbetssätt som bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där man använder digitala verktyg. Eleverna publicerar sitt jobb digitalt och även all respons elever och lärare emellan ges digitalt. Genom att man använder den digitala tekniken kan alla elever arbeta på samma sätt genom att man kan använda kompensatoriska hjälpmedel. En forskningsstudie visar också på att likvärdigheten mellan pojkar och flickors resultat ökar samt att skillnaden mellan elevernas resultat i allmänhet minskar.

I klassen jobbar vi mycket med kooperativt lärande så eleverna sitter i grupper med fyra elever i varje grupp där de även har par som de är vana att jobba med.

Ett ämnesövergripande jobb som vi haft den här terminen är ”Från tal till skrift – Från kod till text”. Det är ett ämnesövergripande jobb i svenskan och matematiken.
Uppgiften var att gå från att skriva kod till att skriva en förklarande text utifrån STL-cirkeln.

Första steget i STL-cirkeln är att förankra till Lgr 11. Detta jobb utgår från:

 

Nästa steg i cirkeln är inspiration och förförståelse. Vi började med att i code.orgs projekt – konstnären rita en kvadrat, en triangel samt ett hus (en kvadrat med en triangel som tak). Eleverna jobbade i par och de skulle då programmera pennan att rita dessa former.

Därefter fick ett av paren berätta för det andra paret i gruppen hur de gått tillväga. Paret som lyssnade hade som uppgift att lyssna efter alla ”matteord” de hörde och skriva ner dem. När första paret berättat klart bytte paren roller.

För att fortsätta att bygga upp förförståelsen inför att de skulle skriva sin text gick vi vidare med att prata om vad algoritmer är. Vi tittade på avsnittet ”Vad är en algoritm?” från UR Skolas serie Programmera mera och utifrån det diskuterade vi vad en algoritm kan vara. Eleverna gav förslag på olika sätt att beskriva med hjälp av en algoritm. Vi pratade också om att det är skillnad att ge en instruktion muntligt till en person då man kan hoppa över flera saker som personen förstår av egen erfarenhet och hur viktigt det är att vara exakt och skriva kod i rätt ordning när man programmerar.

Nästa steg var att vi samlade alla ”matteord” som eleverna antecknat när de lyssnade i paren. Vi gick därefter igenom vad alla ord och begrepp betyder för att skapa en bra förförståelse och begreppsordlista att ha med när de själva sedan skulle skriva. Vi benämnde också alla matematikbegrepp på rätt sätt då det i vissa fall var så att eleverna inte använt helt rätt ord när de beskrev. Nu var steget med inspiration och förförståelse avklarat.

Det tredje steget i cirkeln är texttyp och skrivstrategier. Eftersom eleverna skulle skriva en förklarade text repeterade vi hur en förklarande text är uppbyggd och vad den har för struktur. Vi gjorde ett stort jobb i höstas då eleverna skrev en förklarande text om Endogena och Exogena krafter så i detta fall behövde vi inte göra ett lika stort jobb som om vi inte behandlat texttypen tidigare detta läsår. Eleverna fick repetera genom att berätta för varandra i sin hemgrupp om hur en förklarande text är uppbyggd och därefter tittade vi på presentationen som vi använde i höstas för att ytterligare repetera strukturen.

Det fjärde steget i STL-cirkeln är skrivande och formativ återkoppling. Nu var det dags för eleverna att skriva en förklarande text hur man går tillväga när man ska förklara hur man ritar en kvadrat, triangel och ett ”hus” när man programmerar. Innan de började tittade vi på den checklista som skulle användas vid kamratresponsen så att de skulle veta vad kompisarna skulle titta på. När de skrev sin text skulle de använda så många matematiska begrepp som möjligt. Texten skrevs på klassens Google Sites och eleverna jobbade i samma par som de var i när de programmerade. Eftersom jag kan följa elevernas skrivande hela vägen såg jag ganska omgående att det var svårt för dem att få med alla steg när de förklarade och att det lätt blev en text som man gör den när man muntligt instruerar någon. För att ge eleverna bättre förståelse för textens uppbyggnad tittade vi på filmen ”Exact drawing instructions” som finns på YouTube. Det är två barn som ger sin pappa instruktioner hur han ska rita. Efter det diskuterade vi om hur de skulle kunna förbättra sina redan påbörjade texter utifrån de svårigheter som det var för pappan att förstå sina barns beskrivningar.


STL-cirkelns femte steg är publicering. Eftersom eleverna skrivit sina texter på vår Google Sites kom kompisarna lätt åt dem när de skulle läsa och ge respons. Inför responsen gick vi återigen igenom checklistan som de skulle ha som stöd. Eleverna gav sedan respons på två olika texter direkt på Google Sites. De jobbade i samma par som tidigare även när de gav respons. När paren fått respons från två olika par bearbetade de sin text. När de bearbetat texten gav jag respons till dem och paren bearbetade sin text ytterligare.

STL-cirkelns sista steg är bedömning och analys. Jag ger formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. När texten är klar får de återkoppling/bedömning av mig antingen skriftligt eller muntligt. I detta fall gav jag paren muntlig återkoppling. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg.

I den analysen kunde jag se följande:
DET HÄR FUNGERADE BRA:
Eleverna fick bra förförståelse inför att de skulle skriva då vi hade många olika steg. Eleverna fick även en bra förförståelse genom att de först fick laborera och experimentera. Genom att jobba kollaborativt fick de bra stöttning av varandra samt av klassen när vi tillsammans diskuterade ord och begrepp. Genom att diskutera tillsammans i olika konstellationer fick de berätta med sitt språk hur de gjort. De började med att muntlig berätta och övergick sedan till skrift, och på så sätt hade de hunnit byggt upp ord och begreppsförståelsen.
UTMANINGAR:
Utmaningen för eleverna var att gå från koden till text. Det var svårt att omvandla koden till rätt ord och begrepp. 

 

jan 28 2018

Problemlösning del 1 – Peer Instructions

Posted on by

Hemkommen efter två intensiva dagar på Matematikbiennalen i Karlstad. Mitt fokus dessa två dagar har framförallt varit digitala lärmiljöer i matematiken. Jag försökte att blanda mitt val av föreläsningar så att det skulle bli en bra mix av programmering, digitala verktyg och hur man kan jobba i matematiken utifrån den forskning som finns.

Dessa föreläsningar har gett en hel del nya idéer hur jag kan utveckla undervisningen men inser också många gånger när jag lyssnar, att det är ju så jag till stor del jobbar. Detta gäller både för digitaliseringen i matematiken men också i den vanliga matematikundervisningen. Det har även blivit många väldigt givande samtal och jag har fått nya kontakter.

Ord som nämndes på nästan alla föreläsningar var orkestrering, tinkering och kommunikation. Det får mig att tänka på, hur gör jag i min egen undervisning.

Utifrån det har jag försökt att tydliggöra för mig själv hur jag jobbar med problemlösning med mina elever i åk 5-6. Antingen så inleder vi mattelektionen med en problemlösningsuppgift eller så ägnar vi en hel lektion åt problemlösning. Vi använder ofta problemlösningsuppgifter från vår mattebok Favorit Matematik från Studentlitteratur, Bebras eller så skriver vi egna problem efter STL struktur. Eftersom det är tre olika upplägg väljer jag att dela upp det i tre olika inlägg. Det första kommer att handla om hur jag jobbar med Peer Instructions.

Peer Instructions – ”kamratpåverkan”
Denna metod härstammar från  Harvardprofessorn Eric Mazur och hans undervisning i fysik vid Harvard i början 1990-talet. Mazur funderade över varför så många elever tappar förståelsen när de ska går från det teoretiska till att använda sina kunskaper i verkligheten. Han kämpade med detta och sin egen förmåga som lärare och vid ett tillfälle när eleverna fortfarande inte förstod gjorde han något som han aldrig tidigare gjort i sin lärarkarriär. Han uppmanade sina studenter: ” Why don’t you discuss it with each other?”. På mindre än tre minuter hade studenterna kommit fram till det han hade försökt att förklara i tio minuter och ingen förstod.

Metoden utgår från det flippade klassrummet men jag använder den inte riktigt på det sättet. När vi jobbar med Peer Instructions använder vi oss av Mentimeter, men det finns även andra bra responsverktyg som t.ex. Socrative, Google formulär, Quizlet, Voto, Plickers och Kahoot. Jag använder även Peer Instructions i andra ämnen som svenska och so men då blir det i lite annan form.

Jag använder mig av Peer Instructions på så sätt att jag ställer en fråga antingen utifrån det vi jobbar med och väljer då ett problem ur Favorit matematik eller så blir det ett fristående problem från t.ex. hemsidan Bebras. Det är alltid fyra svarsalternativ som eleverna får. Vi använder oss av EPA-metoden (Enskilt – Par – Alla). Detta blir då som inledning av en mattelektion.

Steg 1 är att eleverna tänker själva först och svarar i Mentimeter. Jag visar inte hur eleverna svarat eller vad som är rätt svar. Det är viktigt att eleverna tänker själva först och inte diskuterar med någon annan. Alla elever svarar anonymt. De som vill använder sig av mini-whiteboards för att rita på när de tänker.

Problem hämtat från Bebras

När alla har svarat sätter sig eleverna i par. De löser då problemet tillsammans. Har de svarat lika i Mentimeter så jämför de om de tänkt på samma sätt när de löst uppgiften. Om de svarat olika så gäller det att övertyga kompisen att det sätt man själv tänkt på är det rätta. När de jobbar med detta steg använder de sig av mini-whiteboards för att rita och skriva på.

Eleverna använder mini-whiteboards både när de svarar enskilt och när de löser uppgiften tillsammans

När alla par är klara svarar alla enskilt en gång till på samma problem i Mentimeter utifrån hur de tänker nu. Även denna gång svarar de anonymt.

Så här svarade eleverna i steg 1 när de hade tänkt själva

Därefter så visar jag hur de svarat i andra omgången och sedan jämför vi med svaren från första omgången. Är det någon skillnad hur de har svarat?

Det här är svaret från omgång 2

Fallgropen kan vara om två som båda svarat fel hamnar i samma par och inte hittar det rätta svaret när de löser uppgiften tillsammans. Då kan det se ut som i exemplet ovan.

Vi kommer sedan till sista steget i EPA – alla. Då jobbar vi efter metoden no-hands genom att jag drar ett namn eller slumpar fram det på datorn. Flera elever får berätta och förklara hur de har tänkt. De berättar då också om det är någon skillnad hur de tänkte första gången då de svarade i Mentimeter och hur de är efter att de löst uppgiften tillsammans med en kompis. Ibland gör vi också så att jag sätter ihop två par till en grupp så att alla par får förklara för någon annan.

Här är exempel med uppgifter hämtade från Favorit Matematik. När jag använder uppgifter därifrån är det nästan uteslutande från pröva-sidorna i Meraboken. Även om flera kanske inte kan lösa den i första skedet på egen hand kan de nästan alltid förstå hur man tänker och göra det när de fått lösa den tillsammans med en kompis. Det är också viktigt för mig vilka par jag sätter ihop så det blir bra diskussioner. 

Uppgiften är från Mera Favorit Matematik 5A

Uppgift från Mera Favorit Matematik 6A

 

 

sep 16 2017

I vår klass

Posted on by

Då var en ny hösttermin igång och vi har redan hunnit gå en månad. Klasskonstellationen är ny för mig (åk 5-6) där jag hade eleverna i åk 6 som femmor förra året i den dåvarande åk 5-6. För att vi ska få de bästa förutsättningarna för att få ett bra år tillsammans startade vi faktiskt redan innan sommarlovet. Då hade vi en förmiddag tillsammans och alla fick i par skriva och berätta om de tycker skolan är viktig och i så fall varför/varför inte. De fick också bland annat berätta om hur de vill att bra lektion ska vara för att de ska kunna lära sig det som förväntas och vad de såg fram emot med klassen till hösten i en Padlet.

Första skoldagen gick vi igenom det de skrev innan sommarlovet och så fick de igen fundera över hur de vill att vi ska ha det tillsammans under läsåret. Vi pratade även om lärandezonen som vårt klassrum är. Denna gjorde jag med inspiration utifrån James Nottinghams föreläsning som jag hade förmånen att lyssna på ht 15.

Eleverna fick sedan i uppgift att de skulle skriva typ vilka trivselregler de vill att klassen ska ha, men när vi sammanställer och i det dagliga arbetet pratar vi mer utifrån vilket förhållningssätt vi ska ha tillsammans i klassen. När vi gjorde den uppgiften använde vi oss av strukturen Karusellen från Kooperativ lärande. Eleverna fick fyra och fyra skriva ner hur de tyckte att vi skulle ha det på ett blädderblockspapper. Alla i gruppen hade samma färg på sina pennor. De roterade sedan runt och fick besöka två andra gruppers papper och fylla på med sina tankar om de redan inte stod där. Det var två sådana här grupper som roterade i klassrummet så sammanlagt fick vi sedan 6 st blädderblockspapper att sammanställa. 

Veckan efter när sammanställningen var klar så tittade vi på det tillsammans. Det här är hur eleverna vill ha det.

Under denna lektion tittade vi också vidare på frågeställningarna Hur gör en elev som lär sig mycket och hur syns det i klassrummet/ Vad gör vi? Även denna gång använde vi oss av Padlet och skrivpar. 

 

Detta sammanställde vi och då såg vi att det var några saker som kom tillbaka flera gånger och även kom upp när vi diskuterade efteråt.

Utifrån detta fortsätter vi arbetet under läsåret. Vi har fått en väldigt bra start tillsammans i klassen. Förhållningssättet har landat och satt sig i de flesta ämnen (jag har dem i ma, sv och so) men det är lite kvar att jobba på i något ämne. En annan nyckelfaktor till den bra starten vi fått tror jag är att jag har höga förväntningar på eleverna och de vet alltid vad som förväntas av dem. Vi jobbar mycket med stöttning och olika typer av stödstrukturer för att synliggöra så att de förstår och ser vad som förväntas men också för att få bra exempel att arbeta efter när de själva sedan ska göra sina jobb.
feb 7 2016

Vi lär på olika sätt

Posted on by

I höstas när vi började var alla elever nya på skolan liksom jag. De kom dessutom från flera olika skolor både i kommunen eller inflyttande från andra kommuner. Under hösten har därför mycket tid gått åt att forma och svetsa samman gruppen. Det har gått både upp och ner under resans gång. Vissa saker har vi snabbt hittat vägar för och andra letar vi fortfarande efter det bästa sättet att jobba på. Det som ändå har varit en framgångsfaktor har varit att förstärka det som är positivt, lyfta de elever som inte tror på sig själv samt jobba väldigt strukturerat.

Något som också fungerat väldigt bra är jobbet med Blixtjakten. Upplägget har varit detsamma som jag gjort tidigare. Det jobbet motiverar verkligen eleverna på flera olika sätt.

Vid vårterminsstarten funderade jag på hur vi skulle kunna jobba vidare under terminen. I samband med det läste ett blogginlägg som Therese gjort om hur hon startat terminen med sin klass. Det inlägget visade jag min basgrupp och utifrån det resonerade vi om vad någon kan se som kommer in i vårt basgruppsrum när vi har matte, no/tk och engelska (andra ämnen har gruppen i andra rum med andra lärare). Eleverna själva fokuserade helt på det som fungerar bra på lektionerna när de gjorde sin lista och det är också det jag vill förstärka för att det ska bli ännu bättre och att vi sedan ska kunna överföra det till när de har andra ämnen där det idag fungerar mindre bra. Vi har sammanställt vad vi kom överens om. Mycket utgår från det som gäller i vår lärandezon.

Det här är den bild som eleverna kom fram till. Den som de tycker att de kan visa många gånger när de jobbar i vårt basgruppsrum och som vi kan påminna om när det inte alltid fungerar lika bra.

Bild1

När vi pratade om det här kom vi ju också in på det som inte alltid fungerar. Vi kom fram till vad det kan vara som gör att det ibland inte går så bra. Detta kan vara olika för varje elev i olika situationer. När vi diskuterade utgick vi från ”Lärandegropen”. Eleverna kände igen sig i olika situationer och kunde också sätta ord för när det var svårt att komma vidare. Lärandegropen är gjord efter James Nottinghams tankar. Han berättar om den i denna film.

Det gäller för mig som lärare att hitta vilken nivå varje elev ska utmanas på så att jag ger dem möjligheter till att ta sig upp ur sin lärandegrop. Det är viktigt att de känner att de kan och förstår och genom det kan ta ett steg vidare i sitt lärande.

Vill du ta del av den ”Lärandegrop” som jag skapat – hittar du den här.

 

Lärandegrop

Vi diskuterar och jobbar med detta varje vecka i någon form. Vi har bland annat använt oss av några filmer från ClassDojo som tar upp detta. De är på engelska men har funkat bra att visa i åk 4. Många förstår vad de handlar om och det blir även bra engelskaträning när vi tillsammans diskuterar innehållet.

Denna film tar upp hur det kan vara att ta sig vidare, att man ofta måste träna, kämpa och jobba på för att göra det.

Vi pratar mycket om att det är ok att göra fel och att vi lär oss av de misstag vi gör.

img_1713

Om vi inte har lärt oss ÄN så kan vi faktiskt behöva ta hjälp och det är helt ok. Vi lär av varandra och genom att samarbeta.

51923b6b-16ff-4dce-9ace-e8a85eb68ba5-836-00000158f485ad4d_tmp

 

Den senaste som kommit handlar om hur hjärnan fungerar och till den ska det komma en fortsättning nästa helg.

f21afab2-4789-40c6-893d-47795f1d96d4-836-0000015993933be7_tmp

 

 

Continue reading »

jan 17 2016

Handledning och coachning

Posted on by

Fredagen den 8 januari var det min tur att skriva på Skola 365. Det är en blogg om skola där 366 olika personer som har med skolan att göra hjälps åt att skriva ett inlägg under årets alla dagar. Vill du vara med och skriva så hittar du information här. 

Här är mitt inlägg som handlar om hur jag jobbar med handledning och coachning av mina elever i åk 4.

Efter att ha jobba över 25 år i den kommunala skolan i några olika kommuner började jag i augusti 2015 på en friskola i en för mig när det gäller jobb helt ny kommun. Där undervisar jag främst i matematik, no och teknik i åk 4.

Skolan är en 4-9 skola där vi i åk 4 och 5 är lite mellan den ”vanliga” kommunala skolan och hur man jobbar i åk 6-9 på skolan. I åk 4 och 5 så jobbar vi utifrån många grundtankar som skolan har men på ett enklare sätt så att eleverna ska vara vana arbetssättet när de kommer till åk 6.

Mycket är egentligen lika som inom den kommunala skolan men en sak som verkligen skiljer sig åt är att vi varje vecka har personliga handledarsamtal med alla elever. Eftersom vi har ca 20 elever i våra klasser så har jag 4-5 elever varje dag som stannar kvar en timme och har personlig handledning. Detta är också schemalagt på elevernas schema. Jag träffar även ”mina” elever, förutom vid de vanliga lektionerna, varje morgon då vi har en halvtimmes samling där vi går igenom hur dagens schema ser ut för hela klassen, ser på nyheter som vi diskuterar samt går igenom annat som behövs. Jag träffar dem också varje eftermiddag innan skoldagens slut då vi utvärderar och reflekterar samt stämmer av inför morgondagen.

Det personliga handledarsamtalet är ett strukturerat samtal som skFullSizeRendera hjälpa eleverna att utvecklas framåt efter sina förutsättningar. Det är viktigt att jag har positiva förväntningar på mina elever för att de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Vi tittar igenom vilka lärandemål har eleven haft sedan förra samtalet och vilka lärandemål ska eleven jobba vidare med under kommande vecka. Vi går igenom vad eleven ska jobba med för arbetsuppgifter för att nå sina mål. Vi diskuterar hur eleven lär sig bäst och vilka strategier som behövs för att det ska fungera för henne/honom. Under höstterminen, som är elevernas första termin på skolan, har vi ofta haft samma lärandemål för många elever i klassen men arbetsmålen det vill säga hur eleverna ska nå dit kan ha sett olika ut. I vissa ämnen börjar nu eleverna även att ha olika lärandemål då eleverna behöver olika utmaningar. För att eleverna ska kunna se vad de har för lärandemål samt veta vad de ska arbeta med skriver eleverna in det i sin loggbok. För att synliggöra lärandet ännu mera så utgår vi ofta från kunskapsväggen som jag har gjort och har uppsatt i klassrummet.

Jag har läst och tagit till mig en hel del av vad James Nottingham, Dylan Wiliam och John Hattie har skrivit om och försöker ha de tankarna med mig i min planering och undervisning. Bland annat så pekar forskning på att om elever har tydliga mål som är rimliga och utmanande till en viss del så blir eleverna mer motiverade vilket jag också kan se när jag diskuterar målen med eleverna på samtalen.

Jag hinner i lugn och ro prata igenom hur det går för eleven utifrån mål, arbetsuppgifter och lärande vilket är guld värt för mig. Jag har också mycket goda möjligheter att skapa bra relationer med mina elever där de kan känna förtroende och tillit, vilket är för mig väldigt viktigt för att vi ska få det att fungera bra i klassrummet.
Vi hinner även diskutera vad han/hon behöver extra stöd och hjälp med, vad är lätt/svårt, hur fungerar det med kamrater, har hon/han fokuserat på ”rätt” saker med mera. Det kan också vara så att jag behöver göra en extra genomgång om något i matte med en viss elev och det kan jag också få in på den tiden. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt.

IMG_2156

När vi har våra samtal ska vi lärare ha ett coachande förhållningssätt. Det är viktigt att jag möter eleven där den är. Genom att lyssna aktivt och ställa öppna frågor ger jag eleven möjlighet att reflektera och tänka till istället för att ge den tips och svar direkt. Vi har därför bland annat läst Coachning ett verktyg i skolan. Vi personal har också haft träffar då vi diskuterat samt provat olika metoder från boken.

Efter att ha lyssnat och inspirerats av James Nottingham ser vi klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.